Mobiltelefon mot fast avgift - arbetsredskap eller förmån?

Det nya ställningstagandet innebär ett förtydligande när det gäller vilken elektronisk utrustning och abonnemang mot fast avgift som omfattas av undantaget från skattskyldighet och i vilka situationer användningen av sådan utrustning och abonnemang är skattefri.

1 Sammanfattning

Om arbetsgivaren tillhandahåller en anställd mobil telefoni enligt abonnemang med fast avgift för att användas i arbetet (arbetsredskap), ska den anställde inte förmånsbeskattas för privatsamtal som kan ha förekommit. Detta gäller under förutsättning att arbetsgivaren i varje enskilt fall bedömer att det är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter att ha tillgång till mobiltelefon. Förmånen att kunna ringa privata samtal får då bedömas vara av begränsat värde och svår att särskilja från nyttan i anställningen.

Andra privata tjänster via mobiltelefonen omfattas inte av skattefriheten om de ligger utanför den fasta avgiften och faktureras särskilt.

Om en anställd i andra fall fritt får disponera en mobiltelefon för privat bruk uppkommer enligt allmänna regler en skattepliktig förmån. Detta gäller också fortsättningsvis för arbetstelefoner med möjlighet att särskilja privatsamtalen genom förvalda prefix, om arbetsgivaren betalar privatsamtalen.

2 Bakgrund och frågeställning

Om arbetsgivaren tillhandahåller en förmån som innebär en inbesparing i privata levnadskostnader uppkommer normalt en skattepliktig förmån. Alla människor har i dag kostnader för telefoni i sitt privatliv, vare sig det är fast eller mobil telefoni, eller bådadera. På arbetsplatserna blir det allt vanligare att ersätta fasta telefoner med mobil telefoni. Många arbetsgivare använder i dag abonnemang med möjlighet att särskilja privatsamtalen genom förvalda prefix och fakturadelning. En nackdel är de högre administrativa kostnader detta för med sig. Samtidigt har utvecklingen gått från samtalsdebiterad telefoni till telefoni enligt abonnemang mot fast avgift utan samtalsdebitering. Det går således att ringa fritt utan att någon merkostnad för arbetsgivaren uppkommer för eventuella privatsamtal. Fråga har nu uppkommit vilka skattemässiga konsekvenser som uppkommer om arbetsgivaren tillhandahåller en anställd en mobiltelefon för arbetsbruk — s.k. arbetsredskap — vilken även används för privata samtal utan att dessa kan särskiljas.

3 Gällande rätt m.m.

Av 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) framgår att bl.a. alla förmåner som erhålls på grund av tjänst är skattepliktiga om inte något annat anges i samma kapitel eller i 8 kap. Enligt 11 kap. 8 § IL är förmån av en vara eller en tjänst som en anställd får av arbetsgivaren, s.k. förmån av begränsat värde, skattefri om följande förutsättningar är uppfyllda (prop. 1994/95:182 s. 39).

- Varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det bör krävas att betydelsen är påtaglig utan att varan eller tjänsten behöver vara direkt nödvändig för arbetets utförande.- Förmånen är av begränsat värde för den anställde. Förmånsvärdet får inte uppgå till större belopp, men någon absolut beloppsgräns för vad som är begränsat värde kan inte anges. Flera faktorer får vägas in såsom förmånens faktiska värde och den faktiska inbesparingen i den anställdes normala privata levnadskostnader. En dator kan exempelvis enligt förarbetena ses som en förmån av begränsat värde liksom en tidningsprenumeration. - Förmånen för den anställde kan inte utan svårighet särskiljas från nyttan i anställningen, varmed avses att det är själva förmånen som sådan eller värdet därav som inte kan särskiljas. Privata telefonsamtal från ett telefonabonnemang som arbetsgivaren står för kan särskiljas från tjänstesamtalen genom t.ex. en specificerad telefonräkning. I det fallet sägs beskattning för förmånen av privatsamtalen ske på vanligt sätt.

Bestämmelsen kom till för att skatteplikt inte ska aktualiseras för av arbetsgivaren betalda varor eller tjänster för arbetsbruk, även om utrustningen till en del innebär en inbesparing i levnadskostnaderna för den anställde. För skattefrihet enligt bestämmelsen krävs att förmånen måste vara en närmast "ofrånkomlig biförmån". Det finns däremot ingen anledning att från skatteplikt undanta förmåner, där det privata nyttjandet och värdet därav på ett klart och enkelt sätt kan särskiljas och värderas. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs vidare att arbetsgivaren själv direkt betalar den aktuella utrustningen eller tjänsten.

I RÅ 2002 ref. 109, fann Regeringsrätten att betalkort som ett bolag kostnadsfritt tillhandhöll sin personal var skattefria enligt nämnda lagrum. Korten fick utan inskränkningar användas privat. Ansvarig för inköpen på kortet var den anställde som hade att särskilt redovisa de inköp han yrkade ersättning för. Syftet med systemet var att underlätta företagets redovisning av personalens utgifter i samband med tjänsteresor. Angående valet av företagskort skrev Regeringsrätten: "Det förhållandet att bolaget valt de betalkortsalternativ som bolaget anser tillgodose det egna intresset av en kostnadseffektiv och smidig reseräkningsadministration försvagar på intet sätt anknytningen mellan tjänsten och de anställdas arbetsuppgifter". Den privata förmånen av kortet kunde inte utan svårighet särskiljas från nyttan i anställningen.

Regeringsrätten har vidare i RÅ 2004 ref. 101 funnit att förmån av fria tidningar som tillhandahållits i bostaden varit skattefria som arbetsredskap enligt nämnda lagrum för en chefredaktör - liksom för andra personer med journalistiska arbetsuppgifter — då det varit av väsentlig betydelse för dennes arbete att redan i bostaden ta del av innehållet i morgonens tidningar inför kommande arbetsdag. Den privata förmån detta medförde kunde inte utan svårighet särskiljas från nyttan i anställningen.

Skatterättsnämnden har i ett ej överklagat förhandsbesked den 30 juni 2003 bedömt installation och löpande abonnemang av bredbandsuppkoppling i bostaden för vissa anställda som en skattefri förmån enligt nämnda lagrum. De personer det gällde hade behov av att under kvällstid stå i förbindelse med moderbolaget i USA. Förmånen att även kunna nyttja bredbandsuppkopplingen privat bedömdes inte utan svårighet kunde särskiljas från nyttan i anställningen.

4 Skatteverkets bedömning

En arbetsgivare kan alltid välja den telefoni som han anser bäst tillgodoser de egna intressena och som är mest kostnadseffektiv och smidig för verksamheten. Det kan mot bakgrund av det administrativa merarbetet och därmed sammanhängande kostnader som uppkommer vid fakturadelning antas att mobil telefon mot fast avgift kommer att bli allt vanligare. Om en anställd tillhandahålls en sådan mobiltelefon som arbetsredskap sker ingen särskild samtalsdebitering för förekommande privatsamtal. Dessa föranleder inte heller att det uppkommer någon fördyring för arbetsgivaren. Förmånen av privatsamtal från denna typ av abonnemang är svår att särskilja från nyttan i anställningen. Förmånen framstår därmed som en närmast ofrånkomlig biförmån.

Om arbetsgivaren efter individuell prövning bedömer att det är av väsentlig betydelse för arbetsuppgifterna att en anställd har tillgång till mobiltelefon får det ses som en sådan förmån av begränsat värde som är skattefri enligt bestämmelsen i 11 kap. 8 § IL.

Arbetsgivaren bör se till att det finns dokumentation över bedömningen att tillhandahålla en anställd en mobiltelefon för arbetsbruk. Av dokumentationen bör framgå den anställdes arbetsuppgifter och behov av en arbetstelefon.

Däremot omfattas inte andra telefonitjänster av skattefriheten i den mån tjänsterna inte ingår i den fasta avgiften och därför faktureras särskilt. Om arbetsgivaren i andra fall tillhandahåller telefoniförmåner till anställda utan att detta motiveras av arbetet uppkommer en skattepliktig förmån motsvarande vad det kostar att själv skaffa sig motsvarande förmån.