Skatteverkets information om fördelning av anskaffningsutgift för aktier med anledning av inlösen år 2024 av aktier i Björn Borg AB mot kontantlikvid

Erbjudandet

Björn Borg AB, organisationsnummer 556658-0683 (Björn Borg) har uppgett följande.

Årsstämman i Björn Borg beslutade den 16 maj 2024 om en aktiesplit 2:1 kombinerad med inlösen utan något anmälnings­förfarande. Beslutet innebar en aktieuppdelning där de som på avstämningsdagen den 28 maj 2024 var registrerade som aktieägare i Björn Borg för varje innehavd aktie fick en ordinarie aktie och en inlösenaktie.

Sista dag för handel med aktier i Björn Borg inklusive rätt till inlösenaktier var den 24 maj 2024.

Handel med inlösenaktier kunde ske under perioden den 30 maj–13 juni 2024. Därefter löstes inlösenaktierna automatiskt in för 3 kronor per aktie.

Uppdelning av anskaffningsutgiften på ordinarie aktier och inlösenaktier

Av rättsfallet RÅ 1997 ref. 43 framgår att inlösenaktier, som erhållits på grund av innehav av aktier, inte anses vara av samma slag som övriga aktier i bolaget samt att anskaffningsutgiften för de ursprungliga aktierna ska fördelas mellan kvarvarande aktier och inlösenaktier med utgångspunkt i marknadsvärdena vid avskiljandet av inlösenaktierna.

Aktierna i Björn Borg är noterade vid Nasdaq Stockholm. Sista dag för handel med aktier i Björn Borg före split och avskiljande av inlösenaktier var den 24 maj 2024. Den lägsta betalkursen denna dag var 54,70 kronor.

Inlösenaktierna kunde säljas på marknaden och var noterade från och med den 30 maj 2024. Den lägsta betalkursen denna dag var 2,986 kronor.

Av den ursprungliga anskaffningsutgiften för aktier i Björn Borg bör därför (2,986 / 54,70 =) 5,5 procent hänföras till inlösenaktierna och 94,5 procent till kvarvarande aktier.

Skatteregler för inlösen

När aktieägaren löser in aktier i ett bolag anses aktieägaren ha sålt aktierna. En kapitalvinstberäkning ska därför göras. Vid denna beräkning får aktieägaren dra av den del av den ursprungliga anskaffningsutgiften som hör till de inlösta aktierna.

Alternativt kan schablonmetoden användas för de aktier som är marknadsnoterade. Schablonmetoden innebär att anskaffningsutgiften får beräknas till 20 procent av den mottagna ersättningen för inlösta eller sålda inlösenaktier.

Eftersom inlösenaktierna handlades under en viss tid anses dessa vara marknadsnoterade.

Exempel

Om anskaffningsutgiften för en aktie i Björn Borg omedelbart före aktieuppdelningen är 20 kronor i detta exempel ska (0,055 x 20 =) 1,10 kronor hänföras till inlösen­aktien. Den kvarvarande aktien får en anskaffningsutgift på (20 – 1,10 =) 18,90 kronor.

Säljs eller löses inlösenaktien in för 3 kronor uppkommer en kapitalvinst på (3 – 1,10 =) 1,90 kronor.

Skatteverket har beslutat allmänna råd om uppdelning av anskaff­ningsutgift mellan kvarvarande aktier och inlösenaktier, se SKV A 2024:14.