Områden: Mervärdesskatt
Datum: 2015-04-16
Dnr: 131 174473-15/111
Nytt: 2016-05-26
Detta ställningstagande upphör att gälla och ersätts av ställningstagandet Beskattningsland vid tillträde till olika evenemang, mervärdesskatt, dnr 131 209264-16/111.
När en beskattningsbar person köper tillträde till ett evenemang så är denna tjänst omsatt inom landet om evenemanget faktiskt äger rum i Sverige.
Tillträde till ett evenemang omfattar rätten att få närvara vid ett evenemang i utbyte mot en biljett eller betalning. På vilket sätt ersättningen lämnas till säljaren saknar betydelse. Bestämmelsen är framförallt tillämplig på tillträden som tillhandahålls på plats genom biljettförsäljning. Även om det inte finns någon möjlighet att köpa biljetter på plats kan det vara ett tillträde.
Med evenemang avses ett arrangemang som sett utifrån den genomsnittlige besökarens perspektiv äger rum vid en viss tidpunkt och på en viss plats. Det pågår under en begränsad tid och saknar kontinuitet. Ett evenemang riktar sig till allmänheten. Det betyder att ett arrangemang som har anpassats efter köparens önskemål inte är ett evenemang.
Exempel på vad som räknas som evenemang är:
Tjänster som har anknytning till tillträdet är också omsatta inom landet om evenemanget äger rum i Sverige. Exempel på sådana tjänster är användning av garderob och sanitära anläggningar.
Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet Tillträde till olika evenemang, t.ex. konferenser, mervärdesskatt, från den 20 december 2010 (dnr 131 819379-10/111). Ställningstagandet har uppdaterats med anledning av rådets genomförandeförordning [EU] nr 282/2011, genomförandeförordningen, som gäller från och med den 1 juli 2011. Ställningstagandet innebär en precisering av begreppen ”tillträde” och ”evenemang”, se avsnitt 4.
En tjänst som avser tillträde till evenemang är omsatt inom landet om evenemanget äger rum i Sverige. Beskattningsland för sådana tjänster är Sverige.
Skatteverket har i ställningstagandet Tillträde till olika evenemang, t.ex. konferenser, mervärdesskatt, från den 20 december 2010 (dnr 131 819379-10/111) redogjort för hur tillträde till evenemang ska tolkas. Den 1 juli 2011 trädde genomförandeförordningen i kraft. Detta ställningstagande är en uppdatering av Skatteverkets ställningstagande 2010-12-20, dnr 131 819379-10/111. Ställningstagandet innebär en precisering av begreppen ”tillträde” och ”evenemang”, se avsnitt 4.
Enligt huvudregeln är en tjänst som tillhandahålls en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap omsatt inom landet om den beskattningsbara personen antingen har sitt säte här i landet eller har ett fast etableringsställe till vilket tjänsten tillhandahålls här. Om tjänsten tillhandahålls ett fast etableringsställe som den beskattningsbara personen har i ett annat land är tjänsten omsatt utomlands (5 kap. 5 § mervärdesskattelagen [1994:200], ML, och artikel 44 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet).
Tjänster som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person i samband med vissa uppräknade aktiviteter är omsatta inom landet om aktiviteten faktiskt äger rum i Sverige. Detsamma gäller till dessa underordnade tjänster och tjänster som tillhandahålls av den som organiserar aktiviteten (5 kap. 11 § ML och artikel 54.1 i mervärdesskattedirektivet).
Ett tillträde till ett evenemang är omsatt inom landet om evenemanget faktiskt äger rum i Sverige och köparen är en beskattningsbar person. Detsamma gäller för tjänster i anknytning till tillträdet. De evenemang som avses är
Tjänster som avser tillträde till kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållsmässiga och liknande evenemang av det slag som avses i artikel 53 i mervärdesskattedirektivet ska omfatta tillhandahållande av tjänster vars huvudsakliga egenskap består i att ge rätt till tillträde till ett evenemang i utbyte mot en biljett eller betalning, inklusive betalning i form av ett abonnemang, en säsongsbiljett eller en periodisk avgift. Bestämmelserna är särskilt tillämpliga på
Bestämmelserna omfattar inte utnyttjandet av anläggningar såsom gymnastiksalar och liknande mot betalning av en avgift (artikel 32 i genomförandeförordningen).
De underordnade tjänster som avses i artikel 53 i mervärdesskattedirektivet ska inkludera tjänster som direkt sammanhänger med tillträde till kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållsmässiga eller liknande evenemang och som tillhandahålls var för sig mot ersättning till en person som närvarar vid ett evenemang. Sådana underordnade tjänster ska särskilt inkludera användning av garderob eller sanitära anläggningar men ska inte inkludera rena förmedlingstjänster hänförliga till biljettförsäljningen (artikel 33 i genomförandeförordningen).
I förarbetena anges att huvudregeln i så stor omfattning som möjligt och lämpligt ska tillämpas för omsättning av de aktuella tjänsterna. För näringsidkare bör bestämmelsen i 5 kap. 11 a § ML bara tillämpas när det är opraktiskt att tillämpa huvudregeln. Bestämmelsen bör tillämpas restriktivt (prop. 2009/10:15 s. 126).
Regeringen uttalade att ett evenemang är något som är mer begränsat än en aktivitet. En aktivitet har ett element av kontinuitet i sig. En utställning, ett seminarium, en konferens eller en fotbollsmatch är exempel på olika evenemang. Däremot är t.ex. ett träningspass i veckan en aktivitet och detsamma gäller en terminskurs i drejning. Om en sådan aktivitet tillhandahålls någon som är näringsidkare kommer den att beskattas enligt huvudregeln i 5 kap. 5 § ML. Tillträde avser rätten att vistas på en plats eller beloppet som erläggs för att få vistas där. Tillträde exemplifieras bäst med försäljningen av entrébiljetter och det avser endast tjänster vars väsentliga funktion är att ge rätten att komma in på ett evenemang. Om betalningen för deltagandet i t.ex. ett seminarium eller en konferens i sin helhet hanteras före evenemanget och någon möjlighet att närvara inte finns utan sådan betalning bör betalningen dock inte anses utgöra tillträde (prop. 2009/10:15 s. 126).
Av förarbetena framgår vidare att när det gäller tolkningen av bestämmelserna är det av stor vikt att dessa ges en enhetlig tolkning på EU-nivå. Om medlemsstaterna tillämpar bestämmelserna olika kan det medföra dubbelbeskattning eller oavsiktlig skattefrihet. För att uppnå en enhetlig tillämpning pågår det ett arbete i EU:s mervärdesskattekommitté med att ta fram riktlinjer för tolkningen. Den uppfattning regeringen ger uttryck för i propositionen kan behöva frångås i de fall en annan mening anges i en framtida riktlinje eller tillämpningsförordning (prop. 2009/10:15 s. 79).
Kammarrätten har uttalat att tillhandahållande av teambuildingaktiviteter ute i naturen och till sjöss som var skräddasydda och särskilt anpassade för varje kund inte utgjorde tillträde till evenemang. Aktiviteterna omfattade till största delen olika övningar, tävlingar och lekar men det kunde också finnas inslag av föreläsande och/eller rådgivande natur. Kammarrätten ansåg att då det fanns ett krav på förbeställning av tjänsterna så att de kunde anpassas till kundens behov och önskemål samt att det inte fanns någon möjlighet för utomstående att närvara vid evenemangen skulle beskattningsland bestämmas utifrån 5 kap. 5 § ML (KRNS 2015-01-30, mål nr 2086-14).
När en beskattningsbar person köper tillträde till ett evenemang så är denna tjänst omsatt inom landet om evenemanget faktiskt äger rum i Sverige.
Bestämmelsen ska tolkas restriktivt. Det betyder att bestämmelsens tillämpningsområde ska ges en begränsad räckvidd. I så stor utsträckning som möjligt ska huvudregeln för bestämmande av beskattningsland tillämpas.
När tillträde till ett evenemang säljs till någon som inte är en beskattningsbar person omfattas tjänsten av det vidare begreppet aktivitet. Tjänster i samband med aktiviteter av visst slag är omsatta inom landet om aktiveteten äger rum i Sverige. Det betyder att den som säljer en tjänst i form av tillträde till ett evenemang i Sverige inte behöver bedöma köparens status. Säljaren ska redovisa mervärdesskatt oavsett om köparen är en beskattningsbar person eller inte.
Tillträde till ett evenemang innebär att två förutsättningar ska vara uppfyllda. För det första ska någon ges tillträde och för det andra ska det vara fråga om ett evenemang. Det är tjänstens karaktär som avgör om det är ett tillträde till evenemang.
Med tillträde avses sådana tjänster som innebär att någon ges rätt att närvara på ett evenemang som besökare, publik eller deltagare.
Tjänsten ska tillhandahållas i utbyte mot en biljett eller betalning. Betalningen kan göras i form av ett abonnemang, en säsongsbiljett eller en periodisk avgift. På vilket sätt ersättningen lämnas till säljaren saknar alltså betydelse.
Bestämmelsen är framförallt tillämplig på tillträden som tillhandahålls på plats genom biljettförsäljning. När biljettförsäljning sker i samband med evenemanget är köparens identitet oftast okänd för säljaren. Bestämmelsen syftar till att underlätta för säljaren i dessa fall.
Även om det inte finns någon möjlighet att köpa biljetter på plats kan försäljningen ändå avse ett tillträde. Det gäller sådana slags evenemang där det typiskt sett går att köpa tillträde på plats men där det i vissa fall ändå bara är möjligt att köpa tillträde genom förköp. Så är fallet med exempelvis konferenser. Med hänsyn till neutralitetsaspekten ska sådana evenemang behandlas på samma sätt oavsett om det förekommer biljettförsäljning på plats eller inte. Det kan alltså vara ett tillträde till evenemang även om köparen kan identifieras. Detsamma gäller om deltagarna måste föranmäla sin närvaro.
Det är den som mot ersättning erbjuder någon att närvara på evenemanget som är den som säljer rätten till tillträdet. Om en sådan s.k. arrangör ger ett annat företag i uppdrag att ansvara för organisationen av evenemanget så säljer det senare företaget inte en rätt till tillträde till arrangören.
Om en arrangör säljer en tjänst i form av tillträde till ett evenemang till någon som i sin tur i eget namn säljer rätten till tillträde vidare till deltagarna så ska båda dessa försäljningar bedömas som tillträde till evenemang.
Bestämmelsen omfattar bara sådana evenemang som är kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, av underhållningskaraktär eller liknande evenemang.
Vad som avses med begreppet evenemang framgår inte klart av ML. Skatteverket anser att med evenemang avses ett arrangemang som sett utifrån den genomsnittlige besökarens perspektiv äger rum vid en viss tidpunkt och på en viss plats. Det betyder att de som deltar på evenemanget är fysiskt närvarande.
Ett sådant evenemang är en händelse eller tillställning som pågår under en begränsad tid och saknar kontinuitet. Det varar som regel några timmar och i vissa fall några dagar men normalt inte mer än en vecka i följd.
Ett evenemang riktar sig till allmänheten. Det innebär att den som har möjlighet och i mån av plats ska ges tillträde till evenemanget mot ersättning. Detta gäller även om evenemanget endast riktar sig till en viss målgrupp som t.ex. personer med en särskild yrkeskompetens.
Det är således ett evenemang när både innehållet och varaktigheten är förutbestämda. Om t.ex. en arrangör erbjuder ett antal endagarseminarier av pedagogiskt slag med olika innehåll som köparen kan välja bland är det fråga om flera olika evenemang.
Exempel på vad som räknas som evenemang är:
Ett arrangemang vars innehåll och varaktighet har anpassats efter en kunds önskemål anses däremot inte vara ett evenemang. I sådant fall är arrangemanget utformat för en viss kund och inte för allmänheten. Om t.ex. en arrangör erbjuder sig att sätta ihop ett program med olika övningar åt en arbetsgivare för att förbättra samarbetet i en personalgrupp har arrangemanget anpassats efter köparens önskemål. Sådana skräddarsydda arrangemang omfattas i stället av huvudregeln för bestämmande av beskattningsland.
Tjänster som har anknytning till tillträdet är också omsatta inom landet om evenemanget äger rum i Sverige. Det är sådana tjänster som direkt sammanhänger med tillträdet till evenemanget och som tillhandahålls var för sig mot ersättning till den som närvarar vid evenemanget. Exempel på sådana tjänster är användning av garderob och sanitära anläggningar.
Förmedlingstjänster som hänför sig till biljettförsäljningen är inte en tjänst som har anknytning till tillträde.