Längsta tid som personuppgifter får behandlas

Personuppgifter som inte har gjorts gemensamt tillgängliga

Personuppgifter som inte har gjorts gemensamt tillgängliga är personuppgifter som behandlas av en i förväg bestämd krets av anställda inom Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Sådana personuppgifter får inte behandlas längre än ett år efter att

• ärendet avslutades, om de behandlas i ett ärende
• uppgifterna behandlades automatiserat första gången, om de inte hör till ett ärende.

Bestämmelsen gäller på både uppgifter i ett ärende och uppgifter som inte kan hänföras till ett ärende (4 kap. 2 § SBDL).

Med ärende menas i detta sammanhang inte ett ärende enligt förvaltningslagen. Med ärende menas en serie åtgärder som är avsedda att leda fram till ett bestämt slut t.ex. särskilda underrättelseprojekt. Underrättelseprojekt med en obestämd varaktighet ses däremot inte som ett ärende i den mening som avses i paragrafen (prop. 2016/17:89 s. 156).

Bestämmelsen gäller inte personuppgifter i ärenden om utredning av brott.

Dessa personuppgifter får inte heller behandlas genom att arkiveras digitalt eftersom all typ av behandling av dessa uppgifter ska upphöra helt när tiden löpt ut, 2 kap. 17 § andra stycket BDL gäller alltså inte (4 kap. 2 § andra stycket SBDL).

Gemensamt tillgängliga uppgifter i ärenden om utredning av brott

Personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga är personuppgifter som behandlas av en i obestämd krets av anställda inom Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Även en gemensam tillgång för en bestämd krets av personer kan innebära att uppgifterna anses vara gemensamt tillgängliga i lagens mening (prop. 2016/17:89 s. 147-148).

Personuppgifter i en brottsanmälan

Skatteverket får inte behandla personuppgifter för ändamål inom tillämpningsområdet för Skatteverkets brottsdatalag efter att

• en brottsanmälan har avskrivits på grund av att den påstådda gärningen inte är ett brott eller en brottsanmälan inte har lett till någon förundersökning eller annan motsvarande utredning när åtal inte längre får väckas för brottet (4 kap. 3 § SBDL).

Personuppgifter i en förundersökning

Skatteverket får inte behandla personuppgifter i en förundersökning eller andra utredningar som handläggs enligt bestämmelser i 23 kap. RB för ändamål inom tillämpningsområdet för Skatteverkets brottsdatalag längre än fem år efter utgången av det kalenderår då förundersökningen lagts ner eller avslutats. Detta gäller i följande situationer (4 kap. 4 § SBDL):

• om förundersökningen har lett till åtal eller annan domstolsprövning när domstolens avgörande fick laga kraft
• om en förundersökning har lagts ned eller avslutats på annat sätt än genom åtal när åklagarens eller förundersökningsledarens beslut meddelades.

Utgångspunkten är att brottsutredningar ska kunna behandlas viss tid efter det att ärendet avslutades. En yttersta tidsgräns är dock fem år för sådan fortsatt behandling. Bestämmelsen hindrar inte att Skatteverket inhämtar uppgifter från en brottsanmälan eller förundersökning fram till femårsfristens utgång till annan brottsbekämpande verksamhet, t.ex. ett särskilt underrättelseprojekt, under förutsättning att de behövs där. I dessa fall får uppgifterna fortsätta att behandlas för sitt nya ändamål även sedan den ursprungliga fristen har gått ut (prop. 2016/17:89 s. 157-158). Enligt paragrafen inskränks bara behandlingen för de ändamål som regleras i Skatteverkets brottsdatalag. Uppgifterna får alltså behandlas automatiserat för bl.a. arkivändamål efter de angivna tidpunkterna (prop. 2017/18:269 s. 352).

Skatteverket måste, enligt, 4 kap. 5 § SBDL, också se till att en person inte längre är sökbar som misstänkt om

• en förundersökning mot personen har lagts ned
• om ett åtal har lagts ned om en frikännande dom har fått laga kraft.

Undantag för längsta tid för behandling för uppgifter som förekommit i en förundersökning

I vissa situationer får Skatteverket behandla personuppgifter för ändamål som omfattas av tillämpningsområdet för Skatteverkets brottsdatalag trots att det har gått fem år.

Skatteverket får behandla personuppgifter om

• en person i en förundersökning som har lett till en fällande dom
• en person som har varit misstänkt i en förundersökning som har lagts ned eller avslutats på annat sätt än genom åtal.

Detsamma gäller personuppgifter i andra utredningar som handläggs enligt bestämmelser i 23 kap. RB.

När personuppgifter får behandlas i dessa undantagsfall får även följande uppgifter behandlas:

• ärendenummer eller liknande referensuppgifter
• brottskoder
• uppgifter om omständigheterna kring brottet.

För att uppgifterna om en person i en förundersökning som har lett till fällande dom ska få behandlas måste det vara nödvändigt av särskilda skäl för att finna samband mellan olika brott eller mellan tänkbara gärningsmän. Behandlingen ska dock upphöra senast i samband med att uppgifterna om den dömde tas bort ur belastningsregistret enligt lagen (1998:620) om belastningsregister (8 § SBDF).

I ett enskilt fall får Skatteverket behandla uppgifter om en person som har varit misstänkt i en förundersökning som har lagts ned eller avslutats på annat sätt än genom åtal om behandlingen är nödvändig för att personen ska kunna lagföras. Behandlingen måste senast upphöra när åtal inte längre får väckas för brottet (9 § SBDF).

Övriga uppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga

Det finns också särskilda frister för längsta tid för behandling av övriga personuppgifter som inte är sker inom ramen för en förundersökning och som har gjorts gemensamt tillgängliga.

Underrättelseverksamhet

Särskilda tidsfrister för behandling gäller för uppgifter i underrättelseverksamheten som har gjorts gemensamt tillgängliga och kan antas ha samband med

• misstänkt brottslig verksamhet som handlar om ett brott som kan ge fängelse i ett år eller mer
• misstänkt brottslig verksamhet som pågår systematiskt.

Hur lång tidsfristen för behandling av personuppgifter är när man misstänker brott beror på hur långt fängelsestraff som är föreskrivet för det misstänkta brottet.

Personuppgifter som kan antas ha samband med brottslig verksamhet som innefattar brott som kan ge fängelse i ett år eller mer får inte behandlas längre än tre år efter utgången av det kalenderår då registreringen avseende personen gjordes.

Personuppgifter som kan antas ha samband med brottslig verksamhet som innefattar brott som kan ge fängelse i två år eller mer får inte behandlas längre än fem år efter utgången av det kalenderår då registreringen gjordes.

Fristen för hur länge personuppgifter får behandlas ska bara påverkas av om det görs en ny registrering avseende personens anknytning till brottslig verksamhet. Andra uppgifter som kan tillföras, t.ex. om ändrade bostadsförhållanden eller annat som inte har någon betydelse för anknytningen till den brottsliga verksamheten, påverkar inte hur länge uppgifterna får behandlas (4 kap. 7 § SBDL).

Personuppgifterna får inte behandlas genom att arkiveras digitalt (4 kap. 6 § SBDL).

Fullgöra internationella åtaganden

Personuppgifter som behandlas i syfte att fullgöra internationella åtaganden får inte behandlas längre än ett år efter utgången av det kalenderår då ärendet som uppgifterna behandlades i avslutades (4 kap. 8 § SBDL).

Skyldigheten enligt 2 kap. 17 § andra stycket BDL att arkivera och bevara allmänna handlingar eller att arkivmaterial lämnas till en arkivmyndighet gäller inte för behandling av uppgifter som sker för att fullgöra internationella åtaganden. Det innebär att personuppgifterna inte får arkiveras digitalt (4 kap. 6 § SBDL).

Digital arkivering

De uppgifter och handlingar som arkiveras digitalt ska skiljas från övriga uppgifter och handlingar i verksamheten så att de inte kan behandlas för att utföra en uppgift för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda brott eller fullgöra internationella förpliktelser som följer av internationella åtaganden enligt 2 kap. 1 § SBDL. Åtkomsten till arkiverade uppgifter och handlingar ska begränsas till särskilt angivna tjänstemän (6 § SBDF).