Avdrag för blankningspremie och utdelningsersättning

1 Sammanfattning

Den som lånar aktier har rätt till avdrag för den s.k. blankningspremien som en övrig kostnad i inkomstslaget kapital.

Låntagaren ska dra av utdelningsersättningen vid beräkning av kapitalvinsten för blankningsaffären. Om låntagaren själv får utdelningen ska utdelningsersättningen i stället dras av som en övrig kostnad i inkomstslaget kapital.

2 Frågeställning

En blankningsaffär (aktielånsaffär) inleds med att en person lånar aktier från en annan person. Låntagaren, som civilrättsligt blir ägare till aktierna, säljer dem därefter. Före lånetidens utgång måste han återköpa aktier (täckningsköp) motsvarande dem som han har lånat. Långivaren anses inte skatterättsligt ha avyttrat de utlånade aktierna och äganderätten anses därmed ligga kvar hos långivaren i kapitalvinsthänseende.

Långivaren får i normalfallet en ersättning som brukar benämnas blankningspremie. Han kan även få en ersättning som avser att kompensera för förlorad utdelning under lånetiden, s.k. utdelningsersättning.

Det har inte uttryckligen reglerats i inkomstskattelagen hur låntagaren får dra av sina utgifter i samband med aktielånet. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i HFD 2013 ref. 20, se nedan, har väckt en del frågor. Hur ska blankningspremien respektive utdelningsersättningen behandlas skattemässigt hos låntagaren? Ska de behandlas olika beroende på vad de avser? Spelar det någon roll för denna bedömning om låntagaren får kompensation för en kommande utdelning i ersättningen för de avyttrade aktierna eller själv får utdelningen?

3 Gällande rätt m.m.

Utgifter för att förvärva och behålla inkomster i inkomstslaget kapital ska dras av som kostnad om inte något annat anges, 42 kap. 1 § andra stycket inkomstskattelagen (IL).

Enligt 44 kap. 13 § IL ska kapitalvinsten beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och omkostnadsbeloppet. Med omkostnadsbelopp avses enligt 14 §, utgifter för anskaffning ökade med utgifter för förbättring.

Enligt 44 kap. 9 § IL anses det inte som avyttring att fordringsrätter och delägarrätter, som t.ex. aktier, lånas ut för blankning. Vad som avses med blankning framgår av 29 §.

Kapitalvinst på grund av att en lånad delägarrätt avyttras (blankningsaffär) ska tas upp som intäkt det beskattningsår då en delägarrätt återställs till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår då den lånade delägarrätten avyttrades, 44 kap. 29 § IL. Anskaffningsutgiften för täckningsköpet utgör anskaffningsutgiften, när kapitalvinsten ska beräknas för den avyttrade aktien, se prop. 1989/90:110 s. 449 f och även prop. 1975/76:180 s. 99 och s. 165.

I HFD 2013 ref. 20 avsåg ett bolag att låna aktier av en bank för att sälja dem just innan ett utdelningstillfälle. Bolaget skulle lämna låne- och utdelningsersättning. Samtidigt med aktielånet skulle bolaget även ingå ett terminsavtal om täckningsköp med banken för återbetalning av lånet. Leverans av aktier enligt terminsavtalet skulle ske efter utdelningstillfället. Bolaget skulle återbetala lånet inom en månad. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fann att avtalet mellan banken (långivaren) och bolaget (låntagaren) fick anses innebära, inte bara att banken försträcker bolaget en post aktier med krav på återlämnande av motsvarande aktiepost utan också, att banken betingar sig viss del i den ersättning bolaget erhåller vid avyttringen av aktierna. Utdelningsersättningen skulle därför behandlas som en utgift för avyttringen. Vid sidan av utdelningsersättningen skulle även annan ersättning utgå för aktielånet. Av utredningen framgick enligt HFD inte klart vad denna ersättning avsåg. Domstolen undanröjde därför förhandsbeskedet i den delen.

I en blankningsaffär bör intäkter för utlåning beskattas som intäkt av kapital på samma sätt som utdelning och motsvarande kostnad blir avdragsgill för låntagaren enligt prop. 1989/90:110 s. 451.

Cecilia Gunne har i ett antal artiklar lämnat synpunkter på beskattningen av aktielån, Skattenytt 1992 s. 163, Svensk Skattetidning 2006 s. 341 och Skattenytt 2013 s. 175.

4 Bedömning

4.1. Utdelningsersättning

Högsta förvaltningsdomstolen fann i HFD 2013 ref. 20 att avtalet mellan banken (långivaren) och bolaget (låntagaren) fick anses innebära, att banken betingar sig viss del i den ersättning bolaget erhåller vid avyttringen av aktierna. Utdelningsersättningen skulle därför behandlas som en utgift för avyttringen (försäljningsutgift). Låntagaren åtar sig skyldigheten att lämna utdelningsersättning för att han ska få låna aktier som han ska avyttra. Enligt Skatteverket ska utdelningsersättningen dras av i kapitalvinstberäkningen, om inte låntagaren erhåller den utdelning ersättningen avser.

När låntagaren erhåller utdelningen kan långivaren anses ha betingat sig den utdelning som låntagaren erhåller. Skatteverket anser att kopplingen till den erhållna utdelningen medför att utdelningsersättningen ska dras av som en övrig kostnad för att förvärva en inkomst (utdelningen) enligt 42 kap. 1 § IL och prop. 1989/90:110 s. 451.

4.2. Blankningspremie

Om aktier lånas ut för blankning ska dessa skattemässigt inte ses som avyttrade på grund av utlåningen, 44 kap. 9 § IL. Det bör då innebära att de lånade aktierna inte ska anses vara förvärvade av låntagaren, utan denne anses endast förvärva aktier genom täckningsköpet, se även 44 kap. 29 § IL. Den blankningspremie, som låntagaren betalar vid lånetillfället kan därmed inte ses som en anskaffningsutgift i kapitalvinstberäkningen. Blankningspremien får i stället anses vara låntagarens utgift för att få rätt att använda långivarens aktier. Enligt Skatteverket bör utgiften vara avdragsgill som en kostnad i inkomstslaget kapital om den kan ses som en utgift för att förvärva en inkomst enligt 42 kap. 1 § IL, se prop. 1989/90:110 s. 451.

I HFD 2013 ref. 20 undanröjde Högsta förvaltningsdomstolen förhandsbeskedet, vad gällde den ersättning som utgick för lånet utöver utdelningsersättningen, på grund av att det enligt domstolen inte klart framgick av utredningen vad den ersättningen avsåg. I de fall ersättningen innehåller annat än ersättningar för lånet, kan därför en annan beskattning aktualiseras.