Hur ska Contracts For Difference (CFD) beskattas?

1 Sammanfattning

CFD-kontrakt är enligt Skatteverkets uppfattning ett slags terminskontrakt. Vinst och förlust ska därför enligt 41 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, redovisas som kapitalvinst respektive kapitalförlust. Eventuell ränta och ersättning för utdelning i CFD-kontrakten ska ingå i kapitalvinstberäkningen.

I de fall den underliggande tillgången består av aktier eller aktieindex får CFD-kontrakten anses utgöra delägarrätter.

CFD-kontrakt kan vara marknadsnoterade.

Kontrolluppgift ska lämnas för CFD-kontrakt som avslutats.

2 Bakgrund och frågeställning

Ett antal företag som t.ex. CMC-Markets och SaxoBank erbjuder kunder att ingå kontrakt vars värde styrs av värdeförändringar i en underliggande tillgång. Underliggande tillgångar som styr värdet på ingångna kontrakt är främst aktier och aktieindex men även räntebärande papper, valutor och råvaror förekommer.

CFD-kontrakt är en form av derivatinstrument som har stora likheter med terminsavtal då värdet på kontraktet utvecklas som den underliggande tillgången. Vidare ingår i vissa fall en räntekomponent i avtalen då betalning sker först när kontraktet avslutas. Löptiden för CFD-kontrakt är normalt oändlig då kontrakten inte har något slutdatum. Upphör den underliggande tillgången att existera måste dock utestående kontrakt avslutas. Sker utdelning på underliggande aktie kan ett motsvarande belopp ingå som en del av ingångna kontrakt. Kunderna måste under kontraktets löptid ställa säkerhet vars storlek beror på underliggande tillgång samt dess värdeutveckling.

Handeln sker till allra största del över internet där aktörerna erbjuder handel via hemsidor och handelssystem som kan laddas ner av kunden. Kunden ingår avtal om att köpa eller sälja en underliggande tillgång vid en framtida tidpunkt. Motparten är företaget som tillhandahåller handelssystemet och vars vinst ligger i form av courtage samt att man har en skillnad i köp och säljkurser. Ett kontrakt avslutas mot företaget och en kontantavräkning sker. Kontrakten är helt syntetiska och någon leverans av underliggande tillgång sker inte.

Frågan är hur dessa CFD-kontrakt generellt ska beskattas och hur räntekomponenten samt eventuella ersättningar för utdelningar på underliggande tillgång ska beaktas. Vidare har fråga ställts om CFD-kontrakten kan vara marknadsnoterade samt om kontrolluppgift ska lämnas.

3 Gällande rätt m.m.

Definitionen av en termin enligt inkomstskattelagen framgår av 44 kap. 11 § IL där det anges att det ska vara fråga om ett avtal, lämpat för allmän omsättning, om förvärv av aktier, obligationer eller andra tillgångar vid en viss framtida tidpunkt och till ett bestämt pris, eller en framtida betalning vars storlek beror på värdet av underliggande tillgångar eller av kursindex eller liknande.

Enligt 41 kap 2 § IL hänförs till kapitalvinst och kapitalförlust vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande avtal.

Kapitalvinst på grund av en termin ska enligt 44 kap. 30 § IL tas upp som intäkt det år då avtalet fullföljs eller upphör att gälla.

I de fall underliggande tillgång för terminsavtal är aktie eller aktieindex omfattas avtalen av 48 kap. 2 § IL. Beroende på om underliggande tillgång utgörs av fordran i svenska kronor eller utländsk valuta kan terminsavtal anses vara fordringsrätt enligt 48 kap. 3 eller 4 §§ IL. Utgörs underliggande tillgång av råvaror och liknande omfattas terminsavtal av 52 kap. IL.

Av 48 kap. 5 § IL framgår att en delägarrätt eller fordringsrätt anses marknadsnoterad om den är föremål för kontinuerlig, allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning. Enligt Riksskatteverkets skrivelse 1998-11-18, dnr 10145-98/900 som fortfarande är aktuell framgår att det ska förekomma en omsättning som sker i vart fall var tionde dag, handeln ska vara varaktig samt att noteringarna ska hållas allmänt tillgängliga intill sjätte året efter noteringsåret. Vidare sägs att det i första hand ankommer på emittent, market maker eller liknande att ange om värdepapperet är marknadsnoterat eller ej.

När det gäller kontrolluppgiftsskyldigheten framgår det av 10 kap. 7 § lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter (2001:1227), LSK, att kontrolluppgift ska lämnas för avyttring av delägarrätter samt slutförande av terminsaffärer. I 10 kap. 8 § LSK regleras vilka som ska lämna kontrolluppgifter. Enligt 8 § punkt 2 framgår att värdepappersinstitut ska lämna kontrolluppgift i de fall de registrerar termin eller på annat sätt medverkar vid utfärdandet eller slutförandet av terminsaffären. Enligt 1 kap. 5 § LSK anges att om inget annat anges har termer och uttryck som används i denna lag samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen.

4 Skatteverkets bedömning

Villkoren för CFD-kontrakten är sådana att de påminner om terminer, dvs. båda parter kan ha en fordran eller en förpliktelse beroende på hur värdet på den underliggande tillgången ändrar sig.

Standardiserade avtal av detta slag där det finns löpande noteringar hela tiden kan anses falla in under definitionen av vad som menas med lämpat för allmän omsättning. Handeln är i princip konstruerad på liknande sätt som handeln hos OMX och andra marknadsplatser för derivat.

Skatteverket anser därför att CFD-kontrakten har karaktären av termin varför kontrakten uppfyller den skattemässiga definitionen på termin i 44 kap. 11 § IL. Vinst och förlust är därför enligt 41 kap. 2 § IL kapitalvinst och kapitalförlust.

Beskattningstidpunkten är när förpliktelsen upphör, se 44 kap. 4 § IL.

I RÅ 2001 not. 160 ansåg Regeringsrätten att alla komponenter i ett s.k. swapavtal, dvs. även ersättning för utdelning samt räntekomponent, skulle ingå i kapitalvinstberäkningen för kontraktet. Skatteverket anser att CFD-kontrakt ska behandlas på samma sätt. Hela avkastningen/förlusten ingår således i kapitalvinstberäkningen.

Har CFD-kontraktet aktie eller aktieindex som underliggande tillgång anses kontraktet vara en delägarrätt enligt 48 kap. 2 § IL. Beroende på underliggande tillgång kan CFD-kontraktet även beskattas som svensk fordringsrätt, utländsk fordringsrätt eller annan tillgång.

Skatteverket anser att sättet att handla med CFD-kontrakt innebär att de kan anses marknadsnoterade enligt 48 kap. 5 § IL under förutsättning att handeln är tillräckligt frekvent och att betalkurserna sparas och är tillgängliga för kontroll intill utgången av sjätte året efter noteringsåret. Att faktisk löptid samt pris kan variera för de ingångna kontrakten påverkar inte bedömningen i det fall själva kontraktsvillkoren är standardiserade och motparten är företaget. Detta innebär att marknadsnoterade CFD-kontrakt som har aktier och aktieindex som underliggande tillgång har full kvittningsrätt mot aktier och andra marknadsnoterade delägarrätter.

Eftersom Skatteverket anser att ett CFD-kontrakt har karaktären av en termin innebär detta även att de regler som gäller kontrolluppgiftslämnandet för terminer enligt 10 kap. 7-9 §§ LSK även gäller CFD-kontrakt. Kontrolluppgift ska lämnas för resultatet för varje enskilt CFD-kontrakt under förutsättning att värdepappersinstitut medverkat vid slutförandet av terminsaffären.