Hur regleras skattebefrielsen?

Var regleras skattebefrielserna?

Bränslen som används för vissa ändamål är helt eller delvis skattebefriade. Bestämmelserna om vilken förbrukning som är skattebefriad finns i följande kapitel i LSE:

• 6 a kap. Skattebefriade användningsområden m.m.
• 7 kap. Avdrag
• 9 kap. Återbetalning av skatt m.m.

Flertalet skattebefriade användningsändamål har samlats i 6 a kap. LSE. Där regleras vilka bränsleslag som omfattas av skattebefrielsen och hur stor skattebefrielsen är för respektive skatteslag. De flesta skattebefrielserna i 6 a kap. framgår av en tabell i 1 §. Skattebefrielsen enligt respektive punkt i tabellen aktualiseras bara om skattebefrielse inte följer av någon av de tidigare punkterna i tabellen.

I vissa fall framgår skattebefrielsen inte av 6 a kap. utan av 7 kap. eller 9 kap. LSE. Detta gäller skattebefrielse för

• biogas, biogasol och vissa bränslen som till viss del framställts av biomassa och som förbrukats eller sålts som motorbränsle (7 kap.)
• biogas och biogasol som sålts som bränsle för uppvärmning till någon som inte är en stödmottagare (7 kap.)
• bränsle som förbrukats i luftfartyg i vissa fall (9 kap.)
• bränsle som förbrukats i skepp och båtar i vissa fall (9 kap.)
• bränsle som förbrukats för framställning av värme eller kyla som levererats för vissa ändamål (9 kap.).

I 7 och 9 kap. LSE regleras i dessa fall vilka bränsleslag som omfattas av skattebefrielsen och hur stor skattebefrielsen är för respektive skatteslag.

Vilka bränsleslag kan skattebefrias?

Vilka bränslen som kan skattebefrias varierar i viss mån beroende på användningsändamålet och framgår därför av den bestämmelse som gäller för respektive användningsändamål.

I tabellen i 6 a kap. 1 § LSE anges de bränsleslag som inte ger skattebefrielse för respektive skattebefriat användningsändamål. Anledningen till att bestämmelsen har utformats på det sättet är att det här är förhållandevis få bränsleslag som undantas från skattebefrielse (jfr prop. 2000/01:118 s. 136). Bränslen som nästan regelmässigt inte ger skattebefrielse är bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE, d.v.s. eldningsolja, dieselbrännolja och fotogen m.m. som inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C.

Hur åstadkoms skattebefrielsen?

Hur skattebefrielsen åstadkoms regleras i kapitel 7, 8 och 9 i LSE.

Den som är skattskyldig får del av sin skattebefrielse genom avdrag enligt bestämmelserna i 7 kap. LSE. Skattebefrielsen för bränsle som förbrukats för att framställa värme eller kyla som levererats för vissa ändamål åstadkoms dock genom återbetalning även för den som själv är skattskyldig för bränslet. Bestämmelserna om detta finns i 9 kap. 5 § LSE.

Den som är godkänd av Skatteverket som skattebefriad förbrukare kan enligt bestämmelser i 8 kap. LSE ta emot bränslet utan skatt eller med nedsatt skatt. Detta möjliggörs genom att den som är skattskyldig för bränslet medges avdrag enligt bestämmelser i 7 kap. LSE.

Den som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare får del av skattebefrielsen genom återbetalning enligt 9 kap. LSE.