Den som är utländsk medborgare och som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige, får folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt eller om det finns synnerliga skäl för att hen ändå ska folkbokföras.
EES-medborgare och deras familjemedlemmar kan istället ha uppehållsrätt i Sverige medan brittiska medborgare och deras familjemedlemmar kan ha uppehållsstatus.
Om en person måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige kan hen folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt eller om det finns synnerliga skäl för att personen ändå ska folkbokföras (4 § första stycket FOL). Folkbokföring av personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska ske om kraven i lagen om folkbokföring av utlänningar med tillfälligt skydd i vissa fall är uppfyllda.
Uppehållstillstånd är ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd) (2 kap. 4 § UtlL). Beslut om uppehållstillstånd meddelas som utgångspunkt av Migrationsverket (5 kap. 20 § första stycket UtlL).Både permanenta och tidsbegränsade uppehållstillstånd kan under vissa omständigheter återkallas (7 kap. UtlL).
Endast en person som även uppfyller övriga krav för folkbokföring ska folkbokföras.
Utgångspunkten är att alla utländska medborgare som vistas i Sverige mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd (2 kap. 5 § UtlL). Kravet på uppehållstillstånd gäller dock inte för utlänning som:
En person som är medborgare i Storbritannien och har uppehållsstatus eller är en familjemedlem som har uppehållsstatus behöver inte ha uppehållstillstånd för att vistas i Sverige (3 b kap UtlL).
Bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas i form av en sådan handling som avses i rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land (uppehållstillståndskort) (4 kap. 22 § UtlF).
Uppehållstillståndskortet är inte någon identitetshandling, utan ett bevis om att personen har tillstånd att vistas i Sverige. Mer information om uppehållstillståndskortet och klassningskoder för uppehållstillstånd finns på Migrationsverkets webbplats.
Den som anmäler flytt till Sverige och som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige ska på begäran överlämna sitt uppehållstillståndskort när personen inställer sig personligen hos Skatteverket för identitetskontroll (26 b § FOL).
Det finns inget krav i 4 § FOL att ett tillstånd måste vara utfärdat för en viss tid för att villkoret ska vara uppfyllt. Däremot kan ett kort uppehållstillstånd påverka bedömningen av om en person kan antas komma att vara bosatt i Sverige i minst ett år vilket är ett krav för folkbokföring.
En utländsk medborgare som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige, men som saknar sådant tillstånd, får ändå folkbokföras om det finns synnerliga skäl (4 § första stycket FOL). Enligt förarbetena till folkbokföringslagen har synnerliga skäl ansetts finnas i följande fall:
Nytt: 2024-10-31
Det finns särskilda bestämmelser om folkbokföring för personer som har beviljats ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd i vissa fall. Vilka personer som omfattas och i vilka fall dessa personer ska folkbokföras regleras i lagen (2024:691) om folkbokföring av utlänningar med tillfälligt skydd i vissa fall (FUTS).Utöver de krav för folkbokföring som fastställs i lagen måste personen även uppfylla övriga krav för folkbokföring. En person som uppfyller kraven för folkbokföring är skyldig att anmäla flytt till Sverige.
En person omfattas av lagen enligt 1 § FUTS om personen:
Lagen ska enligt 3 § FUTS inte tillämpas om personen:
Lagens krav för folkbokföring är olika beroende på när en person beviljades sitt första uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.
En person som omfattas av FUTS ska folkbokföras om hen beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd före den 1 november 2023 och om personen kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i landet åtminstone till och med den 4 mars 2025 (punkt 2 övergångsbestämmelserna till FUTS).
En person som omfattas av FUTS och som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd den 1 november 2023 eller senare ska inte folkbokföras under de första tolv månaderna av den sammanlagda giltighetstiden för personens uppehållstillstånd (5 § FUTS).
När den sammanlagda giltighetstiden för personens uppehållstillstånd uppgått till tolv månader ska personen folkbokföras om hen kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i landet under ytterligare minst sex månader (5 § FUTS).
Vid bedömningen av om personen kan antas komma att regelmässigt tillbringa dygnsvila i landet under ytterligare minst sex månader har uppehållstillståndets framtida giltighetstid en större betydelse än i andra folkbokföringsärenden. Det beror på att ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd inte kan förnyas efter att det har löpt ut. Om det är så att personens uppehållstillstånd vid anmälan har en giltighetstid som är kortare än sex månader är det en omständighet som ska tillmätas betydelse vid prövningen av om personen uppfyller villkoren för folkbokföring enligt 5 § FUTS (prop. 2023/24:151 s 26 f.).
Ett barn som omfattas av FUTS och som fötts levande här i landet ska folkbokföras enligt 6 § FUTS om:
Det finns inget krav i 6 § FUTS på viss antaglighet gällande barnets framtida bosättning i Sverige, jämför det som sägs om detta i 5 § FUTS.
En person som omfattas av FUTS ska folkbokföras om hen:
Tidigare:
Det finns särskilda bestämmelser i FOL och UtlL som gäller för personer som har vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd, så kallat uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd.
Europeiska unionens råd, nedan rådet, antog direktiv 2001/55/EG den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (massflyktsdirektivet). Rådet kan under vissa förutsättningar besluta att det råder en massflyktssituation. Enligt direktivet kan tillfälligt skydd gälla för en sammanlagd period om som längst tre år.
Den 4 mars 2022 beslutade rådet att det förelåg en massflyktssituation med hänsyn till Rysslands militära invasion av Ukraina och aktiverade då massflyktsdirektivet. Efter automatiska förlängningar gällde skyddet till och med den 4 mars 2024. Därefter beslutade rådet om en förlängning till och med den 4 mars 2025. Rådet har nu nått en politisk överenskommelse om förlängning av skyddet till och med den 4 mars 2026.
I samband med genomförandet av direktivet infördes särskilda bestämmelser i 21 kap. UtlL avseende att personer som kan omfattas av tillfälligt skydd enligt direktivet ska ges tidsbegränsat uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd kan alltså beviljas för den tidsperiod som gäller enligt direktivet och rådets beslut.
Vid genomförandet av direktivet infördes en reglering avseende frågan om folkbokföring av personer som har sådant uppehållstillstånd. En utlänning som har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd, ska inte folkbokföras om personen kan antas komma att vistas i Sverige med stöd av det beviljade uppehållstillståndet under en kortare tid än tre år. Personen kan dock folkbokföras om hen har fått en flyktingstatusförklaring (4 kap. 3 c § UtlL) eller ett resedokument (4 kap. 4 § UtlL), eller om det i övrigt finns synnerliga skäl för folkbokföring. Detta framgår av 4 § andra stycket FOL.
Om den enskilde – när han eller hon har vistats i Sverige i två år med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd – därefter får ytterligare en förlängning av det tillfälliga skyddet så att den sammanlagda tiden uppgår till tre år, är det rimligt jämställa personer som haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd med andra utlänningar som vistas lagligt i Sverige. Detta innebär att folkbokföring i princip härefter bör ske i de fall då det kan antas att den förlängda vistelsen kan komma att ha viss varaktighet (prop. 2001/02:185 s. 90f).
En person som uppfyller kraven för folkbokföring ska, precis som andra som ska folkbokföras, anmäla flytt till Sverige.
I regel prövar Skatteverket om en person uppfyller kraven för folkbokföring när en person kan visa att hen vistats (egentlig hemvist) i Sverige med uppehållstillstånd i minst två år. Det är den sammanlagda tiden med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som avgör när två år har gått. Skatteverket prövar då om personen kan antas ha vistats och komma att vistas i Sverige med stöd av det beviljade uppehållstillståndet under minst tre år samt övriga krav för folkbokföring. Detta innebär att den framåtsyftande bedömningen som utgångspunkt avser att personen kan antas komma att vistas i Sverige med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd under ytterligare ett års tid efter att redan ha vistats i Sverige under två år dessförinnan med sådant uppehållstillstånd
.
Tidigare:
En utländsk medborgare som har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd vid massflykt enligt 21 kap. UtlL ska inte folkbokföras, om personen kan antas komma att vistas i Sverige med stöd av det beviljade uppehållstillståndet under en kortare tid än tre år. Personen kan dock folkbokföras om hen har fått en flyktingstatusförklaring (4 kap. 3 c § UtlL) eller ett resedokument (4 kap. 4 § UtlL), eller om det i övrigt finns synnerliga skäl för folkbokföring (4 § andra stycket FOL). Det är Europeiska unionens råd som under vissa förutsättningar kan besluta att det är en massflyktssituation (prop. 2001/02:185 s. 1).