Skatternas och avgifternas storlek

Inkomstskatt

Fysiska personer betalar statlig och kommunal inkomstskatt. Vilka underlag som skatterna ska beräknas på och hur skatterna beräknas framgår av IL.

Juridiska personer betalar statlig inkomstskatt.

Kommunal fastighetsavgift

En förutsättning för att Skatteverket ska beräkna kommunal fastighetsavgift är att det finns en uppförd bygggnad på fastigheten. För fastigheter med byggnader under uppförande betalar ägaren istället statlig fastighetsskatt.

Skatteverket tar ut avgiften av den som äger fastigheten vid ingången av kalenderåret.

För nybyggda bostäder finns det möjlighet att få nedsättning av fastighetsavgiften.

Läs mer om hur du beräknar underlaget för kommunal fastighetsavgift.

Statlig fastighetsskatt

Statlig fastighetsskatt beräknas till en viss procentsats av taxeringsvärdet. Procentsatsen beror på vilken typ av fastighet det är. Läs mer om underlaget för statlig fastighetsskatt.

Avkastningsskatt på pensionsmedel

Avkastningsskatt på pensionsmedel tas ut av dem som är skattskyldiga. Läs mer om skattesatsen och hur underlaget för avkastningsskatt beräknas.

Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP)

Den som utfäst en tjänstepension ska betala särskild löneskatt på pensionskostnader.

Enskilda näringsidkare, handelsbolagsdelägare och dödsbo ska betala SLP på avdrag för eget pensionssparande i näringsverksamheten.

Allmän pensionsavgift

Alla fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga och som omfattas av svensk socialförsäkring ska betala allmän pensionsavgift.

Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (SLF)

Försäkringsföretag som betalar ut vissa avtalsförsäkringar samt arbetsgivare som gör avsättning till vinstandelsstiftelse ska betala särskild löneskatt på underlaget.

Särskild löneskatt ska även betalas på överskott av passiv näringsverksamhet. Ett dödsbo kan bli skyldigt att betala särskild löneskatt även på vissa andra inkomster. Ersättning i näringsverksamhet från vissa avtalsförsäkringar ska också ingå i underlaget. Skattesatsen är 24,26 procent.

Begravningsavgift

Svenska kyrkans församlingar är huvudmän för begravningsverksamheten, utom i Stockholm och Tranås, där kommunen är huvudman. Begravningsavgifterna varierar beroende på vem som är huvudman och i vilken kommun personen var folkbokförd den 1 november året före inkomståret. Avgifterna beslutas genom föreskrift av Kammarkollegiet (2 § förordningen om begravningsavgift) eller av den kommun som är ansvarig för begravningsverksamheten. Kammarkollegiets har fastställt begravningsavgiftsatsen för 2024 till 0,277 kr (KAMFS 2023:2).

Allmän löneavgift

Allmän löneavgift ska betalas av den som ska betala arbetsgivaravgifter och av den som ska betala egenavgifter Avgiften betalas på samma underlag som gäller för socialavgifterna. Eftersom avgiften är en skatt ska den inte betalas av företag som saknar fast driftställe i Sverige.

Avgift till registrerat trossamfund

Underlaget för avgiften till registrerat trossamfund är den beskattningsbara förvärvsinkomsten (3 § lagen om avgift till registrerat trossamfund). Avgiften tas ut med en individuell avgift för respektive trossamfund. Trossamfunden kan efter ansökan få hjälp av Skatteverket att ta ut avgiften och den enskilde ska lämna sitt samtycke till att avgiften ska tas in av Skatteverket (5 § och 6 § lagen om avgift till registrerat trossamfund).

Läs mer om vilka trossamfund som har beviljats hjälp att ta ut avgift.

Trossamfunden bestämmer själva vilken avgift de vill ta ut. De flesta trossamfunden tar ut avgift med en procent.

Uttaget av kyrkoavgift för Svenska kyrkan regleras i lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan. Kyrkoavgiften tas också ut tillsammans med den slutliga skatten.

Egenavgifter

Den som bedriver enskild näringsverksamhet eller har vissa tjänsteinkomster som inte blivit föremål för arbetsgivaravgifter hos utbetalaren ska själv betala sina socialavgifter som egenavgift.

Public service-avgift

Public service-avgiften ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst (lag (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst). Avgiften ersätter den tidigare radio- och tv-avgiften.

Riskskatt för kreditinstitut

Ett svenskt kreditinstitut är skyldigt att betala riskskatt om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett visst gränsvärde (184 miljarder kr under 2024) (4 § första stycket lag [2021:1256] om riskskatt för kreditinstitit).

Ett utländskt kreditinstitut är också skyldigt att betala riskskatt om kreditinstitutet har skulder vid beskattningsårets ingång som är hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från filial i Sverige, och summan av dessa skulder vid beskattningsårets ingång överstiger gränsvärdet (4 § andra stycket lag [2021:1256] om riskskatt för kreditinstitit).

Lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.