Områden: Inkomstskatt (Tjänst)
Dnr: 202 340449-19/111
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 20 juni 2019 i mål nr 6561-18
Förhandsbesked om inkomstskatt, beskattningsåren 2018-2020
Högsta förvaltningsdomstolen fastställer att ett friskvårdsbidrag om 6 500 kr inte är en skattefri personalvårdsförmån. Förmånen anses inte vara ”av mindre värde” och är skattepliktig i sin helhet. Detta gäller oavsett att de aktiviteter som bidraget bekostar i sig kan anses utgöra enklare slag av motion och annan friskvård.
Enligt en ansökan om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden (SRN) erbjuder en arbetsgivare sina anställda en förmån i form av friskvårdsbidrag med högst 6 500 kr per anställd och kalenderår. Den anställdes utgifter ersätts av arbetsgivaren mot kvitto. En anställd överväger att använda 5 400 kr av bidraget till att betala ett års medlemskap hos ett klättercenter samt resterande 1 100 kr till gymkort, dvs. sådana aktiviteter som är upptagna i Skatteverkets förteckning över friskvårdsförmåner som anses vara av enklare slag och som därmed kan vara skattefria.
SRN fann att friskvårdsbidraget var en skattefri personalvårdsförmån samt anförde bl.a. följande. Av RÅ 2001 ref. 44 framgår att arbetsgivare kan tillhandahålla personalen medlemskort vid motionsanläggning av normalt slag utan att värdet av dessa kort ska tas upp till beskattning. Mot denna bakgrund anser Skatterättsnämnden att friskvårdsbidraget, använt på beskrivet sätt, uppfyller kravet på att vara av mindre värde.
Skatteverket överklagade SRN:s besked och yrkade i enlighet med verkets ställningstagande att det skattefria beloppet avseende friskvårdsförmån begränsas till 5 000 kr, som kan anses utgöra ”mindre värde”, och att överskjutande belopp utgör skattepliktig ersättning.
HFD anger att frågan är om beloppet 6 500 kr, som det totala friskvårdsbidraget uppgår till, kan anses utgöra en förmån av mindre värde enligt 11 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229). Vad som avses med mindre värde är inte uttalat i lagstiftningen och lagstiftaren har överlämnat till rättstillämpningen att följa och ta hänsyn till de förändringar som sker med tiden i synen på vad som avses med mindre värde (prop. 2002/03:123 s. 14 f.).
I rättsfallet RÅ 2001 ref. 44 fann HFD att ett årskort till en gymnastikanläggning värt 2 970 kr kunde vara en sådan personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen från beskattning. HFD kom till samma slutsats i HFD 2018 ref. 2, som gällde ett friskvårdsbidrag som uppgick till 4 000 kr.
Huvudregeln är att förmåner som en anställd får från sin arbetsgivare är skattepliktiga. Bestämmelserna om skattefrihet för personalvårdsförmåner utgör ett undantag från denna regel och bör därför tillämpas restriktivt (jfr HFD 2015 ref. 1 och HFD 2016 ref. 80). Enligt HFD:s mening kan ett friskvårdsbidrag som uppgår till 6 500 kr inte anses vara av mindre värde och är därmed inte en skattefri personalvårdsförmån.
Skatteverket har i ett ställningstagande den 24 januari 2018 (dnr 202 39595-18/111) angivit sin bedömning av ”mindre värde” att ett skattefritt friskvårdsbidrag som högst kan uppgå till 5 000 kr per år. Skatteverket har vidare bedömt att eventuellt överskjutande belopp som arbetsgivaren betalar ut bör beskattas som lön. HFD har i den aktuella domen varken kommenterat Skatteverkets tillämpade beloppsgräns på 5 000 kr eller verkets yrkande att överskjutande belopp på 1 500 kr bör beskattas som lön. HFD har förklarat att ett friskvårdsbidrag om 6 500 kr inte är en skattefri förmån, och slutsatsen är att beloppet i sin helhet är att jämställa med skattepliktig lön.
HFD:s dom föranleder inte någon ändring av Skatteverkets tillämpning att ett skattefritt friskvårdsbidrag som högst kan uppgår till 5 000 kr per år. Enligt Skatteverkets tolkning innebär domen att ett friskvårdsbidrag som överstiger 5 000 kr bör anses skattepliktigt i sin helhet, vilket kommer att förtydligas i den rättsliga vägledningen. En arbetsgivare som tidigare har betalat ut ett högre årligt friskvårdsbidrag än 5 000 kr och som tillämpat Skatteverkets ställningstagande från den 24 januari 2018 och då betalat arbetsgivaravgifter på belopp över 5 000 kr behöver dock inte göra någon retroaktiv rättelse.
11 kap. 11–12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)