Avräkning utländsk skatt - spärrbeloppsberäkningen för fysiska personer och EU-rätten

1 Sammanfattning

Skatteverket anser att EU-domstolens praxis innebär att avräkningslagens bestämmelser om beräkning av spärrbelopp för fysiska personers förvärvsinkomster (tjänst och näringsverksamhet) strider mot EUF-fördraget och EES-avtalet.

De fördragsfriheter som är tillämpliga är i första hand den fria rörligheten för arbetstagare och den fria etableringsrätten. Därför är det i normalfallet bara spärrbeloppsberäkningen avseende förvärvsinkomster från EES som berörs.

Skatteverket anser att spärrbeloppet för förvärvsinkomster från EES ska beräknas på följande sätt. Täljaren ska bestå av den utländska inkomsten från EES-land och nämnaren (den sammanlagda inkomsten) ska utgöras av den beskattningsbara förvärvsinkomsten, d.v.s. förvärvsinkomsten efter allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Om den skattskyldige även har inkomster från tredjeland ska det göras en separat spärrbeloppsberäkning för dessa i enlighet med avräkningslagens regler där nämnaren består av förvärvsinkomsten före allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Dessa två spärrbelopp läggs ihop till ett gemensamt spärrbelopp för förvärvsinkomster.

Skatteverket anser inte att spärrbeloppsberäkningen för fysiska personers kapitalinkomster strider mot EU-rätten.

När uttrycket ”beskattningsbar förvärvsinkomst” används i detta ställningstagande bortses ifrån att den beskattningsbara förvärvsinkomsten kan behöva justeras i spärrbeloppsberäkningen för avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond, återföring av sådant avdrag samt avdrag för utländsk skatt.