Omfattas franska egenavgifter för social trygghet av skatteavtalet med Frankrike?

1 Sammanfattning

Egenavgifter för social trygghet som betalas i Frankrike, s.k. prélévements sociaux eller contribution sociales i form av:

• Contribution Sociale Généraliée (CSG)
• Contribution au Remboursement de la Dette Sociale (CRDS
• Prélévement Social (PS)
• Contribution Additionelle
• Prélévement de Solidarité

anses inte som inkomstskatter och omfattas därför inte av skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Avgifterna kan därmed inte avräknas mot svensk skatt.

Avgifterna kan heller inte tas med vid kapitalvinstberäkningen av de avyttrade tillgångarna.

2 Frågeställning

Fråga har ställts om de egenavgifter för social trygghet som tas ut i Frankrike kan anses som en sådan skatt som omfattas av skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Om det inte är fråga om skatter och avräkning mot svensk skatt därför inte kan ske har fråga ställts om egenavgifterna, när de debiteras på inkomst av kapital, kan medräknas vid kapitalvinstberäkningen av de avyttrade tillgångarna.

3 Gällande rätt m.m.

I Frankrike påförs egenavgifter för social trygghet, s.k. prélévements sociaux eller contribution sociales, i form av fem olika avgifter: Contribution Sociale Généraliée (CSG), Contribution au Remboursement de la Dette Sociale (CRDS), Prélévement Social (PS), Contribution Additionelle och Prélévement de Solidarité. De två förstnämnda tas ut på alla typer av inkomster, CSG med olika skattesatser beroende på inkomst (löneinkomst 7,5 %, pension 6,6 % och kapitalinkomst 8,2 %) och CRDS med 0,5 %. De tre sistnämnda debiteras endast på kapitalinkomster med 4,5 %, 0,3 % respektive 2,0 % (2014). De tas ut i samband med inkomsttaxering men redovisas särskilt från inkomstskatt på franskt skattebesked.

EU-domstolen har i domar den 15 februari 2000 funnit att CRDS och CSG är sådana avgifter som omfattas av förordning 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när arbetstagare, egenföretagare eller dras familjer flyttar inom gemenskapen.

Vilka skatter som omfattas av skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike framgår av artikel 2 i avtalet som är intaget som en bilaga till lagen (1991:673) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Frankrike.

I 44 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, anges hur kapitalvinster och kapitalförluster beräknas. Av 13 § framgår att kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och omkostnadsbeloppet. I omkostnadsbeloppet ingår bl.a. anskaffningsutgifter (14 §).

4 Bedömning

4.1 Skatteavtalet

Vilka skatter som omfattas av skatteavtalet med Frankrike regleras i artikel 2. De fem nu aktuella avgifterna hade inte införts när avtalet undertecknades. Avgifterna omfattas därför av avtalet endast om de utgör sådana nya skatter som avses i punkt 4. För detta krävs att de är av samma eller i huvudsak likartat slag som de skatter som anges i punkt 3, vilket i så fall skulle vara den franska inkomstskatten.

EU-domstolen har funnit att CRDS och CSG inte är skatter utan sådana socialavgifter som omfattas av förordning 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när arbetstagare, egenföretagare eller dras familjer flyttar inom gemenskapen (domar den 15 februari 2000 i mål C-34/98 och C-169/98). Enligt domstolen har avgifterna ett sådant direkt och tillräckligt samband med det franska allmänna systemet för social trygghet att avgifterna inte är skatter utan sociala avgifter.

Skattverket anser att det inte finns skäl att klassificera CRDS och CSG på annat sätt vid tillämpningen av skatteavtalet med Frankrike. CRDS och CSG kan således inte anses vara av samma eller i huvudsak likartat slag som den franska inkomstskatten. De omfattas därför inte heller av artikel 2 punkt 4.

Målen i EU-domstolen gällde CRDS och CSG när de tas ut på förvärvsinkomster eller ersättningar som betalas ut i stället för sådana inkomster. Avgifterna tas dock ut enligt samma lagstiftning och fyller samma funktion när de tas ut på pension eller kapitalinkomst. De är därför enligt Skatteverkets uppfattning att betrakta som socialavgifter oavsett på vilket underlag de tas ut i det enskilda fallet.

Prélévement Social, Contribution Additionelle och Prélévement de Solidarité är i huvudsak utformade på samma sätt som CRDS och CSG samt redovisas i likhet med dem särskilt från inkomstskatt på franskt skattebesked. Även dessa avgifter är därför enligt Skatteverkets uppfattning att betrakta som socialavgifter och omfattas därför inte av skatteavtalet.

4.2 Kapitalvinstberäkningen

Egenavgifterna är kopplade till själva vinsten på avyttringen. Avdrag kan därför inte medges som för utgift för avyttringen (44 kap. 13 IL) eller som en del av anskaffningsutgiften (44 kap. 14 IL).