Områden: Mervärdesskatt

Datum: 2007-12-12

Dnr: 131 419926-07/111

Nytt: 2023-05-15

En ny mervärdesskattelag (2023:200) träder i kraft den 1 juli 2023. Det medför att paragrafhänvisningarna till mervärdesskattelagen (1994:200) och vissa begrepp i ställningstagandet blir inaktuella. Skatteverkets uppfattning är att den rättsliga bedömningen dock kvarstår oförändrad varför ställningstagandet ska finnas kvar. Mer information om mervärdesskattelagen (2023:200) finns i rättslig vägledning.

 

1 Sammanfattning

Skatteverket anser att en s.k. böteskassa inte tillhandahåller en försäkringstjänst eftersom det inte går att identifiera någon försäkringsrisk. Den tillhandahållna tjänsten är skattepliktig och mervärdesskatt ska påföras med 25 procent på avgiften till böteskassan.

2 Bakgrund och frågeställning

En s.k. böteskassa erbjuder privatpersoner att, mot en i förskott erlagd avgift, betala eventuella böter som privatpersonerna kan få pga. fortkörning, gratisåkning i kollektivtrafiken, olovlig nedladdning från Internet m.m.

Fråga har uppkommit om de olika böteskassorna tillhandhåller en undantagen försäkringstjänst när de mot en avgift lovar att betala eventuella framtida böter.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 2 kap. 1 § tredje stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200), ML, förstås med omsättning av tjänst bl.a. att en tjänst utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon mot ersättning.

Av 3 kap. 1 § första stycket ML framgår att omsättning av varor och tjänster samt import är skattepliktiga om inte annat anges i 3 kap.

Enligt 3 kap. 10 § ML undantas från skatteplikt omsättning av försäkrings- och återförsäkringstjänster, inbegripet tjänster som tillhandahålls av försäkringsmäklare eller andra förmedlare av försäkringar och som avser försäkringar eller återförsäkringar.

Av artikel135.1 ai rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet, framgår att medlemsstaterna ska undanta försäkrings- och återförsäkringstransaktioner, inbegripet tjänster med anknytning till sådana transaktioner som utförs av försäkringsmäklare och försäkringsagenter från skatteplikt.

I förarbetena till bestämmelserna om omsättning i 2 kap. 1 § ML framhålls att en nödvändig förutsättning för att en omsättning ska anses föreligga är att ett avtal om köp eller byte har ingåtts. I förarbetena uttalas vidare att omsättningskravet medför att från beskattning utesluts sådana intäkter som visserligen har ett samband med den skattepliktiga verksamheten men som inte kan sägas erhållna till följd av en försäljning av varorna eller tjänsterna (prop. 1993/94:99 s.134 f .).

Enligt EG-domstolens dom C-16/93, Tolsma, punkt 13-14, är en tillhandahållen tjänst endast beskattningsbar om det föreligger ett direkt samband mellan tjänsten och vederlaget. Ett tillhandahållande av en tjänst är endast beskattningsbart om det mellan den som tillhandahåller tjänsten och den som köper den föreligger ett rättsförhållande som innebär ett ömsesidigt utbyte av prestationer. Ersättningen till den som tillhandahåller tjänsten ska utgöra ett faktiskt vederlag för den tjänst som kommer köparen till godo.

EG-domstolen har i C-349/96, Card Protection Plan Ltd, uttalat att en försäkringstransaktion kännetecknas, enligt en allmän uppfattning, av att en försäkringsgivare åtar sig att, mot förskottsbetalning av en premie, tillhandahålla försäkringstagarna den prestation som parterna kom överens om när avtalet ingicks, för det fall försäkringsrisken skulle förverkligas.

I doktrinen har konstaterats att det är svårt att finna en definition av begreppet "försäkring". Det finns däremot vissa typiska drag som är utmärkande för en försäkring. En försäkring bygger på gemenskap mellan flera personer som är utsatta för likartade risker. Risk innebär att något är ovisst, att en händelse inträffar eller inte. Ibland är det osäkert om händelsen kommer att inträffa någonsin, t.ex. brand, inbrott eller olycksfall. Ibland är blott tidpunkten för händelsen osäker, såsom vid dödsfall. Försäkring ingås genom samverkan av flera personer och därför blir försäkringsavtalen typiska massavtal. Försäkring avser en oviss händelse och rätten till ersättning är beroende av att denna händelse inträffar (J Hellner, Försäkringsrätt s.6 f .).

Utmärkande för den händelse man försäkrar sig mot är att dess inträde är osäkert åtminstone i fråga om tiden när den inträffar; vidare brukar den orsaka viss förlust för den försäkrade eller i varje fall typiskt sett medföra behov av pengar. Försäkringen avser på detta sätt en viss risk. Vid brandförsäkring att den försäkrade egendomen brinner, vid livförsäkring för dödsfall att den försäkrade personen avlider. Försäkringsgivaren åtar sig sålunda ett ansvar för det fall risken skulle förverkligas. (B Bengtsson, Försäkringsrätt några huvudlinjer s. 1)

4 Skatteverkets bedömning

Någon definition av begreppet försäkringstjänst eller försäkringstransaktion finns inte i ML eller i mervärdesskattedirektivet.

EG-domstolen har i ett flertal domar uttalat att de uttryck som har använts för att beteckna de undantag från skatteplikt som avses i artikel 135 ska tolkas strikt eftersom de utgör avvikelser från den allmänna principen om att skatt ska tas ut på alla tjänster som en skattskyldig tillhandahåller mot vederlag.

En av de delar som kännetecknar en försäkring är att det ska föreligga ett riskmoment, en risk för att drabbas av skada eller förlust. Försäkringstagaren tecknar en försäkring för att få ersättning i form av pengar eller annan kompensation om denne drabbas av skada eller förlust. Det ska vara fråga om en risk för att drabbas av viss typ av skada eller förlust orsakad av en annan person eller omständighet som försäkringstagaren inte kan råda över och det är inte ens säkert att händelsen över huvud taget inträffar. Om försäkringstagaren själv framkallar skadan eller förlusten genom uppsåt eller grov oaktsamhet utgår normalt sett ingen ersättning.

De s.k. böteskassorna består av inbetalningar från privatpersoner. Böteskassan åtar sig att betala eventuella böter som privatpersoner kan påföras för t.ex. fortkörning, gratisåkning i kollektivtrafiken eller olovlig nedladdning från Internet. Att böter påförs är en konsekvens av att personen utfört en olovlig handling och har framkallats av honom själv. I princip ska böter påföras varje gång den olovliga handlingen utförs. Eftersom risken för upptäckt av olika skäl är begränsad kan böteskassorna åta sig att mot viss avgift från samtliga anslutna privatpersoner betala böterna för de personer som upptäcks och påförs böter.

Böteskassan och inbetalarna spekulerar i att risken för upptäckt är liten på grund av att polis- och rättsväsende inte förmår att bötfälla samtliga personer som utför de olovliga handlingarna. Detta innebär dock inte att böteskassans åtagande gentemot inbetalarna utgör ett försäkringsåtagande. Den olovliga handlingen, vars konsekvenser berättigar till ersättning av böteskassan, har medvetet utförts av privatpersonen själv. Skatteverket anser inte att risken för upptäckt med ett påföljande bötesstraff under sådana omständigheter kan betecknas som en försäkringsrisk.

Skatteverket anser inte att böteskassan tillhandahåller en försäkringstjänst eftersom det inte går att identifiera någon försäkringsrisk. Parterna har dock ingått ett avtal om ömsesidigt utbyte av prestationer varför det föreligger ett tillhandhållande av en tjänst mot ersättning. Inbetalningen utgör ersättning för det åtagande som böteskassan ikläder sig. Mervärdesskatt med 25 procent ska utgå på avgiften till böteskassan.