Områden: Inkomstskatt (Kapital, Näringsverksamhet)

Datum: 2011-06-29

Dnr: 131 476530-11/111

Nytt: 2017-11-22

Detta ställningstagande upphör att gälla och ersätts av ställningstagandet Upphävande av ställningstagandet ”Uttrycket jämförlig beskattning i 42 kap. 15 a § IL”, dnr 202 454240-17/111.

1 Sammanfattning

Skatteverket anser att begreppet jämförlig beskattning i 42 kap. 5 a § IL ska anses ligga på samma nivå som gränsen för CFC-beskattning. Begreppet jämförlig beskattning kommer därmed att följa med när det sker ändringar i bolagsskattesatsen. Det innebär att för närvarande anses en utländsk juridisk person jämförligt beskattad om den beskattas med 14,5 % eller mer på ett underlag beräknat enligt svenska regler för ett svenskt företag med motsvarande inkomster som inte är en kooperativ förening.

2 Frågeställning

I 42 kap.15 a§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL finns bestämmelser om när utdelning och kapitalvinst på aktier och andelar i onoterade företag ska tas upp till fem sjättedelar. För andelar i utländska juridiska personer krävs att inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen enligt IL av ett svenskt företag med motsvarande inkomster som inte är en kooperativ förening. Vad avses med uttrycket jämförlig beskattning?

3 Gällande rätt m.m.

För att utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar i utländska juridiska personer ska få tas upp till fem sjättedelar krävs en jämförlig beskattning av den utländska juridiska personen (42 kap. 5 a § IL). Paragrafen infördes när de s.k. lättnadsreglerna i 43 kap. IL avskaffades. Det finns ingen förklaring till vad som avses med jämförlig beskattning i förarbetena till denna lagändring (prop. 2005/06:40).

Kravet på jämförlig beskattning i lättnadsreglerna infördes ursprungligen i 3 § 1 gmom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. Där gjordes en hänvisning till sådan jämförlig inkomstbeskattning som avsågs i 7 § 8 mom. sjätte stycket SIL. I 7 § 8 mom. sjätte stycket SIL fanns bestämmelser om skattefri utdelning på näringsbetingade andelar. I förarbetena sägs att i praktiken är det fråga om att beskattning ska ha skett efter minst 15 % på ett underlag beräknat enligt svenska regler (prop. 1996/97:45 s. 58).

Regler om skattefri utdelning från utländska dotterbolag infördes ursprungligen 1979 i form av dispens från Riksskatteverket. En förutsättning för dispens var att beskattningen av det utländska dotterbolaget var jämförlig. I prop. 1978/79:210 s. 159 uttalades att en skatt på ungefär 30 % kunde anses jämförlig. Skattesatsen var då 52 % för bolag. När bolagsskattesatsen sänktes till 30 % ansågs ca 15 % skatt vara jämförlig (prop. 1990/91:107 s. 28).

2004 infördes ändrade regler för CFC-beskattning genom införandet av 39 a kap. IL. I samband med det slopades kravet på jämförlig beskattning avseende utdelning från näringsbetingade andelar i utländska företag. I prop. 2003/04:10 s. 63 uttalas följande.

"Med jämförlig beskattning har ansetts en beskattningsnivå på 15 procent. Denna nivå är vid en internationell jämförelse av CFC-regler i allmänhet relativt låg. Som flera remissinstanser påpekat har den emellertid i praktiken fungerat bra som spärr i reglerna om utdelningsskattefrihet. Med tanke på den nära kopplingen mellan dessa regler och de ändrade CFC-reglerna får nivån även i detta avseende anses vara väl avvägd. Det finns därför för närvarande inga skäl att drastiskt höja denna nivå. Med hänsyn till den funktion som de nya CFC-reglerna har är det inte heller motiverat att sänka denna nivå. Utgångspunkten bör således vara att utländska inkomster anses lågbeskattade om beskattningsnivån understiger cirka 15 procent. Det är emellertid lämpligt att knyta an till den svenska interna beskattningsnivån, vilket innebär att beskattningsnivån bör bestämmas till en viss bestämd procentandel av den svenska skattesatsen. En i detta sammanhang lämplig beskattningsnivå är därmed 55 procent av den svenska skattesatsen — dvs. i dagsläget 15,4 procent."

När bolagsskattesatsen sänktes till 26,3 % innebar det att en inkomst anses lågbeskattad enligt39 akap. 5 § IL om den beskattas lägre än 14,5 % (26,3 x 55 %).

4 Bedömning

Nivån på vad som ansetts vara jämförlig beskattning har tidigare skiftat med nivån på bolagsskattesatsen. När CFC-reglerna infördes i 39 a kap. IL ansåg lagstiftaren att det var lämpligt att lägga gränsen för vad som är lågbeskattade inkomster på ungefär samma nivå som jämförlig beskattning. Skatteverket anser därför att begreppet jämförlig beskattning i 42 kap. 15 a § IL ska anses ligga på samma nivå som gränsen för CFC-beskattning. Begreppet jämförlig beskattning kommer därmed även fortsättningsvis att följa med när det sker ändringar i bolagsskattesatsen.

Vid tillämpningen av 42 kap. 15 a § IL anses därför för närvarande en utländsk juridisk person jämförligt beskattad som den beskattas med 14,5 % (26,3 x 55 %) eller mer på ett underlag beräknat enligt svenska regler för ett svenskt företag med motsvarande inkomster som inte är en kooperativ förening.