Områden: Inkomstskatt
Datum: 2008-04-08
Dnr: 131 687505-07/111
Väsentlig anknytning ska anses föreligga endast t.o.m. utgången av femte året efter utflyttningsåret om den enda kvarvarande anknytningsfaktorn av betydelse utgörs av innehav av tidigare permanentbostad.
I samband med utflyttning från Sverige är det inte ovanligt att den enda anknytningsfaktorn av betydelse som finns kvar är den tidigare permanentbostaden. Under hur lång tid efter utflyttningen ska väsentlig anknytning anses föreligga i en sådan situation?
I 3 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, uppräknas de faktorer som beaktas vid fastställandet av om en person efter en utflyttning ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Ingen inbördes rangordning görs mellan de olika anknytningsfaktorerna men av praxis framgår att de väger olika tungt vid bedömningen. Inte heller framgår under hur lång tid sådan väsentlig anknytning ska anses föreligga. Under fem år från den dag då personen har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.
I praxis har innehavet av en åretruntinredd fritidsfastighet i Stockholms närhet med betydande taxeringsvärde inte ansetts medföra väsentlig anknytning (RÅ 1992 not 367). Inte heller förvärv av fastighet för användning som fritidsbostad i samma närförort som den avyttrade permanentbostaden har ansetts medföra väsentlig anknytning till Sverige (RÅ 1997 not 197).
Däremot så har innehav av tidigare permanentbostad ansetts medföra väsentlig anknytning. Av RÅ 2002 ref. 70 framgår att den skattskyldige utvandrade till Indonesien den 1 augusti 1989. Förutom att han under sin vistelse utomlands varit svensk medborgare och före utflyttningen haft sitt egentliga bo och hemvist i Sverige hade han behållit den bostad i Sverige som varit hans och familjens permanenta bostad. Med hänsyn härtill och med beaktande av den tid han vistats utomlands ansågs han under beskattningsåret haft sådan väsentlig anknytning till Sverige att han varit obegränsat skattskyldig här. Målet avsåg inkomståret 1994.
Av RÅ 2002 ref. 70 framgår att utlandsvistelsens varaktighet påverkar bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger. Det finns med andra ord en bortre tidsgräns efter vilken anknytningen inte längre ska anses som väsentlig.
Som framgår av domen ifrågasätter inte Regeringsrätten (RR) att den skattskyldige tagit varaktigt bo och hemvist på viss utländsk ort. Väsentlig anknytning till Sverige anses i stället föreligga vid en samlad bedömning av tre andra anknytningsfaktorer, att han är svensk medborgare, den tidrymd under vilken han tidigare haft sitt egentliga bo och hemvist i Sverige och att han behållit den bostad i Sverige som varit hans och familjens permanenta bostad.
I sin bedömning väger RR också in den tid han vistats utomlands. Under en femårsperiod från dagen för avresan från Sverige har den skattskyldige bevisbördan för att han inte längre har sådan anknytning till Sverige som medför väsentlig anknytning. Därefter övergår bevisbördan till det allmänna. Den 1 augusti 1994, dvs. under det aktuella inkomståret, hade längre tid än fem år förflutit från dagen för avresan från Sverige. Av detta kan slutsatsen dras att innehav av tidigare permanentbostad i Sverige kan medföra väsentlig anknytning till Sverige även efter femårsperiodens utgång.
Vid bedömningen av om innehav av tidigare permanentbostad medför väsentlig anknytning bör den praxis som finns gällande permanentutrustade fritidsfastigheter i Stockholms närhet med betydande taxeringsvärden beaktas. Sådana innehav har regelmässigt inte ansetts medföra väsentlig anknytning ens under de första fem åren efter utflyttningen. Om en person efter utflyttningen behåller en tidigare permanentbostad eller en fritidsfastighet kan, enligt Skatteverkets uppfattning, inte under någon längre tidsperiod leda till skilda bedömningar av om väsentlig anknytning föreligger. I RÅ 2002 ref. 70 ansågs väsentlig anknytning p.g.a. innehav av tidigare permanentbostad föreligga intill utgången av femte året efter utflyttningsåret. Enligt Skatteverkets uppfattning får detta anses vara den bortre gränsen för när väsentlig anknytning föreligger p.g.a. innehav av tidigare permanentbostad som enda kvarvarande anknytningsfaktor av betydelse. Fr.o.m. det sjätte året efter utflyttningsåret ska inte längre väsentlig anknytning anses föreligga.
Vad som sägs ovan ska dock inte förstås som att den tidigare permanentbostaden i Sverige alltid saknar betydelse vid en samlad bedömning efter utgången av femte året efter utflyttningsåret. Det finns situationer där omständigheterna i det enskilda fallet visar att den tidigare permanentbostaden har betydelse även efter denna tidpunkt. Så kan vara fallet när någon av de faktorer som i praxis tillmätts stor betydelse också föreligger eller när det finns ytterligare faktorer att beakta vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger, jämför kriteriet liknande förhållanden i lagtexten.