Riktvärde och riktvärdeangivelse

För vilka värderingsenheter bestäms riktvärdet?

Den grundläggande bestämmelsen om riktvärde för ett vattenkraftverk i dess helhet finns i 15 kap. 2 § FTL. Riktvärdet för ett vattenkraftverk ska bestämmas för följande värderingsenheter:

• vattenkraftverket (anläggningen) i dess helhet
• marken till ett vattenkraftverk
• kraftverksbyggnaderna.

Riktvärdet för kraftverksbyggnaden ska utgöra skillnaden mellan riktvärdena för vattenkraftverket i dess helhet och för mark som hör till vattenkraftverket. Totalvärdet och markvärdet har i sin tur bestämts med utgångspunkt i riktvärdeangivelserna och vissa värdefaktorer som först ska bestämmas. Vilka dessa är kan du läsa om nedan. Riktvärdet bestäms med utgångspunkt i riktvärdeangivelserna (uppgifter om värdenivån) för varje värdeområde (1 kap. 2 § FTF).

Riktvärdeangivelsen talar om normkraftverkets värde

Värderingsmetoden för vattenkraftverken enligt FTL är grundad på en avkastnings­beräkning. Den gällande värderingsmodellen bygger på värdet i kronor per kilowattimme för ett genomsnittligt vattenkraftverk, ett s.k. normkraftverk. För ett sådant kraftverk tas värdet fram från tillgängligt statistiskt material från bl.a. den förtida uppgiftsinsamlingen (FUI) samt SCB:s och branschorganisationernas statistik. Även timvisa produktionsdata som noterats vid Affärsverket Svenska kraftnät används, för pris på el samt kostnader för produktionen.

Den grundläggande regeln att värdet per kilowattimme för ett normkraftverk och mark för ett sådant verk ska anges i riktvärdeangivelsen finns i 15 kap. 3 § FTL. Hela riket (Sverige) ska i sin helhet utgöra ett värdeområde för vattenkraftverken och övriga elproduktionsenheter (22 § SKVFS 2024:8). Detta får till följd att riktvärdeangivelsen är densamma oavsett i vilket elområde som kraftverket tillhör. I 15 kap. 6 § FTL stadgas vidare att värdet per kilowattimme i riktvärdeangivelsen ska bestämmas både med utgångspunkt i en avkastningsberäkning och genom att man beaktar priserna vid köp av vattenkraftverk eller delar därav som är likartade normkraftverket. Läs om hur normkraftverk definieras.

I riktvärdeangivelsen anges således normkraftverkets värde i kr/kWh, dels för byggnader och mark, dels för mark. Beloppen anges med två decimaler (1 kap. 29 § FTF). Riktvärdeangivelsen per kilowattimme för byggnader och mark som tillhör ett normkraftverk finns i SKV A 2024:11.

Hur bestäms normkraftsverkets värde per kWh?

Enligt huvudregeln bestäms värdet per kWh i riktvärdeangivelsen för normkraftverket enligt ortsprismetoden och med utgångspunkt i en avkastningskalkyl där man även tar hänsyn till lönsamheten (15 kap. 6 § första stycket FTL).

Avkastningsberäkningen bestäms med ledning av genomsnittliga elpriser och de kostnader under nivååret och de fem närmast föregående åren som är nödvändiga för en uthållig produktion. Till grund för avkastningsberäkningen ska de elpriser ligga som under angivna tidsperiod noterats vid Nord Pool AS för elområdena SE1 – SE4. Vid beräkningen av genomsnittligt elpris ska det beaktas hur produktionen vid vattenkraftverken varierar under året. Ett genomsnittligt elpris under ett år beräknas som det mot produktionen vägda elpriset för rikets totala vattenproduktion med utgångspunkt i timvisa elspotpriser som noterats vid Nord Pool AS samt timvisa produktionsdata som noterats vid Affärsverket Svenska kraftnät. Elpriser och kostnader ska räknas om till nivåårets penningvärde (1 kap. 25 a § FTF).

Riktvärdeangivelsens värde ligger till grund för formeln för hur man beräknar det enskilda vattenkraftverkets värde.

Läs mer nedan om hur man beräknar värdet per kWh för ett enskilt vattenkraftverk i dess helhet.

Formeln för riktvärde avseende vattenkraftverk (mark och byggnad)

För att bestämma riktvärdet för ett vattenkraftverk krävs

• det värde (som anges i riktvärdeangivelsen) i kr/kWh för ett normkraftverk
• verkets normalårsproduktion
• de beräkningsfaktorer som bestämts för verket
• korrektionerna hänförliga till värdefaktorerna utnyttjandetid, flerårsreglering, belägenhet och ålder (för flerårsreglering och ålder är faktorerna vid AFT 25 dock 1,0).

Följande formel och förklaring till formeln framgår av 1 kap. 26 § andra stycket FTF:

Rt = (Nt × fu × fr × fst × få + kb) × Wn × 0,75

Riktvärde för marken till ett vattenkraftverk

De grundläggande reglerna om riktvärden för vattenkraftverk finns i 15 kap. 2 § FTL. Riktvärdet för mark utgör värdet av en värderingsenhet för mark som tillhör vattenkraftverket. Vad som avses med mark framgår av 15 kap. 1 § tredje stycket FTL.

Vad anger riktvärdeangivelsen för marken till ett normkraftverk?

I riktvärdeangivelsen ska värdet i kr/kWh anges för mark som tillhör normkraftverket (15 kap. 3 § FTL). Värdet av marken till normkraftverket ska bestämmas med hänsyn till hur stor del av det för normkraftverket angivna värdet, som med ledning främst av kostnaderna att uppföra ett helt nytt kraftverk, kan anses belöpa på marken (15 kap. 6 § andra stycket FTL). Teoretiskt kan man få ledning av marknadsvärdet på ett nybyggt kraftverk och av genomsnittliga kostnader för att uppföra ett nytt kraftverk. Inför AFT 25 behölls samma relation mellan totalvärdet och markvärdet som användes vid AFT 19.

Hur bestäms riktvärdet för en värderingsenhet avseende mark till ett vattenkraftverk?

Riktvärdet för mark beräknas som produkten av kraftverkets normalårsproduktion i kilowattimmar och markens värde per kilowattimme. Det senare värdet bestäms genom att det värde i kr/kWh för marken till ett normkraftverk som anges i riktvärdeangivelsen korrigeras i de hänseenden som kraftverket avviker från normkraftverket när det gäller normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering eller belägenhet (15 kap. 7 § andra stycket FTL). Samtliga värdefaktorer som kan påverka det enskilda vattenkraftverkets värde i kr/kWh – förutom värdefaktorn ålder – ska tillämpas. Faktorn för flerårsreglering har enligt 1 kap. 32 § FTF bestämts till 1,0 och inverkar därför inte på markens värde.

Formeln och förklaring till formeln framgår av 1 kap. 27 § andra stycket FTF. Formeln lyder:

Rm = (Nm × fu × fr + 0,6 × kb) × fsm × Wn × 0,75

Värdefaktorer

Vid fastighetstaxering värderar man fastigheter med utgångspunkt i värdefaktorer. Med värdefaktorer avses egenskaper som är knutna till fastigheten och som har betydelse för marknadsvärdet (7 kap. 1 § FTL).

Riktvärdena ska bestämmas för kombinationer av värdefaktorer som bl.a. har en särskild betydelse för marknadsvärdet (s.k. riktvärdegrundande värdefaktorer).

Värderingen av ett vattenkraftverk i sin helhet sker enligt 15 kap. 4 § FTL, i första hand med ledning av värdefaktorerna

• normalårsproduktion
• utnyttjandetid
• flerårsreglering
• belägenhet
• ålder.

Regler om avrundning av värdefaktor storlek finns i 5 § SKVFS 2024:8. Där framgår att storleken av en värdefaktor ska anges med föreskriven noggrannhet och att om inget annat anges så ska matematisk avrundning enligt Svensk Standard 14141 regel A tillämpas.

För marken till ett vattenkraftverk bestäms riktvärdena utifrån samma värdefaktorer som för verket i dess helhet förutom värdefaktorn ålder (15 kap. 5 § FTL).

Värdefaktorerna flerårsreglering och ålder kommer inte att inverka på värdet vid AFT 25, enligt regler i 1 kap. 32 § och 32 b § FTF.

Värdefaktorn normalårsproduktion (Wn)

Värdefaktorn normalårsproduktion definieras i 15 kap. 4 § FTL. Med normalårsproduktion avses den produktion som i genomsnitt är tillgänglig per år vid kraftverket. Normalårsproduktionen anges i kilowattimmar. Normalårsproduktionen beräknas under nivååret och de nitton åren närmast före detta (1 kap. 28 § FTF). Normalårsproduktionen beräknas för de utbyggnadsförhållanden som gäller vid taxeringsårets ingång. Om utbyggnadsförhållandena som gäller vid taxeringsårets ingång har tillkommit efter det tjugoförsta året före taxeringsåret, ska genomsnittet endast beräknas för de år som de nya förhållandena gällt (1 kap. 28 § FTF). Avrundningsregler för hur normalårsproduktionen bestäms framgår av 1 kap. 28 § FTF.

Normalårsproduktion betecknas Wn i de formler som används vid taxeringen (1 kap. 27 § FTF).

Tillgänglig produktion bör avses den produktion som är tillgänglig för leverans vid kraftverket. Kraftverkets egenförbrukning och förluster som uppstår inom kraftverket bör inte medräknas i normalårsproduktionen. För vattenkraftverk som påverkats av haveri eller avställning är någon produktion inte tillgänglig och bör inte heller medräknas SKVA 2024:11.

Faktor för storleksinverkan på värdet av vattenkraftverk (fst)

Genom faktorn storleksinverkan beaktas storleken av normalårsproduktionen särskilt när man beräknar riktvärdet för ett vattenkraftverk. Storleksfaktorn kommer att minska för de vattenkraftverk som är större än normkraftverket och öka för de kraftverk vars normalårsproduktion är lägre än 500 GWh. För de allra minsta kraftverken kommer takbeloppet för storleksfaktorn att justeras i enlighet med formeln nedan.

Faktorn för storleksinverkan på värdet i kr/kWh för mark och byggnader (fst) ska bestämmas med ledning av kraftverkets normalårsproduktion (Wn) enligt följande formel:

fst = 1,035 - 0,06 x exp (-Wn/(900 x 1 000 000)) 1, om Wn > 500 000 000 kWh och

fst = 1,011 - 0,38 x exp (- Wn/(18,76 x 1 000 000)) -9,37 x exp (- Wn/(0,303 x 1 000 000)) -0,067 x exp (- Wn / (274,1 x 1 000 000)) om Wn <= 500 000 000 kWh

Faktorn ska anges med tre decimaler och får inte bestämmas till lägre än 0,447 eller högre än 1,025 (1 kap. 32 a § FTF).

Faktor för storleksinverkan på värdet av marken (fsm)

Värdet av marken till vattenkraftverket ska korrigeras med hänsyn till storleksinverkan på samma sätt som när man korrigerar värdet av vattenkraftverket (1 kap. 32 d § FTF).

Faktorn för storleksinverkan avseende värdet i kronor per kWh för mark (fsm) ska bestämmas med ledning av kraftverkets normalårsproduktion (Wn) enligt följande formel:

fsm = 0,2556 ln (Wn /1 000 000) -0,5886.

Ln är en förkortning av naturliga logaritmen.

Faktorn ska anges med tre decimaler. För kraftverk med en normalårsproduktion av 10 000 000 kWh eller lägre ska faktorn bestämmas till 0.

Värdefaktorn utnyttjandetid

Utnyttjandetiden är lika med kvoten mellan normalårsproduktionen och den installerade effekten i kW, enligt 15 kap. 4 § FTL.

Utnyttjandetiden ger uttryck för möjligheten att anpassa elproduktionen till tidsperioder med hög efterfrågan.

Faktor för utnyttjandetid – utnyttjandefaktorn (fu)

Värdefaktorn utnyttjandetid beaktas vid värderingen genom en faktor för utnyttjandetid, utnyttjandefaktorn, som föreskrivs i 1 kap. 31 § FTF. Utnyttjandefaktorn betecknas fu i de formler som används vid taxeringen.

Vid AFT 25 anpassas beräkningsmodellen för utnyttjandefaktorn till de fyra elområdena.

Utnyttjandefaktorn anger ett vattenkraftverks utnyttjandemöjligheter genom att ställa de schabloniserade driftnetton som kraftverket kunnat uppnå i relation till de schabloniserade driftnetton som i genomsnitt gällt för samtliga vattenkraftverk i landet, vars produktion registreras av Affärsverket Svenska kraftnät (Svenska kraftnät). Faktorn beskriver således det faktiska förhållandet avseende det ekonomiska utbytet av kort- och långtidsreglering för ett visst kraftverk i relation till det ekonomiska utbytet av kort- och långtidsreglering för Sveriges samtliga vattenkraftverk.

Utnyttjandefaktorn för ett kraftverk bestäms till medeltalet av de sex kvoter som erhålls då kraftverkets schabloniserade driftnetton för nivååret och för vart och ett av de fem närmast föregående åren divideras med de schabloniserade driftnetton som respektive år kunnat uppnås för samtliga vattenkraftverk i landet, vars produktion registreras av Svenska kraftnät.

Schabloniserade driftnetto

Med ett kraftverks schabloniserade driftnetto avses kraftverkets med produktionen vägda elpris, uppräknat med konsumentprisindex till nivåårets prisnivå, minskat med normkraftverkets produktionskostnad i nivåårets prisnivå. Beräkningen ska ske för varje år och uttryckas i kr/kWh.

Med schabloniserat driftnetto för samtliga vattenkraftverk i landet vars produktion registreras av Svenska kraftnät avses det med produktionen vägda elpriset för dessa vattenkraftverk, uppräknat med konsumentprisindex till nivåårets prisnivå, minskat med normkraftverkets produktionskostnad i nivåårets prisnivå. Beräkningen ska ske för varje år och uttryckas i kr/kWh.

Beräkning av vägda elpriser för ett vattenkraftverk

Det med produktionen vägda elpriset för ett vattenkraftverk beräknas genom att verkets nettoproduktion under året, uppdelat per timme, multipliceras med Nord Pools motsvarande spotpriser per timme för det aktuella elområdet som kraftverket tillhör. Summan av de erhållna produkterna divideras med verkets totala nettoproduktion. Om en uppdelad produktion per timme inte finns tillgänglig för de aktuella åren, får utnyttjandefaktorn beräknas med ledning av de år som finns tillgängliga, dock lägst tre år.

Beräkning av vägda elpriser för Sveriges samtliga vattenkraftverk

Det med produktionen vägda elpriset för samtliga vattenkraftverk vars totala nettoproduktion registreras av Affärsverket Svenska kraftnät (Svenska kraftnät), uttryckt i kr/kWh, beräknas genom att verkens sammanlagda nettoproduktion under året, uppdelat per timme och elområde enligt den registrering av produktionen som Svenska kraftnät genomför, multipliceras med Nord Pools spotpriser per timme för respektive elområde. Summan av de erhållna produkterna divideras med verkens sammanlagda nettoproduktion under åren.

Med nettoproduktion avses den del av produktionen som levererats till mätpunkt hos nätägaren.

Det med produktionen vägda elpriset för landets samtliga vattenkraftverk - AFT25

Det med produktionen vägda elpriset för landets samtliga vattenkraftverk beräknas med följande formell för respektive år:

Där

WSE1 betecknar timproduktion i SE1 o.s.v.

ESE1 betecknar motsvarande timkraftvärde i SE1 o.s.v.

Det med produktionen vägda elpriset för landets samtliga vattenkraftverk uppgår för åren 2018–2023 till följande belopp per kWh:

År	2018	2019	2020	2021	2022	2023
Pris i kr/kWh	0,459	0,421	0,173	0,507	0,862	0,575

Vid beräkningen ska de tal användas som finns i SKV A 2024:11, dvs omräkningstal för konsumentprisindex för åren 2018-2023, normkraftverkets produktionskostnad och schabloniserat driftnetto för samtliga vattenkraftverk.

Sammanfattningsvis ska det schabloniserade driftnettot för samtliga vattenkraftverk, beräknas enligt tabellen nedan, och bör tillämpas vid beräkningen av utnyttjandefaktorn för det enskilda vattenkraftverket för respektive år.

År	2018	2019	2020	2021	2022	2023
Det med produktionen vägda elpriset kr/KWH	0,459	0,421	0,173	0,507	0,862	0,575
Omräkningstal	1,23	1,21	1,20	1,18	1,09	1,00
Elpris kr/kWh (2023 års nivå)	0,565	0,509	0,208	0,598	0,940	0,575
Produktionskostnad kr/kWh (2023 års nivå)	-0.088	-0,088	-0,088	-0.088	-0,088	-0,088
Schabloniserat driftnetto för Sverige samtliga vattenkraftverk	0,477	0,421	0,120	0,510	0,852	0,487

Beräkning av utnyttjandefaktorn för det enskilda kraftverket

Beräkningen ska ske i följande steg.

1. Det enskilda vattenkraftverkets nettoproduktion under respektive år (nivååret och de fem föregående åren), uppdelat per timme, multipliceras med Nord Pools spotpriser per timme för det aktuella elområdet (kr/kWh).

2. Summera produkterna från punkt 1 för respektive år, och dividera med det aktuella årets nettoproduktion. Resultatet är det med produktionen vägda elpriset (kr/kWh) för kraftverket för respektive år.

3. Räkna upp de med produktionen vägda elpriserna från punkt 2 med KPI till nivååret, och dra bort normkraftverkets produktionskostnad, som är angiven i nivåårets prisnivå, från var och en av dem. Resultatet är sex schabloniserade driftnetton för det enskilda kraftverket.

4. Dividera vart och ett av de sex schabloniserade driftnettona för det enskilda kraftverket enligt punkt 3 med motsvarande schabloniserade driftnetto för samtliga vattenkraftverk (se beskrivningen nedan över beräkningen av det schabloniserade driftnettot för landets samtliga vattenkraftverk).

5. Utnyttjandefaktorn beräknas därefter till ett genomsnitt av de sex årskvoterna i punkt 4.

Kraftverk med en normalårsproduktion mindre än 10 GWh

För kraftverk med en normalårsproduktion mindre än 10 GWh får utnyttjandefaktorn utan närmare utredning bestämmas till 0,900 multiplicerat med den specifika elprisfaktorn för det elområde som det aktuella kraftverket tillhör. Elprisfaktorerna återfinns i SKV A 2024:11.

Även små vattenkraftverk får, om så önskas, deklareras enligt redovisad modell.

Utnyttjandefaktorn för kraftverk med en normalårsproduktion mindre än 10 GWH ska för de olika elområde bestämmas till följande.

Elområde	Utnyttjandefaktor
1	0,862
2	0,822
3	1,277
4	1,338

Värdefaktorn flerårsreglering (fr)

Värdefaktorn flerårsreglering innebär att man genom reglering kan fördela produktionen mellan åren (15 kap. 4 § FTL). Möjligheten att reglera avgörs av

• regleringsmagasinens volym
• tillrinningen till magasinen
• medelvattenföringen vid kraftverken.

Vid beräkning av utnyttjandefaktorn beaktas nyttan av flerårsreglering automatiskt. Beräkningsfaktorn för flerårsreglering har därför bestämts till 1,00 i FTF. Faktorn för flerårsreglering betecknas fr i de formler som används vid taxeringen (1 kap. 32 § FTF).

Värdefaktorn belägenhet (kb)

Värdefaktorn belägenhet definieras som kostnaden för inmatning av produktionen på stamnätet (15 kap. 4 § FTL).

Belägenhetsfaktorn uttrycker skillnader i kostnader för inmatningskostnad mellan respektive klass och Forsse-Hjälta som är beläget i Belägenhetsklass 5, i Ångermanälven (med biflöden) och norr därom till Gide älv, d.v.s. normkraftverkets läge. Inmatningskostnaderna avser såväl kostnaderna för överföring till stamnätet som avgifterna för inmatningen. Korrektionsbeloppen regleras i 1 kap. 32 c § FTF.

Värdefaktorn ålder

Värdefaktorn ålder vid taxering av vattenkraftverk definieras i 15 kap. 4 § FTL. Åldern ger uttryck för kraftverkets sannolika återstående livslängd och anges genom det år då kraftverket togs i drift.

När man beräknar riktvärdet beaktas värdefaktorn ålder genom att man tillämpar en särskild faktor för ålder, föreskriven i FTF.

Förberedelsearbetet inför AFT 07 visade att åldern på beståndet av vattenkraftverk i stort sett saknar betydelse för vattenkraftverkens värde. Inte heller vid föreberedelsearbetet inför AFT 25 har något annat framkommit. Faktorn för ålder har bestämts till 1,0 för samtliga vattenkraftverk (1 kap. 32 b § FTF).

Beräkna riktvärden för vattenkraftverk inklusive mark och byggnader

Beräkningsgången för egendom på en elproduktionsenhet som utgörs av ett vattenkraftverk regleras i 15 kap. 7 § FTL.

Riktvärdet beräknas som produkten av vattenkraftverkets normalårsproduktion i kilowattimmar (kWh) och dess värde i kronor per kWh. Det senare värdet utgår från normkraftverkets riktvärdeangivelse i kr/kWh och korrigeras, om det behövs, för den inverkan på värdet som beror på att kraftverket avviker från normkraftverket beträffande normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering, belägenhet eller ålder är samma för vattenkraftverket som för normkraftverket.

Bedöma värdefaktorerna

Om vattenkraftverket i fråga avviker från normkraftverket när det gäller ovan nämnda värdefaktorer ska värdet i riktvärdeangivelsen per kWh för normkraftverket korrigeras (15 kap. 7 § andra meningen FTL). I samma paragraf nämns även värdefaktorerna flerårsreglering och ålder. Som angetts ovan sker inte någon korrektion vid AFT 25 med anledning av att värdefaktorerna flerårsreglering och ålder har angetts till 1,0.

Sedan man bedömt de värdefaktorer som är riktvärdegrundande för vattenkraftverket ska man bestämma de beräkningsfaktorer och korrektioner som är föreskrivna i 1 kap. 28, 30, 31, 32 och 32 a–32 d §§ FTF.

Slutlig beräkning

Därefter sker den slutliga beräkningen av vattenkraftverkets riktvärde enligt formeln som föreskrivs i 1 kap. 26 § FTF.

Enligt formlen beräknas först vattenkraftverkets värde i kronor per kWh genom att motsvarande värde för normkraftverket multipliceras med de faktorer och korrektioner som är bestämda för vattenkraftverket enligt 1 kap. 26 § FTF.

Det korrigerade värdet i kronor per kWh multipliceras med verkets normalårsproduktion. Det framräknade resultatet utgör marknadsvärdet för vattenkraftverket i dess helhet, inklusive mark och byggnader. Detta värde ska räknas ned med 0,75 till taxeringsvärde­nivå.

Formeln för riktvärdeberäkningen är följande:

Rt = (Nt × fu × fr × fst × få + kb) × Wn × 0,75

Enligt 1 kap. 26 § FTF ska uttrycket (Nt × fu × fr × fst × få + kb) avrundas till kronor per kilowattimme med två decimaler.

Beräkna riktvärde för mark

Riktvärdet för mark beräknas som produkten av kraftverkets normalårsproduktion i kilowattimmar och markens värde per kilowattimme (15 kap. 7 § andra stycket första meningen FTL).

Huvudregeln för hur man beräknar riktvärdet för marken till ett vattenkraftverk är samma som när man beräknar riktvärdet för vattenkraftverket i dess helhet.

Principen är således att verkets normalårsproduktion ska multipliceras med det värde per kWh som angetts i riktvärdeangivelsen för normkraftverkets mark (15 kap. 7 § andra stycket första meningen FTL).

Korrigering av värde för mark till normkraftverk

Precis som när man beräknar riktvärde för vattenkraftverket i dess helhet måste det värde för marken till normkraftverket i kr/kWh som angetts i riktvärdeangivelsen korrigeras (15 kap. 7 § andra stycket andra meningen FTL). Korrigeringen ska göras i de fall det finns olikheter i de föreskrivna värdefaktorerna för marken när man jämför marken till vattenkraftverket och normkraftverket. Dessa föreskrivna värdefaktorerna är normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och belägenhet (15 kap. 5 § FTL). Läs mer om vilka riktvärdegrundande värdefaktorer som är knutna till vattenkraftverk högre upp på denna sida.

Beräkningsfaktorerna m.m. som föreskrivs i 1 kap. 28, 30, 31, 32, 32 a och 32 c–32 d §§ ska tillämpas. Beräkningsfaktorn för flerårsreglering har bestämts till 1,00.

På samma sätt som för vattenkraftverk i dess helhet ska det slutliga riktvärdet för marken beräknas enligt en formel som föreskrivs i 1 kap. 27 § FTF. Formeln lyder:

Rm = (Nm × fu × fr + 0,6 × kb) × fsm × Wn × 0,75

Uttrycket (Nm × fu × fr + 0,6 × kb) × fsm ska anges i kronor per kilowattimme med två decimaler (1 kap. 27 § FTF).

Formeln för riktvärdet för marken är i princip uppbyggd på samma sätt som formeln för riktvärdet för vattenkraftverken.

Beräkna riktvärde för kraftverksbyggnader

Riktvärdet för kraftverksbyggnader som hör till ett vattenkraftverk utgörs av skillnaden mellan riktvärdet för vattenkraftverket och riktvärdet för marken som hör till verket (15 kap. 2 § tredje stycket FTL).

Så här får man fram riktvärdet för kraftverksbyggnader:

1. Beräkna riktvärdena för vattenkraftverket i dess helhet och för marken till kraftverket.
2. Minska riktvärdet för vattenkraftverket (anläggningen) med riktvärdet för marken.

Beräkningsexempel av ett riktvärdet för ett litet kraftverk

Förutsättningar för att beräkna riktvärdet är följande. Ett vattenkraftverk har angett sin normalårsproduktion till 286 000 kWh. Riktvärdeangivelsen är 7,16 kr/kWh. Kraftverket tillhör elprisområde 4 och utnyttjandefaktorn kan schablonmässigt bestämmas till 1,338 ( 0,900x1,487). Belägenhetsklassen är 10 (söder om Dalälven) (kb) +0,30. Storleksfaktorn (fst) kan bestämmas till 0,447.

Riktvärdet (efter eventuell avrundning) för kraftverket beräknas enligt nedan: Avrundning sker enligt 1 kap. 26 § tredje stycket FTF.

Rt = (7,16 kr/kWh × 1,338 × 0,447 + 0,30) × 286 000 kWh × 0,75

Rt = 982 000 kr

Först beräknas värdet per kilowattimme för totalvärdet (7,16 kr/kWh × 1,338 × 0,447 + 0,30) = 4,5823. Värdet avrundas sedan till 4,58 kr/kWh.

Rt = 4,58 kr/kWh × 286 000 kWh × 0,75

Rt = 982 000 kr

Eftersom normalårsproduktionen är 10 000 000 kWh eller lägre blir markvärdet 0 kr. Hela värdet tillfaller därmed byggnadsvärdet.

Rm = 0 kr

Rb = 982 000 kr

Beräkningsexempel av ett riktvärde för ett större kraftverk

Förutsättningarna är följande. Ett vattenkraftverk har angett sin normalårsproduktion till 868 000 000 kWh. Riktvärdeangivelsen är 7,16 kr/kWh respektive 2,55 kr/kWh (mark) och utnyttjandefaktorn (fu) har angetts till 0,993. Belägenhetsklassen är 4 (Gide älv och norr därom till Skellefte älv) (kb -0,11). Storleksfaktorerna kan bestämmas till 1,012 (fst) samt 1,141 (fsm mark). Ange värdet efter avrundning enligt 1 kap. 26 § tredje stycket och 1 kap. 27 § tredje stycket FTF.

Riktvärdet beräknas enligt nedan:

Rt = (7,16 kr/kWh × 0,993 × 1,012 - 0,11) × 868 000 000 kWh × 0,75

Först beräknas värdet per kWh.

(7,16 kr/kWh × 0,993 × 1,012 - 0,11) = 7,0852. Värdet avrundas sedan till 7,09 kr/kWh.

Rt = 7,09 kr/kWh × 868 000 000 kWh × 0,75

Rt = 4 615 000 000 kr

Riktvärdet för marken beräknas enligt nedan och avrundas i beräkningen enligt 1 kap. 27 § FTF:

Rm = (2,55 kr/kWh × 0,993 + 0,6 × (-0,11)) × 1,141 × 868 000 000 kWh × 0,75

Först beräknas värdet per kr/kWh: (2,55 kr/kWh × 0,993 + 0,6 × (-0,11)) × 1,141= 2,8139. Värdet avrundas sedan till 2,81 kr/kWh.

Rm = 2,81 kr/kWh × 868 000 000 kWh × 0,75

Rm = 1 829 000 000 kr

Riktvärdet för byggnaden beräknas enligt följande formel:

Rb = 4 615 000 000 kr – 1 829 000 000 kr

Rb = 2 786 000 000 kr

Vattenkraftverk under uppförande

Värdet av en byggnad under uppförande ska bestämmas till hälften av den nedlagda kostnaden. Kostnaden ska omräknas till det genomsnittliga kostnadsläge som gällde under andra året före taxeringsåret (7 kap. 12 § FTL).

För kraftverk under uppförande gäller också vad som föreskrivs allmänt om byggnader under uppförande i 7 kap. 12 § FTL. Vilka omräkningsfaktorer som kan tillämpas framgår av SKVFS 2024:7.

Fördelning mellan kommuner

Om ett kraftverk som saknar strömfallsfastighet är beläget i flera kommuner och därför enligt 4 kap. 3 § FTL ska delas upp i flera taxeringsenheter, ska taxeringsvärdet först bestämmas som om egendomen varit en enda taxeringsenhet.

Markvärdet fördelas mellan taxeringsenheterna efter den fallhöjd som tillhör de fastigheter som ingår i taxeringsenheten, eller som sådana fastigheter genom servitut eller liknande har rätt till. Om flera strömfall med olika vattenföring har sammanförts till ett kraftverk, sker fördelningen med ledning av fallhöjd och normalårsvattenföring.

Byggnadsvärdet fördelas mellan taxeringsenheterna med ledning av byggnadernas belägenhet.

De byggnader som ska beaktas när man fördelar byggnadsvärdet är de byggnader som tillhör kraftverkets ägare och som ligger på mark som tillhör fastigheten eller på mark som fastigheten har rätt till genom servitut eller liknande (1 kap. 33 § FTF).

Avrunda riktvärdet

Om riktvärdet av en värderingsenhet överstiger 5 000 000 kronor ska värdet avrundas nedåt till närmaste hela 200 000-tal kronor. Överstiger riktvärdet 25 000 000 kronor ska det avrundas nedåt till närmast hela miljoner kronor (1 kap. 5 § första stycket FTF).