Återkallelse av F-skatt – juridiska personer som inte bedriver verksamhet

1 Sammanfattning

Ett godkännande för F-skatt kan efter övervägande återkallas när en juridisk person upphör att bedriva verksamhet utan att den juridiska personen upplöses. Detta kan aktualiseras när den juridiska personen begärt att få bli avregistrerad för mervärdesskatt eller som arbetsgivare med motiveringen att verksamhet inte längre bedrivs. Detsamma kan gälla om andra omständigheter tyder på att den juridiska personen under en längre tid, mer än ett år, inte bedriver någon form av verksamhet eller aktivitet.

2 Frågeställning

Det har uppmärksammats att juridiska personer begär att få bli avregistrerade från mervärdesskatt eller som arbetsgivare med motiveringen att någon verksamhet inte längre bedrivs. Däremot begär den juridiska personen inte att godkännandet för F-skatt återkallas. Fråga har därför uppkommit om Skatteverket samtidigt kan återkalla godkännandet för F-skatt.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Författningar och förarbeten

Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt, 13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

För juridiska personer räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapitalförluster till inkomstslaget näringsverksamhet, även om inkomsterna eller utgifterna inte ingår i en näringsverksamhet enligt 1 §, 13 kap. 2 § IL.

Med näringsverksamhet avses verksamhet av sådant slag att intäkter i verksamheten enligt bestämmelserna i 13 kap. IL räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett svenskt handelsbolag, för någon delägare i bolaget, 3 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL.

Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen, 2 kap. § 24 § IL.

Skatteverket ska efter ansökan godkänna den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om det finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas, 9 kap. 1 § första och andra stycket SFL ⁽¹⁾.

Skatteverket ska återkalla ett godkännande för F-skatt om innehavaren begär det eller förutsättningarna för godkännande för F-skatt inte är uppfyllda enligt 9 kap. 1 § andra stycket SFL, se 9 kap. 4 § första stycket SFL.

I prop. 1991/92:112 s. 93 ff. anges följande:

”En F-skattsedel får efter ansökan utfärdas för en juridisk person som bedriver eller gör troligt att den kommer att bedriva verksamhet av sådant slag att intäkten därav räknas till intäkt av näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, hos någon delägare i bolaget.

Enligt min mening ska skattemyndigheten inte behöva göra någon mera ingående utredning av om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening bedriver eller avser att bedriva näringsverksamhet för att en F-skattsedel ska kunna utfärdas. En enkel ansökan torde i de flesta fall vara tillräcklig.”

En mer ingående prövning blir naturligtvis aktuell om den juridiska personen i fråga tidigare har fått sin F-skattsedel återkallad.”

I samma prop. anges på s. 124 följande:

”I överensstämmelse med vad jag föreslagit i fråga om fysiska personers F-skattsedlar bör även för juridiska personer gälla att en F-skattsedel skall återkallas om den juridiska personen begär det. Det ligger också i sakens natur att återkallelse av F-skattsedeln bör kunna beslutas om den juridiska personen inte längre ska bedriva näringsverksamhet.

I en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), RÅ 2006 ref. 58, har domstolen uttalat sig om begreppet näringsverksamhet i samband med prövningen av frågan om ett nybildat "vilande" aktiebolag vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag ansetts bedriva näringsverksamhet. Av domen framgår att för juridiska personer finns inget annat inkomstslag än näringsverksamhet och inkomstslaget näringsverksamhet avgränsas av bestämmelserna i 13 kap. 1 och 2 §§ IL. Ett svenskt aktiebolag anses bedriva näringsverksamhet från det att det registreras till dess att bolaget upphör.

3.2 Allmänna råd

I Skatteverkets allmänna råd om godkännande för F-skatt anges att skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas bör anses föreligga då ett aktiebolag bildats för att överlåtas och först därefter ska starta upp sin verksamhet, så kallat lagerbolag. Först när bolagen upphört att vara lagerbolag kan godkännande för F-skatt komma i fråga, SKV A 2012:6.

4 Bedömning

En juridisk person kan enligt inkomstskattelagen bara ha inkomst av näringsverksamhet. Detta bekräftas också i RÅ 2006 ref. 58 där HFD i ett mål gällande frågan om möjligheten till avdrag för koncernbidrag mellan moderföretag och dotterbolag i en nybildad koncern klargjort att ett aktiebolags inkomster och utgifter kan inte hänföras till något annat inkomstslag än inkomstslaget näringsverksamhet och att ett nybildat aktiebolag därigenom får anses bedriva en näringsverksamhet som fortgår intill dess bolaget upphör. Det medför att en juridisk person som ansöker om F-skatt normalt ska godkännas för F-skatt, eftersom det inte finns skäl att anta näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas, givet att övriga förutsättningar för godkännande för F-skatt är uppfyllda.

HFD:s uttalande i RÅ 2006 ref. 58 innebär emellertid inte, enligt Skatteverkets uppfattning, att den juridiska personen alltid ska vara berättigad till att inneha ett godkännande för F-skatt. Rättsfallet handlade om huruvida man kunde lämna koncernbidrag mellan ett moder- och dotterbolag. Med hänsyn till uttalandena i prop. 1991/92:112 har begreppet ”bedriva näringsverksamhet” en snävare innebörd i skatteförfarandelagen än vad det har i inkomstskattelagen.

Om den juridiska personen inte kommer igång med någon verksamhet eller vid ett senare tillfälle upphör att bedriva verksamhet, uppkommer frågan om den juridiska personens godkännande för F-skatt kan återkallas på grund av den juridiska personen inte aktivt bedriver verksamheten trots att eventuella inkomster normalt ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Av förarbetena till införandet av F-skatten framgår att lagstiftarens avsikt var att ett godkännande för F-skatt skulle kunna återkallas om den juridiska personen inte längre bedriver näringsverksamhet, prop. 1991/92:112 s.124. Något krav på att den juridiska personen upplösts genom exempelvis genom likvidation för att F-skatten ska kunna återkallas har inte uppställts.

Enbart de omständigheterna att den juridiska personens eventuella inkomster ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet och att ett nybildat aktiebolag får anses bedriva en näringsverksamhet som fortgår intill dess att bolaget upphör, medför inte ensamt att en juridisk person kan anses bedriva näringsverksamhet vid bedömningen av om bolaget uppfyller kraven för godkännande för F-skatt. Vid bedömandet av godkännande för F-skatt bör även en bedömning göras av om den juridiska personen bedriver rörelse, det vill säga någon form av verksamhet eller aktivitet. Först när bolaget bedriver eller har för avsikt att bedriva någon form av rörelse uppkommer ett behov av att bli godkänd för F-skatt.

Skatteverket har i allmänna rådet om godkännande för F-skatt angett att ett så kallat lagerbolag inte kan anses bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet. Först när bolaget upphör att vara ett lagerbolag kan fråga om godkännande för F-skatt aktualiseras. Ett bolag som inte kommit i gång med sin verksamhet eller som upphört att bedriva verksamhet kan enligt Skatteverkets uppfattning jämställas med ett lagerbolag i så motto att det inte bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet vid bedömningen av godkännande för F-skatt.

För att den juridiska personen ska ha rätt att behålla sitt godkännande för F-skatt krävs således, enligt Skatteverkets uppfattning, att den juridiska personen bedriver rörelse det vill säga någon form av verksamhet eller aktivitet. En juridisk person som upphör att bedriva verksamhet utan att den juridiska personen upplösts ska normalt inte vara godkänd för F-skatt.

Återkallelse av en juridisk persons godkännande för F-skatt med motiveringen att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas kan exempelvis övervägas när den juridiska personen begärt att få bli avregistrerad för mervärdesskatt eller som arbetsgivare med motiveringen att verksamhet inte längre bedrivs. Detsamma gäller i de fall den juridiska personen i inkomstdeklarationen uppgett att näringsverksamhet inte längre bedrivs. Ett övervägande om återkallelse av godkännande för F-skatt kan också aktualiseras när andra omständigheter tyder på att den juridiska personen under längre tid, mer än ett år inte längre bedriver någon form av verksamhet eller aktivitet.

Att en juridisk persons godkännande för F-skatt i förekommande fall återkallas med motiveringen att näringsverksamhet inte längre bedrivs, innebär inte att reglerna i övrigt påverkas vad gäller den juridiska personens beskattning eller att andra bestämmelser som är kopplade till definitionen i 3 kap. 14 § SFL sätts ur spel.

__________

Fotnoter

1. Angiven paragraf innehåller ytterligare förutsättningar som måste vara uppfyllda för att beslut om godkännande för F-skatt ska kunna fattas. Detta ställningstagande berör inte dessa förutsättningar och de har därför utelämnats vid beskrivningen av gällande rätt.