Avgränsningen av inkomstslaget kapital

Vem beskattas i inkomstslaget kapital?

Endast fysiska personer och dödsbon beskattas för inkomst av kapital (1 kap. 3 § IL).

Intäkter som ska tas upp i inkomstslaget kapital

Till intäkt av kapital räknas inkomster på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster och kapitalförluster, i den mån de inte ska tas upp i näringsverksamhet (41 kap. 1 § IL och 42 kap. 1 § IL).

De vanligaste inkomsterna är

• ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar
• utdelning på aktier och andelar
• kapitalvinst vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar
• vinst på grund av optioner, terminer och dylikt
• behållen handpenning vid hävning av köpeavtal
• inkomst för utlånare vid blankningsaffärer
• valutakursvinst på fordringar och skulder i utländsk valuta
• ersättning vid uthyrning av privatbostad och hyreslägenheter
• spelvinst som inte är skattefri
• statligt räntebidrag för bostadsändamål
• kapitalvinst som skattas av då egendom byter karaktär och övergår från att vid avyttring beskattas i kapital till att beskattas i näringsverksamhet.

Dessutom hänförs ett antal speciella intäkter till inkomstslaget kapital (41 kap. 3 § IL), som exempelvis

• återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond i vissa fall
• fördelningsbelopp vid räntefördelning
• återfört uppskovsbelopp
• schablonintäkt på andelar i värdepappersfonder och specialfonder
• schablonintäkt på investeringssparkonto.

Skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto

Undantag är ränta på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto. På dessa konton tas en skatt om 15 procent ut på den ränta som tillgodoräknats kontot. Detta är en direkt källskatt som kreditinstituten ska betala.

Avdrag i inkomstslaget kapital

Från intäkt av kapital får avdrag göras för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster, samt för ränta och kapitalförlust (42 kap. 1 § andra stycket IL).

Som exempel kan nämnas

• kapitalförluster
• valutakursförlust på fordringar och skulder i utländsk valuta
• ränteutgifter
• utgift för förtida inlösen av lån
• ränteförmån som beskattats i tjänst
• tomträttsavgäld
• avgift för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto efter dispens vid försäljning av fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag
• slutligt underskott vid nedläggning av förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet
• återbetalning av statligt räntebidrag för bostadsändamål (utgiftsränta).

Avdrag för uppskovsbelopp vid byte av bostad får göras i vissa fall.

Ej avdragsgilla utgifter

Som exempel på sådant som inte är avdragsgillt i kapital kan följande nämnas:

• utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotterier (42 kap. 25 § IL)
• den skattskyldigas levnadskostnader (9 kap. 2 § IL)
• amortering på skuld eller för ränta enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen
• kostnadsränta enligt skattebetalningslagen, trots att den har karaktär av ränta (9 kap. 7–8 §§ IL)
• förvaltningsutgifter

Kapitalvinster

Vinster och förluster vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar samt vinster på optioner och terminer samt andra därmed jämförliga förpliktelser hänförs till kapital (41 kap. 1 och 2 §§ IL). Likaså hänförs valutakursvinster och valutakursförluster till kapital. I inkomstslaget kapital beskattas således kapitalvinster som inte ingår i näringsverksamhet och inte heller beskattas i tjänst.

I 44 kap. 40 § IL finns ett undantag. Det avser försäljning av kapitalförsäkring vilket inte kapitalvinstbeskattas. En förlust som är hänförlig till försäljning av en sådan kapitalförsäkring är därmed inte heller avdragsgill.

Ett annat undantag är kapitalvinster och kapitalförluster på tillgångar på pensionssparkonto. Dessa är inte avdragsgilla enligt bestämmelserna i 42 kap. 4 § IL.

Gränsdragningen mellan inkomstslagen kapital och näringsverksamhet

Den grundläggande regeln om vad som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet finns i 13 kap. 1 § IL.

Är kapital nedlagt i näringsverksamhet ska inkomsten av kapitalet hänföras till näringsverksamhet och beskattning ske i det inkomstslaget.

Utgiftsräntor på lån som är nedlagda i inkomstslaget näringsverksamhet hänförs dit för enskild näringsidkare och handelsbolag.

Till intäkt av kapital räknas sådana vinster som inte ska hänföras till tjänst eller näringsverksamhet (10 kap. 1–4 §§ IL, 13 kap. IL samt 41 kap. 1 § andra stycket IL).

För fysiska personer och dödsbon hänförs försäljning av omsättningstillgångar och inventarier i näringsverksamhet till inkomstslaget näringsverksamhet. Dit hör också försäljning av andel i vissa kooperativa föreningar om innehavet betingats av näringsverksamheten (13 kap. 7 § IL). Fysiska personer och dödsbon kan inte anses bedriva näringsverksamhet i form av värdepappershandel då man i praxis krävt att personen handlar för andras räkning. Detta kräver tillstånd från Finansinspektionen, vilket endast ges till bolag och inte till fysiska personer (HFD 2012 not. 57, RÅ 1981 1:4).

Vinst vid försäljning av andelar i skalbolag kan vara hänförlig till näringsverksamhet.

Försäljning av näringsfastighet och näringsbostadsrätt ska beskattas i inkomstslaget kapital, även om vissa avdrag ska återföras till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.

För handelsbolag och Europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) är det bara avyttring av fastigheter och bostadsrätter som hänförs till inkomst av kapital (13 kap. 4 § IL).

För aktiebolag och övriga juridiska personer utom dödsbon, se Beskattningsregler för aktiebolag.

Gränsdragningen mellan inkomstslagen kapital och tjänst

Ett av de områden där gränsdragningsproblem kan uppkomma mellan inkomstslagen tjänst och kapital är när det gäller hobbyverksamhet. Överskott av hobbyverksamhet beskattas i inkomstslaget tjänst medan försäljningar av vissa tillgångar i samband med verksamheten kan beskattas i inkomstslaget kapital. Enkelt uttryck kan man säga att försäljning av tillgångar som producerats eller förädlats i hobbyverksamheten beskattas i inkomstslaget tjänst medan försäljning av andra tillgångar i hobbyverksamheten beskattas i inkomstslaget kapital.

Inkomster och utgifter vid avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. IL räknas alltid till inkomstslaget tjänst (10 kap. 1 § tredje stycket IL) om de inte hör till inkomstslaget näringsverksamhet och om

• tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak för att bearbetas av den skattskyldiga, eller
• det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den skattskyldiga tillverkat eller bearbetat tillgången.

Bestämmelsen infördes för att tydliggöra hur gränsdragningen mellan inkomstslagen kapital och tjänst skulle göras när den skattskyldiga t.ex. säljer en bil som renoverats eller ett egentillverkat hemslöjdsföremål, utan att det för den skull rört sig om näringsverksamhet (prop. 1999/2000:2 s. 114). Redan av förarbetena till 1990 års skattereform framgår att avyttring av tillgångar som anskaffats i syfte att bearbetas etc. alltid ska anses ingå i en hobbyverksamhet och alltså beskattas i inkomstslaget tjänst (prop. 1989/90:110 s. 309 och s. 654).

Ett annat område där gränsdragningsproblem kan uppkomma är räntor. Som huvudregel gäller att ränteinkomster och ränteutgifter ska tas upp respektive dras av i inkomstslaget kapital (42 kap. 1 § IL).

Ränta på skuld som den skattskyldiga får på grund av sin utbildning eller annars i och för tjänsten hänförs till inkomstslaget kapital. Avdrag för sådan ränta görs således inte i inkomstslaget tjänst. Eftersom räntor dras av i inkomstslaget kapital om de inte ska hänföras till inkomstslaget näringsverksamhet, ska även räntor på lån som nedlagts i egendom som används i hobbyverksamhet vara hänförliga till inkomstslaget kapital.

Vad gäller ränteförmåner, så beskattas själva förmånen i inkomstslaget tjänst medan avdrag med motsvarande värde medges i inkomstslaget kapital (61 kap 15–17 §§ IL, 42 kap. 11 § IL).

Vanliga livräntor beskattas som inkomst av tjänst, medan egendomslivräntor däremot beskattas i inkomstslaget kapital.

En anställds förvärv av värdepapper från arbetsgivaren på förmånliga villkor beskattas som inkomst av tjänst. Detsamma gäller för skattepliktiga personaloptioner, när rätten utnyttjas eller överlåts (10 kap. 11 § IL). I undantagsfall ska en förmån i form av personaloption inte tas upp till beskattning i inkomst av tjänst (se sidan Skattefri personaloption). Avyttring av värdepapper som förvärvats med hjälp av personaloptioner beskattas som inkomst av kapital, d.v.s. som en vanlig aktieavyttring eller motsvarande.

Inkomster i form av utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag ska ibland hänföras till inkomst av tjänst. Detsamma gäller i vissa fall även vinst på andel i handelsbolag.