Innehavare av utländsk försäkring, avtal om tjänstepension och PEPP-produkt

Vad avses med innehavare av utländska försäkringar, avtal om tjänstepension och PEPP-produkt?

Innehavare av utländska försäkringar, avtal om tjänstepension och PEPP-produkt avser

• obegränsat skattskyldiga fysiska personer
• obegränsat skattskyldig fysisk person som är innehavare av PEPP-produkt
• obegränsat skattskyldiga juridiska personer
• svenska handelsbolag och EEIG med säte i Sverige som är skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 6–10 och 13 AvPL.

Med utländska försäkringar, avtal om tjänstepension och PEPP-produkt avses

• en utländsk kvalificerad pensionsförsäkring eller en försäkring som anses som en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § IL (2 § första stycket 6 AvPL)
• en utländsk kapitalförsäkring (2 § första stycket 7 AvPL)
• ett avtal om tjänstepension som är jämförbart med en pensions- eller en kapitalförsäkring (2 § första stycket 8–9 AvPL)
• ett avtal om tjänstepension som innehåller villkor som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse (2 § första stycket 10 AvPL)
• en paneuropeisk privat pensionsprodukt enligt PEPP- förordningen som avses i 2 kap. 37 § IL (2 § första stycket 13 AvPL).

Om en utländsk kapitalförsäkring inte innehas av någon som är skattskyldig till avkastningsskatt ska den som har panträtt i försäkringen anses vara innehavare (2 § andra stycket AvPL).

Eftersom en utländsk kapitalpension är en kapitalförsäkring är en innehavare av en sådan utländsk försäkring också skattskyldig till avkastningsskatt men vid uttag av avkastningsskatt behandlas en kapitalpension som en pensionsförsäkring.

Vem kan få nedsättning på grund av utländsk skatt?

Skattskyldiga för avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 6–10 och 13 AvPL har rätt till nedsättning enligt 10 a § första stycket AvPL.

Nedsättning kan medges med belopp som motsvarar den utländska skatt eller den svenska kupongskatt som är hänförlig till försäkringen, tjänstepensionsavtalet eller ett avtal om sparande i en PEPP-produkt och som försäkringsgivaren, tjänstepensionsinstitutet, företaget som tillhandahåller PEPP-produkten eller den skattskyldiga själv har betalat på försäkringen eller PEPP-produkten (10 a § första stycket AvPL).

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att det strider mot den fria rörligheten för kapital att ta ut svensk kupongskatt på utdelning till utländska livförsäkringsföretag när försäkringstagaren är skattskyldig till avkastningsskatt (Skatteverkets rättsfallskommentar HFD 2019 ref. 30 – Förhandsbesked om kupongskatt på utdelning till utländskt livförsäkringsföretag när försäkringstagaren är skattskyldig till avkastningsskatt).

Nedsättning enligt 10 a § första stycket AvPL förutsätter att det inte finns någon rätt till avräkning för den utländska skatten enligt avräkningslagen.

Utländsk skatt

Med utländsk skatt menas sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § AvrL, till exempel inkomstskatt. Med utländsk skatt menas även förmögenhetsskatt och punktskatt men inte mervärdesskatt.

Exempel på utländsk skatt

Utländsk skatt som har betalats på ett uttag eller en vinst från försäkringen får anses vara en sådan skatt som hänför sig till försäkringen.

Vid bedömningen av vad som är en utländsk punktskatt måste en jämförelse göras med vad som är en svensk punktskatt. Utländsk punktskatt kan exempelvis avse utländsk stämpelskatt som belastar en försäkring när kapital tillförs. Stämpelskatterna Stamp duty i Schweiz och Liechtenstein, som bl.a. tas ut på inbetald premie, anses ha karaktären av en punktskatt och omfattas därför av 10 a § AvPL.

Dansk PAL-skatt är en utländsk skatt som belastar pensionsordningar i Danmark. Denna skatt ska dock inte betalas i Danmark av någon som är begränsat skattskyldig där eller av en person som är obegränsat skattskyldig i Danmark men har hemvist i ett annat land vid tillämpningen av ett skatteavtal. Om PAL-skatten, efter ansökan, är återbetald finns inte förutsättningar för att få nedsättning med den utländska skatten eftersom någon skatt inte är betald.

Läs mer om vem som ses som innehavare av en dansk arbetsgivaradministrerad försäkring och därmed är skattskyldig till avkastningsskatt.

När kan nedsättning ske?

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att nedsättning av avkastningsskatt med kupongskatt ges med den kupongskatt som hör till försäkringen och som betalats under beskattningsåret (HFD 2012 ref. 40). Skatteverket anser att detta även får anses gälla utländsk skatt som belastat försäkringen (Skatteverkets ställningstagande Frågor och svar om nedsättning av avkastningsskatt).

Med vilket belopp kan nedsättning ske?

Grundregeln är att nedsättning medges för betald utländsk skatt, d.v.s. den faktiska skattebelastningen på sparandet. En utländsk skatt får därför inte vara återbetald om nedsättning ska medges.

Om den som äger försäkringen har visat att det finns förutsättningar för nedsättning men har svårigheter att få fram uppgifter från den utländska försäkringsgivaren om storleken på den skatt som hör till försäkringen får nedsättning ske med ett skäligt belopp (10 a § andra stycket AvPL). Skatteverket anser att ett skäligt belopp innebär högst hälften av den svenska avkastningsskatt som ska betalas på den utländska försäkringen (Skatteverkets ställningstagande Nedsättning av avkastningsskatt med utländsk skatt).

Enligt ordalydelsen i lagtexten ska nedsättningen beräknas för varje försäkring för sig enligt per item principen (10 a § andra stycket AvPL). Per item-principen innebär att nedsättning sker för varje utländsk inkomst och skatten på inkomsten för sig.

Carry forward

Ett carry forward-belopp uppkommer om den avräkningsbara skatten ett visst år överstiger den svenska skatten. Carry forward-beloppet kan ett senare år räknas av mot avkastningsskatten på samma försäkring, samma avtal om sparande i en PEPP-produkt eller samma tjänstepensionsavtal (10 a § första stycket AvPL). Skatteverket anser att om nedsättning ges med ett skäligt belopp har hela den utländska skatten utnyttjats för att sätta ned den svenska avkastningsskatten och därmed finns inget outnyttjat belopp till kommande år.

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att carry forward-belopp bestäms till sin storlek först det år de utnyttjas (RÅ 2010 not. 90). Skatteverket anser att nedsättning för tidigare års skatt ska ske före senare års skatt. Äldst skatt avräknas alltså först (Skatteverkets ställningstagande Nedsättning av avkastningsskatt med utländsk skatt).

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att nedsättning av avkastningsskatt kan medges med utländsk skatt som beräknats efter skälighet trots att skatten hörde till tidigare år (RÅ 2004 ref. 66). Detta kan bli aktuellt i en situation där nedsättning medges med faktiskt visad skatt genom carry forward med ett så stort belopp att nedsättning med skäligt belopp för årets skatt inte ryms inom den svenska skatten. Skatteverket anser att årets skäliga belopp därmed blir ett carry forward-belopp vilket ett senare år kan sätta ned avkastningsskatten på försäkringen.