Uthyrning av elevbostäder

SRN:s förhandsbesked 11 maj 2004

Ärende behandlat vid Skatteverkets rättsfallsseminarium den 15 juni 2004.

Ett bolags uthyrning till en kommun av bostäder som tillhandahållits elever vid elevhem har ansetts inte avse stadigvarande bostad

Mervärdesskatt: redovisningsperioder under tiden 2003-11-01 - 2006-10-31

Omständigheterna i ärendet var i huvudsak följande.

Ett fastighetsbolag (bolaget) avser bygga om två bostadshus till elevhem för ett gymnasium, beläget i kommunen X. Behovet av bostäder för de elever som är intresserade av gymnasieskolans idrottsprogram bedöms vara mellan 50 och 60 rum. Elevbostäderna används endast under terminstid, huvudsakligen måndag till fredag. De flesta elever åker hem över helgerna. Inga elever är folkbokförda i elevbostäderna. De två husen innehåller idag 28 två- och trerumslägenheter samt ett daghem i bottenvåningen på vardera husen. 21 av lägenheterna ska byggas om så att de kommer att innehålla tillsammans 56 uthyrningsrum. Ombyggnadsarbetena ska vara minsta möjliga. I princip ska två eller tre elever dela på en två- eller trerumslägenhet. Rumsdörrarna ska göras låsbara och eleverna ska sedan dela på lägenhetens hall, kök och toalett.

Förutom elevbostäder ska i byggnaderna inrymmas samlingslokal och matsal för eleverna samt expeditionslokal för elevhemsföreståndaren.

Bolaget ställde härefter följande fråga. Bolaget önskar svar på frågan huruvida bolagets uthyrning till kommunen X av fastigheten Y – ombyggt till elevhem – ska anses avse stadigvarande bostad eller ej, vid tillämpningen av 3 kap. 3 § andra stycket mervärdesskattelagen?

Skatterättsnämnden beslutade därefter följande.

FÖRHANDSBESKED

"Bolagets uthyrning av fastigheten Y till kommunen X skall vid tillämpningen av 3 kap. 3 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML inte anses avse stadigvarande bostad.

MOTIVERING

Enligt 3 kap. 2 § första stycket ML undantas från skatteplikt omsättning av fastigheter samt överlåtelse och upplåtelse av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servitutsrätter ochandra rättigheter till fastigheter. Enligt 3 kap. 3 § andra stycket ML gäller inte undantaget när en fastighetsägare för stadigvarande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller som medför rätt till återbetalning helt eller delvis hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet. Uthyrning till en kommun är skattepliktig även om uthyrningen sker för en verksamhet som inte medför sådan skyldighet eller rätt. Skatteplikt föreligger dock inte för uthyrning till en kommun om fastigheten vidareuthyrs av kommunen för användning i en verksamhet som inte medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning eller om uthyrningen avser stadigvarande bostad. Den sistnämnda bestämmelsen rörande stadigvarande bostad har införts för att frivillig skattskyldighet inte skall kunna medges om en byggnad används som stadigvarande bostad (1994/95:SkU7 s. 82). Bestämmelsen avser fastighetsägarens uthyrning till kommunen (prop. 1994/95:57 s. 152).

Det svenska avdragsförbudet för ingående mervärdesskatt för stadigvarande bostad saknar motsvarighet i det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). I artikel 17.6 i direktivet föreskrivs att inom fyra år efter det att detta direktiv trätt i kraft skall rådet enhälligt på kommissionens förslag besluta vilka utgifter som inte skall berättiga till avdrag av mervärdesskatt. Mervärdesskatt skall under inga förhållanden vara avdragsgill på utgifter som inte strikt är rörelseutgifter, t.ex. sådana som hänför sig till lyxartiklar, nöjen eller underhållning. Till dess att ovanstående regler träder i kraft får medlemsstaterna behålla alla de undantag som föreskrivs i deras nationella lagstiftning när detta direktiv träder i kraft.

Skälet till avdragsförbudet för stadigvarande bostad är att förvärv för privat konsumtion inte skall medföra avdragsrätt. Mot bakgrund av att de i sjätte direktivet nämnda exemplen är typiska exempel på varor och tjänster som normalt är avsedda för privat konsumtion har det svenska avdragsförbudet för stadigvarande bostad ansetts förenlig med EG:s regler (SOU 1994:88 s. 255).

Det aktuella elevhemmet används av elever från hela landet som går på det aktuella gymnasiets [idrottsprogram]. Elevbostäderna används endast under terminerna, huvudsakligen måndag-fredag. De flesta eleverna åker hem under veckosluten och inga elever är folkbokförda på fastigheten. Förutom elevbostäder skall i byggnaderna inrymmas samlingslokal och matsal för eleverna samt expeditionslokal för elevhemsföreståndaren.

Frågan i ärendet är om bolagets uthyrning till kommunen X skall anses avse stadigvarande bostad eller om så inte skall anses vara fallet på grund av att byggnaderna på fastigheten skall användas som elevhem för dem som deltar i en av kommunen X tillhandahållen gymnasieutbildning.

Nämnden gör följande bedömning.

Frågan om hur logi som tillhandahålls i samband med utbildning skall behandlas i mervärdesskattehänseende har bedömts i olika sammanhang. I dåvarande Riksskattenämndens meddelande 1969:63.8 angående kost vid anstalter, skolor och hem anfördes att det bl.a. vid åtskilliga skolor drevs sådan verksamhet som – förutom tillhandahållande av kost och logi – huvudsakligen hade annat ändamål än tillhandahållande av skattepliktiga tjänster. Skattskyldighet till mervärdesskatt ansågs därför inte föreligga för den som drev sådan skola. Det sagda gällde bl.a. internatskolor och liknande inrättningar huvudsakligen inrättade för undervisningsändamål.

Tillhandahållande av kost- och logi i folkhögskoleverksamhet har vid tillämpning av den numera upphävda lagen (1968:430) om mervärdeskatt ansetts ingå som en del i undervisningsverksamhet och har därmed inte utgjort skattepliktig omsättning enligt nämnda lag (RÅ 1988 not. 524).

Det kan även nämnas, vilket bolaget också har påpekat, att enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) anses som specialbyggnad i form av skolbyggnad även byggnad som används som elevhem i viss undervisningsverksamhet. Bakgrunden härtill är att sådana byggnader har ansetts ha sådan anknytning till de skolor som eleverna är knutna till (SOU 1979:32 s. 278).

Det aktuella elevhemmet har enligt nämndens mening en sådan anknytning till den av kommunen bedrivna undervisningsverksamheten att det får anses utgöra en integrerad del i verksamheten. Med hänsyn härtill och till omständigheterna i övrigt kan det aktuella elevhemmet inte anses utgöra stadigvarande bostad enligt 3 kap. 3 § andra stycket ML. Ett sådant synsätt får också anses överensstämma med syftet med nämnda bestämmelse.

Den gjorda bedömningen får också anses vara i överensstämmelse med sjätte mervärdesskattedirektivet.

Kommentar:

Förhandsbeskedet har inte överklagats av Skatteverket.

Område: Meddelade prövningstillstånd

Ärende behandlat vid Skatteverkets rättsfallsseminarium den 15 juni 2004.

Meddelade prövningstillstånd

Saken: Fråga om förmån i form av fria dagstidningar till en anställd i ett tidningsföretag ska beskattas.RR målnr 7067-02, KRNJ 3331-00Klagande: SkatteverketLagrum: 32 § 3c mom. KL

Saken: Fråga om rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt för kostnader för avgifter till Stockholms Fondbörs.RR målnr 556-03, KRNS 4064-2001Klagande: den skattskyldigeLagrum: 8 kap. 3 § ML

Saken: Fråga om rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt för kostnader för börsintroduktion och nyemission.RR målnr 1337-04, KRNG 147-2003Klagande: den skattskyldigeLagrum: 8 kap. 3 § ML

Saken: Fråga om preskriptionstidens beräkning när anstånd med betalningen av en skattefordran medgetts före den ursprungliga förfallodagen samt om särskilda skäl mot förlängning av preskriptionstiden föreligger.RR målnr 7081-02, KRNS 5392-2002Klagande: den skattskyldigeLagrum: 2, 3, 4, 7 och 8 §§ lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

Saken: Fråga om beräkning av realisationsvinst i fall då underinstanserna synes ha förbisett dels att fastigheten var bebyggd med bostadshus, dels att fastigheten var en privatbostadsfastighet (två fall).RR målnr 7056-02, KRNJ 2693-2000Klaganden: den skattskyldigeLagrum: 24 och 25 §§ SIL och 3 kap. 1 § TL