En statlig myndighet eller en enskild utbildningsanordnare får begära att ett samordningsnummer ska tilldelas en person om det behövs i deras verksamhet. På begäran av Migrationsverket får samordningsnummer under vissa förutsättningar tilldelas även om myndigheten inte behöver samordningsnumret i sin verksamhet.
Skatteverket får tilldela samordningsnummer efter begäran från en statlig myndighet eller en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, och som i sin verksamhet behöver ett samordningsnummer för en fysisk person (1 kap. 2 § första stycket, 2 kap. 1 § första stycket 1 SNL och 2 § SNF). Skatteverket får också på eget initiativ tilldela samordningsnummer för registrering i beskattningsdatabasen (2 § SNF). Tilldelning på eget initiativ för registrering i beskattningsdatabasen hanteras på samma sätt som en begäran.
Den som begär samordningsnumret ska som huvudregel ha ett behov av samordningsnumret i sin verksamhet. Det är den myndighet eller enskilda utbildningsanordnare som begär tilldelning som bedömer behovet av ett samordningsnummer för den egna verksamheten. En myndighet som begär tilldelning av ett samordningsnummer ska endast göra det som ett led i myndighetens handläggning av ett ärende och inte som en fristående process inför exempelvis en utlovad kommande ansökan (prop. 2021/22:276 s. 24).
Migrationsverket får begära samordningsnummer för vissa personer även om de inte behöver det i sin verksamhet (3 § SNF). Det gäller:
Samordningsnummer får då endast tilldelas med stöd av 2 kap. 2 eller 5 § SNL, d.v.s. om personens identitet är styrkt eller har gjorts sannolik.
Huvudregeln för tilldelning av samordningsnummer är att den person som omfattas av en begäran ska inställa sig personligen för identitetskontroll och styrka sin identitet. Denna huvudregel gäller oavsett om den person som omfattas av begäran befinner sig i Sverige eller inte (2 kap. 2 § första stycket SNL och prop. 2021/22: 276 s. 58). Om identiteten inte kan styrkas kan samordningsnummer i många fall ändå tilldelas efter begäran av en statlig myndighet eller enskild utbildningsanordnare när identiteten har gjorts sannolik (2 kap. 5 § SNL). För vissa särskilda ändamål får ett samordningsnummer också tilldelas om identiteten är osäker (2 kap. 6 § SNL och 5 § SNF).
Vid bedömningen av om det finns skäl att frångå huvudregeln om styrkt identitet ska Skatteverket väga in myndighetens eller utbildningsanordnarens behov av ett samordningsnummer, den enskildas eget intresse och behov av en identitetsbeteckning i Sverige, och intresset av korrekta uppgifter i folkbokföringsdatabasen (prop. 2021/22:276 s. 59).
En begäran om tilldelning av ett samordningsnummer från en statlig myndighet eller en enskild utbildningsanordnare ska ske på ett fastställt formulär (9 § SNF) och innehålla uppgifter om personens (6 § första stycket första ledet SNF)
När tilldelning av samordningsnummer får ske trots att det råder osäkerhet om personens identitet ska de uppgifter om personen som anges ovan och som är tillgängliga lämnas i begäran (6 § tredje stycket SNF).
I de fall den begärande myndigheten ska ansvara för identitetskontrollen ska begäran även innehålla uppgift om att personen har styrkt sin identitet vid personlig inställelse (6 § första stycket andra ledet SNF). När Regeringskansliet begär tilldelning av samordningsnummer för en person som omfattas av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska begäran innehålla uppgift om att personen har styrkt sin identitet eller gjort identiteten sannolik (7 § SNF).
Tillsammans med begäran om tilldelning av samordningsnummer ska det också lämnas in en kopia av de handlingar som Skatteverket ska lägga till grund för identifiering. I de fall den begärande myndigheten ska ansvara för identitetskontrollen ska i stället en kopia av de handlingar som legat till grund för identifieringen lämnas in (6 § andra stycket SNF). När Regeringskansliet begär tilldelning ska begäran, istället för kopior, innehålla uppgift om vilka handlingar som legat till grund för identifieringen (7 § SNF).