Indrivning av obetalda återkrav

Obetalda återkrav ska lämnas till Kronofogden för indrivning (restföring)

Om ett återkrav av kompensation inte har betalats i rätt tid, ska fordran lämnas till Kronofogden för indrivning (15 § kompensationslagen). Bestämmelsen hänvisar också till indrivningslagen, vilket innebär att den som är återbetalningsskyldig ska ha uppmanats att betala fordran innan den kan lämnas till Kronofogden (3 § IndrF). Skatteverkets beslut om återkrav ska enligt 10 § kompensationslagen innehålla uppgifter om när betalningen ska ske och uppfyller därför indrivningsförordningens krav på betalningsuppmaning (prop. 2023/24:91 s. 56).

Skatteverket ska skyndsamt underrätta Kronofogden om fordran har betalats, satts ned, fallit bort eller om anstånd har beviljats med betalningen (8 och 9 §§ IndrF).

Beslutet om återkrav gäller omedelbart

Ett beslut enligt kompensationslagen gäller omedelbart och Skatteverkets beslut om återkrav får verkställas enligt utsökningsbalken trots att beslutet inte har fått laga kraft (17 och 22 § kompensationslagen). Det innebär att Skatteverket inte måste delge beslutet om återkrav för att en fordran som inte har betalats ska kunna lämnas till Kronofogden för indrivning. Det innebär också att ett överklagande inte påverkar skyldigheten att betala enligt ett beslut om återkrav (prop. 2023/24:91 s. 56). Därför har det införts en möjlighet att under vissa förhållanden bevilja anstånd med betalningen av ett återkrav.

Avstå från att lämna för indrivning

Om det finns särskilda skäl får Skatteverket avstå att lämna en fordran på återkrav till Kronofogden för indrivning (16 § kompensationslagen). Ett särskilt skäl för att inte överlämna en fordran kan vara att en ansökan om anstånd har lämnats in men ännu inte har behandlats och det finns skäl som talar för att anstånd kan komma att medges (prop. 2023/24:91 s. 56).

Ränta hos Kronofogden

Om en fordran på återkrav har lämnats för indrivning, ska Kronofogden beräkna räntan efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § SFL för tiden efter överlämnandet. Kronofogden ska driva in räntan (18 § kompensationslagen). Ränta på återkrav av kompensation som lämnats för indrivning ska alltså beräknas på samma sätt som för restförda skatter och avgifter. Det innebär en räntenivå motsvarande basräntan på skattekontot.

Preskription av fordran

En fordran på återkrav ska vid tillämpning av skattepreskriptionslagen anses vara en sådan fordran som har påförts enligt skatteförfarandelagen (21 § kompensationslagen). Det innebär att preskriptionstiden för en fordran på återkrav kommer att räknas från den tidpunkt när fordran lämnades till Kronofogden för indrivning (3 § SPL). Preskriptionstiden är fem år efter utgången av det kalenderår då den lämnades för indrivning.

Genom att skattepreskriptionslagen är tillämplig så kan Skatteverket även ansöka om preskriptionsförlängning.