Riktvärde för täktmarken

Riktvärdet för täktmark

Riktvärdet för täktmark utgörs av värdet av en värderingsenhet täktmark (12 kap. 8 § FTL). Riktvärdet beräknas genom en formel som föreskrivs i FTF.

Följande egenskaper (värdefaktorer) hos täktmarken ska alltid bestämmas (12 kap. 9 § FTL):

• årligt uttag
• väntetid
• brytningstid.

Inom den svenska torvbranschen används alternativa begrepp (värdefaktorer) för torvtäkter, t.ex. årlig skörd, skördetid, skördefaktor och färdigskördad fyndighet. Skatteverket använder i text om täktmark de begrepp och värdefaktorer som anges i FTL, dvs som gäller gemensamt för alla typer av täkter.

Värdefaktorn årligt uttag

Med årligt uttag avses den mängd material som i genomsnitt per år under brytningstiden kan antas bli utbruten från värderingsenheten. Uttaget anges i kubikmeter fast mått (12 kap. 9 § FTL).

Med den mängd som kan antas bli utbruten avses något av följande:

• det faktiska årliga uttaget under de senaste två åren
• det beräknade genomsnittliga årliga uttaget under brytningstiden, med hänsyn till tillgång och efterfrågan i det område inom vilket brytningens omfattning bestäms av det rådande konsumtionsbehovet (SKV A 2024:10).

Det årliga uttaget kan variera under brytningstiden med hänsyn till exempelvis en förändrad efterfrågan eller att tillgången av brytvärt material är mindre eller mer än väntat. Vid varje taxering ska därmed uppgifter lämnas utifrån den kunskap som finns om sådana förhållanden vid aktuell beskaffenhetstidpunkt. Värdefaktorn årligt uttag kan alltså mycket väl variera mellan olika taxeringar trots att samma tillstånd gäller.

Brytvärd volym under brytningstiden

Med brytvärd volym bör man avse den volym som är ekonomiskt möjlig att ta tillvara och avsätta på marknaden. Den brytvärda volymen får inte överstiga den volym som omfattas av gällande tillstånd (SKV A 2024:10).

Brytvärd volym för grus och sand bör beräknas med utgångspunkt från fyndighetens hela volym. Volymen bör uppskattas genom att man mäter fyndighetens genomsnittliga djup, bredd och längd (SKV A 2024:10).

Brytvärd volym för morän, berg för krossning, industrisand, industrilera o.s.v. bör överensstämma med den totala volymen av fyndigheten, bestämd genom geometriska beräkningar eller på annat sätt (SKV A 2024:10).

Brytvärd volym för stenmaterial bör beräknas med utgångspunkt från tillvaratagen volym (SKV A 2024:10).

Omräkningstal

I vissa fall kan uppgifter om årligt uttag, brytvärd volym o.s.v. ha angivits i kubikmeter löst mått, ton eller megawattimmar (energitorv). Omräkning mellan volym, vikt och effekt bör ske enligt den tabell med omräkningstal som återfinns i Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2024:10).

I tabellen avses med kubikmeter (löst mått) även kubikmeter stjälpt mått och stackmått för torv samt s.k. blocktorv (SKV A 2024:10).

Värdefaktorn väntetid

Med väntetid avses tiden innan brytningen på värderingsenheten kan beräknas börja. Väntetiden anges i hela antal år (12 kap. 9 § FTL).

Värdefaktorn väntetid avser tiden från taxeringsårets ingång till den tidpunkt då brytningen påbörjas (4 § SKVFS 2024:8).

Från vilket taxeringsår som väntetiden ska beräknas börja bör avgöras med hänsyn till avsättningsmöjligheterna och den aktuella marknadssituationen (SKV A 2024:10).

I regel förekommer inte längre väntetider än tio år. Anledningen till detta är att man normalt bara får täkttillstånd om det är aktuellt med brytning inom den närmaste tioårsperioden.

För vissa äldre täkttillstånd kan väntetiden uppgå till tio år eller mer. Det gäller särskilt i fråga om täkter där kvaliteten efter det att brytningen påbörjats visat sig vara mindre bra eller där brytningen lagts ned på grund av avsättningssvårigheter.

Värdefaktorn väntetid klassindelas på det sätt som framgår av tabellen över brytningsfaktorer i Skatteverkets föreskrifter (6 § SKVFS 2024:8).

Värdefaktorn brytningstid

Med brytningstid avses tiden under vilken brytningen på värderingsenheten kan beräknas pågå. Brytningstiden anges i hela antal år (12 kap. 9 § FTL).

När brytningen pågår ska brytningstiden räknas från ingången av det år då taxeringen ska ske till och med den tidpunkt när brytningen väntas vara avslutad. Om det inte pågår någon brytning så räknas brytningstiden från väntetidens slut (5 § SKVFS 2024:8).

Om det finns ett täkttillstånd så räknas brytningstiden längst till den tidpunkt då täkttillståndet löper ut. Om täkttillstånd saknas så får brytningstiden bestämmas till högst tio år (5 § SKVFS 2024:8).

Av Skatteverkets allmänna råd framgår det att frågan om när brytningen förväntas vara avslutad bör avgöras med hänsyn till den brytvärda volymen. Brytningstiden bör bestämmas genom att den brytvärda volymen divideras med det årliga uttaget (SKV A 2024:10).

Värdefaktorn brytningstid klassindelas på det sätt som framgår av tabellen över brytningsfaktorer i Skatteverkets föreskrifter (6 § SKVFS 2024:8).

Beräkna riktvärdet

Riktvärden för värderingsenheter som omfattar täktmark bestäms och redovisas enligt följande formel (1 kap. 39 § FTF):

R = 0,75 x U x B x v x f

R	riktvärdet
U	årligt uttag i genomsnitt under brytningstiden i kubikmeter
B	brytningstid i år
v	värde i kronor per kubikmeter enligt riktvärdeangivelsen
f	brytningsfaktorn

Avrunda beloppet till hela tusental kronor

Värdet av en värderingsenhet ska anges i hela tusental kronor. Avrundning ska ske så att överstigande belopp som inte uppgår till hela tusental kronor faller bort. För värderingsenheter med värden över 5 miljoner kronor finns det särskilda avrundningsregler i 1 kap. 5 § FTF.