HFD, mål nr 3829-22, Avräkning av utländsk skatt för carry forward-belopp

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 16 mars 2023, mål nr 3829-22

Sammanfattning

Genom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen är Skatteverkets ställningstagande Avräkning utländsk skatt – vilka utländska inkomster krävs för att carry forward-belopp ska få avräknas? (2017-01-23, dnr 131 31646-17/111) överspelat.

Frågan i målet är om avräkning ska medges för överskjutande belopp enligt carry forward-regeln i avräkningslagen trots att det inte finns någon i utlandet beskattad inkomst det aktuella beskattningsåret, utan enbart utländsk inkomst som inte har beskattats utomlands.

Högsta förvaltningsdomstolen anser att det inte krävs att den skattskyldiga har utländska inkomster som har beskattats i utlandet under det år då avräkning begärs för att den skattskyldiga ska ha rätt till avräkning av utländsk skatt som inte har kunnat avräknas ett tidigare år.

Skatteverkets inställning var att systematiken i avräkningslagen innebär att en förutsättning för att det ska vara aktuellt att tillämpa lagens bestämmelser är att den skattskyldiga har haft en utländsk intäkt som har beskattats utomlands det år då avräkning begärs. Högsta förvaltningsdomstolen delade inte Skatteverkets uppfattning, så domen innebär att Skatteverkets tillämpning av spärrbeloppsregeln ändras.

Referat

Bolaget hade under 2012 en filial i Belgien. Bolaget betalade belgisk skatt på inkomsten från filialen och inkomsten togs också upp till beskattning i Sverige. Den belgiska skatten översteg det årets spärrbelopp och kunde därmed inte avräknas fullt ut. Bolaget begärde 2017 avräkning med viss del av det överskjutande beloppet.

Skatteverket avslog begäran med följande motivering. En förutsättning för att en skattskyldig ska ha rätt till avräkning av utländsk skatt är att den skattskyldiga har haft en utländsk inkomst som har beskattats utomlands och som tagits upp till beskattning i Sverige det år då avräkning ska göras. Det är först då som det är aktuellt att göra en spärrbeloppsberäkning. Det innebär att det inte är möjligt att få avräkning för ett överskjutande skattebelopp från tidigare år om den skattskyldiga under det år då avräkning begärs bara har utländska inkomster som inte har beskattats utomlands. Eftersom de enda utländska inkomster som bolaget har haft under 2017 är ränteinkomster som inte har beskattats utomlands kan avräkning inte medges.

Högsta förvaltningsdomstolen delade inte Skatteverkets uppfattning. Högsta förvaltningsdomstolen anförde att en av förutsättningarna för rätt till avräkning är att den skattskyldiga har en intäkt som har beskattats i en utländsk stat. I målet är ostridigt att bolagets intäkter från den belgiska filialen har beskattats i Belgien. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar inledningsvis att Skatteverkets synsätt saknar stöd i lagens ordalydelse. Det går inte att utläsa att ett krav för att avräkning av utländsk skatt från tidigare år ska medges är att det under det år då avräkning begärs finns andra intäkter som har beskattats utomlands. Tvärtom framstår det som helt följdriktigt att införandet av möjligheten att avräkna utländsk skatt från tidigare år innebär att avräkning kan komma att medges trots att den skattskyldiga inte har beskattats i utlandet under själva avräkningsåret. Det centrala är i stället att det överskjutande beloppet från tidigare år ryms inom det spärrbelopp som beräknas för avräkningsåret.

Införandet av möjligheten att avräkna överskjutande belopp från tidigare år innebär alltså att det inte längre spelar någon roll för rätten till avräkning av utländsk skatt på en viss inkomst hur den skattskyldigas övriga utländska inkomster fördelar sig mellan de fem följande åren. Något skäl för att detta inte ska gälla om en skattskyldig ett visst år endast har haft sådana utländska inkomster som inte har beskattats utomlands kan Högsta förvaltningsdomstolen inte se.

Högsta förvaltningsdomstolen finner att det för att en skattskyldig ska ha rätt till avräkning av utländsk skatt som inte har kunnat avräknas ett tidigare år inte krävs att den skattskyldiga under det år då avräkning begärs har utländska inkomster som har beskattats i utlandet. Bolaget ska således medges avräkning av utländsk skatt för sådant överskjutande belopp från tidigare år som ryms inom spärrbeloppet för 2017.

Skatteverkets kommentar

Avgörandet går emot Skatteverkets ställningstagande Avräkning utländsk skatt – vilka utländska inkomster krävs för att carry forward-belopp ska få avräknas? (2017-01-23, dnr 131 31646-17/111) Ställningstagandet ska därför inte tillämpas.