Uppskov - förvärv vid skilda tillfällen av andelar i en ersättningsbostad

1 Sammanfattning

Andelar i samma fastighet eller bostadsrätt kan förvärvas vid skilda tillfällen och genom skilda avtal. De skilda förvärven behandlas då som förvärv av en och samma ersättningsbostad, om de sker inom den tidsperiod som gäller för anskaffning av ersättningsbostaden.

Detta innebär att vid beräkning av högsta möjliga uppskovsbelopp ska ersättningarna för de skilda förvärven läggas samman vid jämförelsen med ersättningen för ursprungsbostaden.

2 Bakgrund och frågeställning

Uppskov med beskattning av kapitalvinst på en bostad kan medges om en ny bostad (ersättningsbostad) förvärvas inom en viss tidsperiod från försäljningen av den tidigare bostaden (ursprungsbostaden).

Andelar av ersättningsbostaden kan förvärvas vid skilda tidpunkter och genom skilda avtal. Det kan t.ex. hända att först köps hälften av den nya bostaden och vid en senare tidpunkt köps även den andra halvan av samma bostad.

Frågan gäller om två skilda förvärv av andelar i samma bostad ska behandlas som förvärv av två separata ersättningsbostäder, eller om de båda förvärven ska läggas samman och behandlas som förvärv av endast en ersättningsbostad.

3 Gällande rätt m.m.

Uppskov med beskattning av kapitalvinst på en ursprungsbostad kan medges om man förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där, 47 kap. 2 § inkomstskattelagen (IL).

Med ersättningsbostad avses bl.a. en fastighet som är småhusenhet eller en bostad i ett privatbostadsföretag, 47 kap. 5 § IL.

Som ersättningsbostad räknas en bostad som förvärvas tidigast under året före och senast under året efter det år då ursprungsbostaden säljs, 47 kap. 5 a § IL.

Uppskov får ske med kapitalvinsten ökad med eventuellt tidigare uppskovsbelopp, om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden, 47 kap. 7 och 9 §§ IL. Om ersättningen för ersättningsbostaden är lägre kan uppskov medges för del av kapitalvinsten.

Om en ersättningsbostad inte förvärvas före utgången av det år då ursprungsbostaden säljs, kan ett preliminärt uppskov medges med hela kapitalvinsten, 47 kap. 8 § IL. Om man senast året därefter förvärvar en ersättningsbostad kan ett slutligt uppskov medges med hela eller del av den ursprungliga kapitalvinsten, 47 kap. 9 § IL.

4 Skatteverkets bedömning

Syftet med uppskovsreglerna är att underlätta byte av den permanenta bostaden och därmed öka rörligheten på arbets- och bostadsmarknaden. Reglerna är därför utformade så att kapitalvinsten på en tidigare bostad ska kopplas samman med förvärv av en viss ny bostad, vilket sammantaget kan anses utgöra ett bostadsbyte. Förvärv av två olika bostäder kan alltså inte tillsammans utgöra en ersättningsbostad, utan endast en av de förvärvade bostäderna kan ligga till grund för beräkning av maximalt uppskov.

Ersättningsbostaden ska vara en sådan tillgång som anges i 47 kap. 5 § IL, t.ex. en småhusfastighet eller en bostadsrätt. Det är alltså själva tillgången som avgränsar vad som är ersättningsbostad för en viss ursprungsbostad.

Lagstiftaren har avgränsat vad som menas med ett bostadsbyte genom att bl.a. ange en tidsperiod inom vilken den nya bostaden ska förvärvas i förhållande till försäljningen av den tidigare bostaden. Olika delförvärv av samma fastighet eller bostadsrätt som sker inom den legala tidsperioden som anges i 47 kap.5 a § IL får därför anses utgöra delar av ett och samma bostadsbyte. De ska således inte behandlas som skilda ersättningsbostäder utan avse förvärv av samma ersättningsbostad. Om ursprungsbostaden har sålts under t.ex. 2008 ska samtliga delförvärv av samma bostad under 2007 -2009 behandlas som ett förvärv av en och samma ersättningsbostad.

Ersättningarna som lämnas vid förvärven av samma ersättningsbostad ska därför läggas samman vid den jämförelse av lämnad ersättning för ersättningsbostaden mot erhållen ersättning för ursprungsbostaden som ska ske för beräkning av uppskovets högsta möjliga storlek enligt 47 kap. 7 och 9 §§ IL.