Områden: Mervärdesskatt
Datum: 2013-02-27
Dnr: 131 148844-13/111
Nytt: 2023-06-01
En ny mervärdesskattelag (2023:200) träder i kraft den 1 juli 2023. Det medför att paragrafhänvisningarna till mervärdesskattelagen (1994:200) och vissa begrepp i ställningstagandet blir inaktuella. Skatteverkets uppfattning är att den rättsliga bedömningen dock kvarstår oförändrad varför ställningstagandet ska finnas kvar. Mer information om den förändrade terminologin och en jämförelsetabell mellan GML och ML (paragrafnyckel) finns i Rättslig vägledning under Mervärdesskatt fr.o.m. 1 juli 2023 > Systematik och terminologi i ML jämförd med GML.
Mervärdesskatten i en faktura måste anges i svenska kronor när skatten ska betalas i Sverige. Detta gäller oavsett i vilken valuta säljaren fakturerar. Om säljaren har euro som redovisningsvaluta ska dock skatten i stället anges i euro. Det är kursen på den dag som skattskyldigheten inträder som normalt ska användas vid omräkningen. Vid omräkning av valutan får säljaren tillämpa antingen den mittkurs som Nasdaq OMX Stockholm AB fastställer eller den växelkurs som offentliggjorts av Europeiska centralbanken.
Utfärdas faktura innan skattskyldigheten inträder får i vissa fall av praktiska skäl den senast kända omräkningskursen på fakturadagen tillämpas.
Innehåller fakturan omsättningar för vilka olika skattesatser gäller ska skattebeloppet även anges i svenska kronor eller euro om fakturering sker i annan valuta än redovisningsvalutan. Beloppet behöver inte vara specificerat per skattesats. Det är tillräckligt om det totala mervärdesskattebeloppet anges.
Köparen ska omräkna mervärdesskattebeloppet till sin redovisningsvaluta om skattebeloppet i fakturan är angivet i annan valuta.
Om säljaren har angett mervärdesskatten i euro bör köparen normalt kunna utgå från att detta är korrekt, d.v.s. att säljaren har euro som redovisningsvaluta.
Mottager säljaren betalning i annan valuta än den i vilken priset är angivet ska denne omräkna ersättningen för att bestämma beskattningsunderlaget.
Detta ställningstagande upphäver ställningstagandena:
Detta ställningstagande ersätter i tillämpliga delar ställningstagandena:
Nya faktureringsregler trädde i kraft den 1 januari 2013. I detta ställningstagande redogör Skatteverket för vad som gäller dels när mervärdesskatten i fakturan anges i en utländsk valuta, dels vid omräkning av mervärdesskattebeloppet.
Ställningstagandet är en uppdatering och sammanställning av frågor om valuta och omräkning med anledning av de nya faktureringsregler för mervärdesskatt som trädde i kraft den 1 januari 2013. Det ersätter hela eller delar av tidigare meddelade ställningstaganden i enlighet med uppräkningen under Sammanfattning.
I Sverige är de enda tillåtna redovisningsvalutorna svenska kronor och euro. Aktiebolag, ekonomiska föreningar och vissa andra juridiska personer får ha euro som redovisningsvaluta ( 4 kap. 6 § Bokföringslagen, 1999:1078).
Oavsett i vilken valuta beloppen i en faktura anges ska det angivna mervärdesskattebeloppet anges i svenska kronor om mervärdesskatten ska betalas i Sverige. Har säljaren sin redovisning i euro ska mervärdesskattebeloppet i stället anges i euro (11 kap. 11 § första stycket [1994:200], ML).
Måste mervärdesskattebeloppet anges i svenska kronor eller euro efter omräkning ska detta göras med användande av
Om Europeiska centralbankens växelkurs används vid omräkning mellan andra valutor än euro ska omräkningen göras med användande av växelkursen i euro för varje valuta för sig (7 kap. 7 a § andra stycket ML).
Vid unionsinterna förvärv av varor där leveransen pågår kontinuerligt under mer än en månad inträder skattskyldigheten vid utgången av varje kalendermånad om inte leveransen upphör före denna tidpunkt (1 kap. 4 a § andra stycket ML).
För vissa gränsöverskridande tjänster utsträckta i tiden inträder skattskyldigheten den 31 december varje år, om
Detta förutsätter också att tillhandahållandet av tjänsterna inte tidigare har upphört (1 kap. 5 a § ML).
Beskattningsunderlaget bestäms av ersättningen (7 kap. 3 och 3 c §§ ML).
Har den utgående skattens belopp angetts i flera valutor i en faktura, ska vid redovisningen det skattebelopp som angetts i svenska kronor användas. Om den egna redovisningen är i euro ska det skattebelopp som angetts i euro användas (13 kap. 15 a § första stycket ML).
Vid redovisningen av den ingående skatten ska skattebeloppet omräknas på det sätt som följer av 7 kap. 7 a och 7 b §§ om skattebeloppet inte har angetts i svenska kronor eller inte i euro om den egna redovisningen i stället är i euro (13 kap. 23 a § ML).
Företag som har sin redovisning i euro ska vid beskattning omräkna euro till svenska kronor enligt 15 och 17 §§ lagen (2000:46) om omräkningsförfarande. Dessa regler ska tillämpas även av en utländsk företagare som har sin redovisning i euro (13 kap. 15 a § andra stycket ML).
Motsvarande bestämmelser finns i artiklarna 64, 73, 91.2 och 230 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet.
Mervärdesskatten i en faktura måste anges i svenska kronor när skatten ska betalas i Sverige. Detta gäller oavsett i vilken valuta säljaren fakturerar. Om säljaren har euro som redovisningsvaluta ska dock skatten i stället anges i euro.
Vid omräkning av valutan får säljaren tillämpa antingen den växelkurs som noterats på den mest representativa valutamarknaden i landet eller den växelkurs som offentliggjorts av Europeiska centralbanken.
I strikt mening registreras inte någon växelkurs på den mest representativa valutamarknaden i Sverige. Skatteverket anser att den kurs som närmast anses motsvara en sådan kurs och därför kan tillämpas är den mittkurs Nasdaq OMX Stockholm AB fastställer. Kursen publiceras på bland annat Riksbankens webbplats. Under helgdagar och andra dagar för vilka valutanoteringar saknas bör den senaste noterade kursen användas.
Om Europeiska centralbankens växelkurs används vid omräkning mellan andra valutor än euro ska omräkningen göras med användande av växelkursen i euro för varje valuta för sig.
Det är kursen på den dag som skattskyldigheten inträder som ska användas vid omräkningen, d.v.s. kursen på dagen för leverans, tillhandahållande eller för betalning i förskott. Om en samlingsfaktura upprättas inträder skattskyldigheten för de däri upptagna separata leveranserna och tillhandahållandena då respektive leverans eller prestation utförts eller betalning i förskott mottogs.
Det är vanligt att fakturering sker innan skattskyldigheten inträder, varför kursen på leveransdagen inte är känd vid faktureringstillfället. I princip ska då en ny faktura utfärdas om omräkningskursen vid skattskyldighetens inträde avviker från den som använts. Skatteverket anser dock att om fakturering sker ett mindre antal dagar före leveransen eller tillhandahållandet så får den senast kända omräkningskursen på fakturadagen av praktiska skäl tillämpas. På så sätt undviks att fakturan måste kompletteras eller ersättas.
Faktura på förskott utfärdas ofta innan betalningen tas emot. Fakturautställaren kan vanligen räkna med att betalning erhålls senast på den angivna betalningsdagen. Skatteverket anser att vid faktura på förskott får växelkursen vid dagen för fakturans utställande av praktiska skäl tillämpas i stället för kursen på betalningsdagen om fakturering sker tidigast en månad före den i fakturan angivna senaste betalningsdagen.
Det finns särskilda bestämmelser om tidpunkten för skattskyldighetens inträde för bygg- och anläggningstjänster och av varor som omsätts i samband med sådana tjänster. Eftersom skattskyldigheten inträder redan när fakturan i dessa fall utfärdas är det växlingskursen vid detta tillfälle som ska användas (1 kap. 3 a § ML).
Det kan ibland vara svårt att fastställa tidpunkten för skattskyldighetens inträde. Vid kontinuerliga leveranser av t.ex. el och gas och där något leveransdatum inte kan fastställas får enligt Skatteverket den växelkurs användas som gäller vid den sista dagen i leveransen för den period fakturan avser. Motsvarande gäller i fråga om kontinuerliga tillhandahållanden av tjänster.
Vid unionsinterna förvärv av varor där leveransen pågår kontinuerligt under mer än en månad inträder skattskyldigheten vid utgången av varje kalendermånad om inte leveransen upphör före denna tidpunkt. Detta innebär att vid sådana leveranser ska växelkursen vid utgången av varje kalendermånad användas
För vissa gränsöverskridande tjänster utsträckta i tiden kan skattskyldigheten inträda den 31 december varje år om tjänsterna tillhandahålls kontinuerligt. Exempel på sådana tjänster är licenser, produktutveckling och managementtjänster. Om sådana tjänster tillhandahålls kontinuerligt under mer än ett år ska växelkursen vid utgången av varje år användas.
Det mervärdesskattebelopp som ska betalas ska anges på fakturan enligt 11 kap. 8 § ML. Bestämmelsen innebär dock inte att skattebeloppet för varje skattesats måste framgå. Däremot ska enligt bestämmelserna beskattningsunderlaget för varje skattesats samt skattesatsen anges i fakturan. På grundval av dessa uppgifter är det möjligt att räkna ut skattens belopp för varje skattesats.
Innehåller fakturan omsättningar för vilka olika skattesatser gäller är det därför tillräckligt att ange beskattningsunderlaget per skattesats. Skatteverket anser att om fakturan är utställd i utländsk valuta och mervärdeskattens belopp även ska anges i svenska kronor, eller i euro om detta är redovisningsvalutan, så behöver beloppet inte vara specificerat per skattesats. Det är tillräckligt om det totala mervärdesskattebeloppet anges i respektive valutor. Det finns dock inget som hindrar att mervärdesskattens belopp i båda valutorna i stället är specificerat per skattesats.
Köparen ska omräkna mervärdesskattebeloppet till sin redovisningsvaluta om skattebeloppet i fakturan är angiven i annan valuta. Vid omräkningen ska det skattebelopp användas som angetts i den valuta i vilken fakturan är utställd (13 kap. 23 a § ML). Köparen får tillämpa antingen den mittkurs som Nasdaq OMX Stockholm AB fastställer och som publiceras på bland annat Riksbankens webbplats eller den växelkurs som offentliggjorts av Europeiska centralbanken. Under helgdagar och andra dagar för vilka valutanoteringar saknas bör den senaste noterade kursen användas.
Om Europeiska centralbankens växelkurs används vid omräkning mellan andra valutor än euro ska omräkningen göras med användande av växelkursen i euro för varje valuta för sig.
Det är i princip alltid kursen på leveransdagen som ska tillämpas. Kursen på fakturadagen får användas om fakturering skett i nära anslutning till leveransen.
Om säljaren har angett mervärdesskatten i euro bör köparen normalt kunna utgå från att detta är korrekt, d.v.s. att säljaren har euro som redovisningsvaluta.
I det fall företaget konstaterar att fakturan är fel, d.v.s. att skatten skulle ha angetts i svenska kronor, bör företaget begära en ny korrekt faktura. Den nya rättade fakturan ska inte bokföras som en ny affärshändelse utan som en korrigering av den tidigare bokförda fakturan.
Köparen ska normalt inte vägras avdrag för ingående skatt enbart på den grunden att skatten på fakturan är angiven i fel valuta.
Köparen betalar ibland i annan valuta än den i vilken priset är angivet. Omräkning ska då ske för att bestämma beskattningsunderlaget. Detta utgörs av den ersättning som säljaren erhållit för det specifika tillhandahållandet. För att beräkna ersättningen ska vid omräkningen tillämpas antingen den mittkurs som Nasdaq OMX Stockholm AB fastställer eller den växelkurs som offentliggjorts av Europeiska centralbanken. Under helgdagar och andra dagar för vilka valutanoteringar saknas bör den senaste noterade kursen användas.
Om beloppet i fakturan är högre än den ersättning säljaren erhåller efter växling av valutan ska skatt ändå redovisas enligt fakturan. Belopp som i en faktura betecknats som mervärdesskatt ska inbetalas till staten. Normalt krävs för en ändring av betalningsskyldigheten att en kreditnota utfärdas (1 kap. 1 § tredje stycket ML).