Beskattning av delutbetalning till innehavare av valutaobligationer som givits ut av Lehman Brothers

1 Sammanfattning

Den delutbetalning som konkursförvaltaren har gjort från Lehman Brothers konkursbo till innehavare av valutaobligationer medför att en del av fordran är avyttrad och kapitalvinstbeskattning ska ske. Skattepliktig vinst uppkommer inte förrän de sammanlagda amorteringarna överstiger fordrans omkostnadsbelopp. Om förlusten dragits av vid konkurstidpunkten år 2008 är omkostnadsbeloppet förbrukat och en kapitalvinst ska tas upp vid utbetalningen.

2 Frågeställning

Under år 2006 och år 2007 sålde Acta kapitalförvaltning (Acta) obligationer utgivna av ett holländskt dotterbolag inom Lehman Brother-koncernen, vilket försattes i konkurs under år 2008. Frågor om detta har tidigare behandlats i Skatteverkets skrivelse 2011-04-14 (dnr 131 271679-11/113), där skattemässiga konsekvenser av olika situationer framgår.

Enligt information från Ålandsbanken har utdelning börjat att betalas ut till fordringsägare i konkurserna under år 2012, däribland till de som fortfarande äger obligationerna. Konkursförvaltarna betalar ut medel i takt med att dessa flyter in inom ramen för insolvensförfarandena och ytterligare medel kan komma att betalas ut. Fråga har ställts hur delutbetalningen ska redovisas.

3 Gällande rätt

Till avyttring räknas att innehavaren av en fordran får betalt för denna, 44 kap. 4 § IL. Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut det upplöses genom konkurs och är ett annat företag än ett svenskt aktiebolag, 44 kap. 8 § IL. Kapitalvinsten beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången och omkostnadsbeloppet, 44 kap. 13 § IL. Med omkostnadsbelopp avses utgift för anskaffning ökad med utgifter för förbättring, 44 kap 14 § IL. Kapitalvinter ska tas upp som intäkt det beskattningsår som tillgången avyttras. Kapitalförluster ska dock inte dras av som kostnad förrän det beskattningsår som förlusten är definitiv, 44 kap. 26 § IL.

4 Bedömning

Valutaobligationerna gavs ut av ett holländskt dotterbolag inom Lehman Brother-koncernen, vilket innebär att EU-rätten ska tillämpas på denna förlust och att det finns en viss valmöjlighet när avdrag för förlusten ska tas upp. Förlusten kan då antingen redovisas det år som dotterbolaget försattes i konkurs d.v.s. år 2008 eller det år som konkursen avslutas eller om obligationerna säljs - det året som försäljningen sker, se fråga 9 i skrivelsen 2011-04-14 (dnr 131 271679-11/113).

Då utdelning sker i konkursen så innebär det att obligationsinnehavaren får betalt för en del av sin fordran mot konkursboet. Detta ses som att en del av fordran är avyttrad och kapitalvinstbeskattning ska ske (44 kap. 4 § p. 1 IL, 44 kap. 26 § 1 st. IL). Skattepliktig vinst uppkommer inte förrän de sammanlagda amorteringarna överstiger fordrans omkostnadsbelopp (Skatteverket 20050215, dnr 130 9055105/111).

4.1 Avdrag har inte yrkats vid konkursen år 2008

Om förlusten inte har dragits av vid konkursen år 2008 och omkostnadsbeloppet t.ex. uppgår till 312 000 kr och utbetalning sker med 10 000 kr under år 2012 uppkommer inte någon vinst då omkostnadsbeloppet beräknas till ett lika stort belopp som utbetalningen uppgår till. Omkostnadsbeloppet konsumeras alltså i takt med erhållna betalningar och uppgår därefter till 302 000 kr (312 000 10 000). Redovisning sker vid 2013 års taxering på blankett K4 avsnitt D.

Det år som konkursen avslutas medges avdrag med resterande del av omkostnadsbeloppet som inte konsumerats vid delutbetalningarna, som kapitalförlust. Eftersom obligationen inte var marknadsnoterad kommer förlusten att reduceras till 70 procent.

4.2 Avdrag har yrkats vid konkursen år 2008

Om en obligationsinnehavare har dragit av förlusten vid konkursen år 2008 är omkostnadsbeloppet förbrukat. Eftersom enbart 70 procent av förlusten var avdragsgill ska enbart 70 procent av ersättningen tas upp. Betalas t.ex. 10 000 kr ut under år 2012 redovisas en vinst med 7 000 kr vid 2013 års taxering på blankett K4 avsnitt D.