Uppehållstillstånd

Nytt: 2024-06-14

Personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd

Det finns särskilda bestämmelser i FOL och UtlL som gäller för personer som har vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd, så kallat uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd.

Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd

Europeiska unionens råd, nedan rådet, antog direktiv 2001/55/EG den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (massflyktsdirektivet). Rådet kan under vissa förutsättningar besluta att det råder en massflyktssituation. Enligt direktivet kan tillfälligt skydd gälla för en sammanlagd period om som längst tre år.

Den 4 mars 2022 beslutade rådet att det förelåg en massflyktssituation med hänsyn till Rysslands militära invasion av Ukraina och aktiverade då massflyktsdirektivet. Efter automatiska förlängningar gällde skyddet till och med den 4 mars 2024. Därefter beslutade rådet om en förlängning till och med den 4 mars 2025. Rådet har nu nått en politisk överenskommelse om förlängning av skyddet till och med den 4 mars 2026.

I samband med genomförandet av direktivet infördes särskilda bestämmelser i 21 kap. UtlL avseende att personer som kan omfattas av tillfälligt skydd enligt direktivet ska ges tidsbegränsat uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd kan alltså beviljas för den tidsperiod som gäller enligt direktivet och rådets beslut.

Folkbokföring av personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd

Vid genomförandet av direktivet infördes en reglering avseende frågan om folkbokföring av personer som har sådant uppehållstillstånd. En utlänning som har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd, ska inte folkbokföras om personen kan antas komma att vistas i Sverige med stöd av det beviljade uppehållstillståndet under en kortare tid än tre år. Personen kan dock folkbokföras om hen har fått en flyktingstatusförklaring (4 kap. 3 c § UtlL) eller ett resedokument (4 kap. 4 § UtlL), eller om det i övrigt finns synnerliga skäl för folkbokföring. Detta framgår av 4 § andra stycket FOL.

Om den enskilde – när han eller hon har vistats i Sverige i två år med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd – därefter får ytterligare en förlängning av det tillfälliga skyddet så att den sammanlagda tiden uppgår till tre år, är det rimligt jämställa personer som haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd med andra utlänningar som vistas lagligt i Sverige. Detta innebär att folkbokföring i princip härefter bör ske i de fall då det kan antas att den förlängda vistelsen kan komma att ha viss varaktighet (prop. 2001/02:185 s. 90f).

En person som uppfyller kraven för folkbokföring ska, precis som andra som ska folkbokföras, anmäla flytt till Sverige.

I regel prövar Skatteverket om en person uppfyller kraven för folkbokföring när en person kan visa att hen vistats (egentlig hemvist) i Sverige med uppehållstillstånd i minst två år. Det är den sammanlagda tiden med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som avgör när två år har gått. Skatteverket prövar då om personen kan antas ha vistats och komma att vistas i Sverige med stöd av det beviljade uppehållstillståndet under minst tre år samt övriga krav för folkbokföring. Detta innebär att den framåtsyftande bedömningen som utgångspunkt avser att personen kan antas komma att vistas i Sverige med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd under ytterligare ett års tid efter att redan ha vistats i Sverige under två år dessförinnan med sådant uppehållstillstånd.