Förvaltare, och de som har motsvarande ställning som en förvaltare, för ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut kan bli solidariskt betalningsansvariga för kontoavgift som det finansiella institutet inte har betalat.
Nytt: 2024-12-17
Sidan har tillkommit med anledning av de nya reglerna om kontoavgift som träder i kraft den 1 januari 2025.
Rapporteringspliktiga finansiella institut ska under vissa förutsättningar lämna kontrolluppgifter enligt 22 a och 22 b kap. skatteförfarandelagen. Om kontrolluppgifterna inte lämnas in i tid eller om det finansiella institutet inte har fullgjort vissa granskningsprocedurer avseende ett finansiellt konto ska kontoavgift tas ut enligt 49 b kap. skatteförfarandelagen.
Med stöd av bestämmelserna i 49 b kap. SFL kan kontoavgift påföras både rapporteringsskyldiga finansiella institut som är juridiska personer och rapporteringsskyldiga finansiella institut som inte är juridiska personer. Bestämmelserna om företrädaransvar i 59 kap. 12–21 §§ SFL gäller för obetalda skatter och avgifter som påförts juridiska personer. I de fall kontoavgiften påförs rapporteringsskyldiga finansiella institut som inte är juridiska personer blir därför bestämmelserna om företrädaransvar inte tillämpliga. Med anledning av detta har det införts nya bestämmelser i 59 kap. 25–25 b §§ SFL. De nya bestämmelserna innebär att i de fall ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut som inte är en juridisk person underlåter att betala en kontoavgift kan en förvaltare för ett finansiellt institut som är en trust eller den som har motsvarande ställning i ett finansiellt institut som är en annan juridisk konstruktion än en trust bli solidariskt betalningsansvarig för kontoavgiften tillsammans med det finansiella institutet.
Det är Skatteverket som fattar beslut om solidariskt betalningsansvar för kontoavgift (59 kap. 25 § SFL).
Det ställs inga krav på att förvaltaren eller den som har motsvarande ställning som en förvaltare har haft uppsåt eller varit grovt oaktsam för att solidariskt betalningsansvar ska bli aktuellt.
Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt vid vilken kontoavgiften skulle ha betalats, d.v.s. det är den eller de personer som var förvaltare eller hade en motsvarande ställning som en förvaltare på förfallodagen för kontoavgiften som kan göras solidariskt betalningsansvariga för avgiften (59 kap. 25 § SFL). Eftersom kontoavgiften, i likhet med andra särskilda avgifter, inte har en ursprunglig förfallodag innebär detta att Skatteverket kan besluta om ansvar för de förvaltare och de som har motsvarande ställning hos det finansiella institutet vid den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från den dag beslut om kontoavgift fattades, se 62 kap. 8 och 9 §§ SFL. Detta innebär, eftersom beslut om kontoavgift kan fattas sex år från utgången av det kalenderår då kontrolluppgiftsskyldigheten skulle ha fullgjorts, att ansvarsbeslutet kan komma att riktas mot en annan förvaltare eller motsvarande än den som tidigare har företrätt enheten (prop. 2023/24:167 s. 80).
Om det finns särskilda skäl kan förvaltaren eller den som har motsvarande ställning som en förvaltare helt eller delvis befrias från det solidariska betalningsansvaret (59 kap. 25 b § SFL). De särskilda skälen är kopplade till personen som kan göras ansvarig och kan vara t.ex. hög ålder eller hälsotillstånd. Det kan också vara fråga om förhållanden som förelåg vid tidpunkten för den bristande betalningen, t.ex. att omständigheterna som lett till den bristande betalningen inte kunnat förutses av den som hålls ansvarig. Om befrielsegrunder saknas kan betalningsansvaret ändå komma att begränsas med hänsyn till proportionalitetsprincipen (se prop. 2023/24:167 s. 58).
Om statens fordran på kontoavgift mot den juridiska konstruktionen har preskriberats får beslut om solidariskt betalningsansvar inte fattas (59 kap. 25 a § SFL). Eftersom fordran har beslutats enligt skatteförfarandelagen så gäller att den som huvudregel preskriberas fem år efter utgången av det kalenderår då den lämnades för indrivning (3 § SPL).