Grundläggande bestämmelser

Skatteverkets skyldighet att ompröva beslut

Skatteverket ska ompröva sitt beslut om fastighetstaxering när fastighetsägaren begär det eller om det finns skäl för det. Ett beslut om fastighetstaxering ska också omprövas om en fastighetsägare har överklagat beslutet (20 kap. 7 § första stycket FTL och 21 kap. 5 § FTL). Omprövning kan ske på såväl fastighetsägarens som Skatteverkets initiativ.

Fastighetstaxering får ske genom omprövning om Skatteverket inte har fattat något grundläggande beslut om fastighetstaxering (20 kap. 7 § andra stycket FTL). Att fatta ett omprövningsbeslut som är ett ”första” beslut om fastighetstaxering är dock bara möjligt om tiden har gått ut för att fatta ett grundläggande beslut.

Skatteverket får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut om det gäller mindre belopp (20 kap. 7 § tredje stycket FTL).

Vem får begära omprövning vid allmän eller förenklad fastighetstaxering?

Den som vid ingången av taxeringsåret är ägare till fastigheten har rätt att begära omprövning av eller överklaga ett beslut om allmän eller förenklad fastighetstaxering. Det gäller också den som blivit ägare till fastigheten före 1 januari det femte året efter taxeringsåret. Även en arrendator har rätt att begära omprövning av eller överklaga ett beslut om allmän eller förenklad fastighetstaxering om hen enligt avtal som är ingånget efter år 1928 ska ansvara för skatt eller fastighetsavgift för fastigheten (24 kap. 1 § första stycket FTL).

En ny ägare har rätt att begära omprövning av eller överklaga ett beslut endast när ärendet gäller den senaste allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen eller ny taxering avseende taxeringsenheten som därefter skett genom särskild fastighetstaxering (24 kap. 1 § andra stycket FTL).

Vem får begära omprövning vid särskild fastighetstaxering?

Fastighetsägaren har rätt att begära omprövning av eller överklaga ett beslut om särskild fastighetstaxering. Den rätten har också den som har blivit ägare till fastigheten före 1 januari det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker nästa gång. En arrendator har också rätt att begära omprövning av eller överklaga ett beslut om särskild fastighetstaxering om hen enligt avtal som är ingånget efter år 1928 ska ansvara för skatt eller fastighetsavgift för fastigheten (32 kap. 1 § FTL).

Omprövning på fastighetsägarens initiativ

En fastighetsägare som vill begära omprövning av Skatteverkets beslut ska göra det skriftligt. Begäran om omprövning ska enligt huvudregeln ha kommit in till Skatteverket senast före utgången av det femte året efter taxeringsåret (20 kap. 9 § första stycket FTL). Om fastighetsägaren gör sannolikt att hen inte har fått kännedom om ett beslut som är till nackdel för hen inom två månader före utgången av det femte året efter taxeringsåret får hen ändå begära omprövning. En begäran om omprövning ska då ha kommit in till Skatteverket inom två månader efter det att fastighetsägaren fick kännedom om beslutet (20 kap. 9 § andra stycket FTL).

Om fastighetsägaren har begärt omprövning i rätt tid men har lämnat in skrivelsen till en allmän förvaltningsdomstol, d.v.s. till fel myndighet, så ska Skatteverket ändå pröva ärendet. Domstolen ska sända skrivelsen med begäran om omprövning till Skatteverket. Samtidigt ska domstolen lämna uppgift om vilken dag som skrivelsen kom in till domstolen (20 kap. 9 § tredje stycket FTL).

Skatteverket kan förelägga om att en begäran ska undertecknas

Om en begäran om omprövning inte är undertecknad får Skatteverket förelägga den som har begärt omprövning att underteckna begäran. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att Skatteverket annars inte kommer att ompröva beslutet (20 kap. 10 § FTL).

Det finns inget generellt krav på att en begäran om omprövning ska vara undertecknad och det är därför inte något hinder mot omprövning om en underskrift saknas. Råder det inte något som helst tvivel om att begäran kommer från den som är behörig att begära omprövning, behöver Skatteverket inte förelägga om undertecknande (prop. 2016/17:142 s. 42).

Om Skatteverket förelägger om en underskrift ska en kopia på begäran om omprövning skickas ut för att skrivas under av den som föreläggs. Det finns inget krav på att föreläggandet ska delges. Om föreläggandet inte följs ska begäran om omprövning avvisas, förutsatt att det framgår av föreläggandet.

Om det finns något annat hinder mot omprövning, t.ex. att begäran har kommit in för sent eller att frågan redan är avgjord (res judicata) är det inte meningsfullt att Skatteverket förelägger om undertecknande. I stället bör Skatteverket avvisa en sådan begäran med stöd av det hinder som finns.

Omprövning på Skatteverkets initiativ – ordinarie omprövning

Om Skatteverket självmant omprövar ett beslut om fastighetstaxering får verket meddela ett omprövningsbeslut som är till fördel för fastighetsägaren senast före utgången av det femte året efter taxeringsåret (20 kap. 12 § första stycket FTL).

Skatteverket får i vissa fall meddela ett omprövningsbeslut till fördel för den som beslutet gäller efter utgången av det femte året efter taxeringsåret. Beslutet måste vara en följd av Skatteverkets beslut om fastighetstaxering eller en allmän förvaltningsdomstols beslut i ett mål om fastighetstaxering som gäller ett annat taxeringsår eller en annan taxeringsenhet (20 kap. 12 § andra stycket FTL).

Ett omprövningsbeslut till nackdel för fastighetsägaren får inte meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret. Ett undantag från detta är vid eftertaxering (20 kap. 13 § första stycket FTL).

Om fastighetsägaren inte har lämnat en deklaration i rätt tid får Skatteverket meddela ett omprövningsbeslut inom ett år från det att deklarationen kom in. Beslutet måste dock fattas senast före utgången av det femte året efter taxeringsåret (20 kap. 13 § andra stycket FTL).

Omprövning på Skatteverkets initiativ – eftertaxering

Skatteverket får meddela omprövningsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren efter utgången av året efter taxeringsåret (eftertaxering) under de förutsättningar och på det sätt som anges i 20 kap. 15–20 §§ FTL (20 kap. 14 § FTL).

Eftertaxering på grund av oriktig uppgift

Eftertaxering får enligt 20 kap. 15 § första stycket FTL ske om fastighetsägaren har gjort något av följande

• lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen i fastighetsdeklaration eller på annat sätt under förfarandet
• lämnat oriktig uppgift i mål om fastighetstaxering
• underlåtit att lämna fastighetsdeklaration, uppgift eller infordrad upplysning trots att hen är deklarationsskyldig eller uppgiftspliktig.

En oriktig uppgift behöver inte ha lämnats skriftligt. Även en oriktig uppgift som har lämnats muntligt kan läggas till grund för eftertaxering.

Det ställs också krav på att det ska finnas ett orsakssamband. Det som sägs i bestämmelsens första stycke gäller om den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten har inneburit att ett beslut om fastighetstaxering har blivit felaktigt eller inte har fattats (20 kap. 15 § andra stycket FTL).

Om ett fastighetstaxeringsbeslut har blivit felaktigt på grund av att handläggaren har missbedömt vad de aktuella bestämmelserna innebär finns det alltså ingen förutsättning för eftertaxering även om en oriktig uppgift har lämnats – det är ju då inte den oriktiga uppgiften som har orsakat det felaktiga beslutet.

Eftertaxering utan krav på oriktig uppgift

Eftertaxering får enligt 20 kap. 16 § FTL också ske

• vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende
• när en ändring i ett beslut om fastighetstaxering föranleds av beslut som avses i 20 kap. 12 § andra stycket FTL (följdändring).

Till misskrivning räknas att Skatteverket har räknat rätt men skrivit fel – exempelvis kan siffror ha kastats om eller fallit bort. Med annat uppenbart förbiseende menas andra handläggningsfel av Skatteverket än felräkning och felskrivning men som är av samma slag.

En ändring i ett fastighetstaxeringsbeslut enligt den andra punkten i 20 kap. 16 § FTL kallas ofta för följdändring – eftersom ändringen ska vara en följd av ett annat beslut. De beslut som det gäller är Skatteverkets beslut enligt 20 kap. 12 § andra stycket FTL om fastighetstaxering och en allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om fastighetstaxering som gäller ett annat taxeringsår eller en annan taxeringsenhet.

När eftertaxering inte får beslutas

Eftertaxering enligt 20 kap. 15 § och 16 § 1 FTL får bara göras om eftertaxeringen gäller belopp av någon betydelse (20 kap. 17 § första stycket FTL). Det innebär att det inte finns något krav på beloppets storlek när eftertaxering görs genom följdändring.

Vid bedömning av vad som menas med belopp av någon betydelse bör den ambitionsnivå som har valts för inkomstbeskattningen kunna tillämpas analogt (prop. 1993/94:1 s. 81). I Skatteverkets ställningstagande Beloppsgränser för uttag av skattetillägg och för eftertaxering respektive efterbeskattning framgår de principer som bör tas som en utgångspunkt vid bedömningen. I sammanhanget bör även beaktas att särskilda förhållanden gäller i fråga om fastighetstaxering.

Det betyder bl.a. att Skatteverket ska undanröja beslut om eftertaxering genom omprövning på eget initiativ om det inte längre finns några beloppsmässiga förutsättningar för eftertaxering – det förutsätter dock att förvaltningsdomstolen inte har prövat eftertaxeringen i sin helhet (prop. 1993/94:1 s. 112).

Eftertaxering får inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt (20 kap. 17 § andra stycket FTL). En rättelse av en felskrivning, felräkning eller annat uppenbart förbiseende kan normalt sett inte vara uppenbart oskälig.

I undantagsfall kan det vara befogat att underlåta att följdändra beträffande en annan taxeringsenhet om ett följdändringsbeslut skulle fattas långt efter utgången av ordinarie omprövningstid – förutsatt att det inte är fråga om taxeringsenheter som ägs av samma fastighetsägare eller att det finns intressegemenskap mellan ägarna till berörda enheter.

Eftertaxering får inte ske om Skatteverket tidigare har fattat beslut om eftertaxering i samma fråga (20 kap. 17 § andra stycket FTL).

När ska beslut om eftertaxering meddelas?

Skatteverkets beslut om eftertaxering ska meddelas före utgången av femte året efter taxeringsåret om inte annat framgår av 20 kap. 19 eller 20 §§ FTL (20 kap. 18 § FTL).

Ett beslut om eftertaxering enligt 20 kap. 16 § 2 FTL får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen (20 kap. 19 § första stycket FTL).

Ett beslut om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i ett omprövningsärende eller mål om fastighetstaxering får meddelas efter den tid som anges i 20 kap. 18 § FTL men senast inom ett år från utgången av den månad då Skatteverkets eller domstolens beslut i ärendet eller målet har vunnit laga kraft (20 kap. 19 § andra stycket FTL).

Hinder för omprövning

För att få en begäran om omprövning prövad måste fastighetsägaren ha rättslig handlingsförmåga, d.v.s. ha rätten att själv eller genom ombud agera i ett ärende hos Skatteverket.

Om en person saknar rättslig handlingsförmåga måste det finnas en företrädare. Bestämmelser om legala ställföreträdare finns bland annat för den som är omyndig på grund av låg ålder eller annan grund, för dödsbon och för andra juridiska personer.

Om någon har överklagat ett beslut och det har överlämnats till domstolen kan Skatteverket inte ompröva samma fråga. Man kallar denna situation för litis pendens.

Skatteverket får inte heller ompröva beslut i frågor som har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol (20 kap. 8 § FTL), s.k. res judicata.

Undantag från res judicata

Om Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort en fråga och ett tidigare beslut som har vunnit laga kraft avviker från det avgörandet kan Skatteverket ompröva beslutet (20 kap. 11 § FTL).

Förslag till fastighetstaxering kan inte omprövas

Någon omprövning av ett förslag till fastighetstaxering ska inte ske. Om fastighetsägaren begär omprövning ska Skatteverket meddela hen att det endast är beslut om fastighetstaxering som kan omprövas. Skatteverket ska informera fastighetsägaren om att när ett beslut fattas kommer verket att beakta de synpunkter som kommit in. Vidare bör Skatteverket informera fastighetsägaren om att hen kan ta tillbaka sin begäran om omprövning. Om så sker ska verket fatta ett avskrivningsbeslut. Om fastighetsägaren inte återkallar sin begäran om omprövning ska Skatteverket fatta ett avvisningsbeslut.