Områden: Inkomstskatt (Kapital)
Datum: 2007-11-05
Dnr: 131 632949-07/111
Skatteverket anser att de belopp som betalas vid skuldsanering i första hand ska anses utgöra amortering av skuldbeloppen.
Det innebär att ränteavdrag kan medges först sedan hela det ursprungliga kapitalbeloppet (skuldbeloppet utan räntebelopp) är betalat.
Skuldsanering innebär att en person helt eller delvis befrias från betalningsansvaret för sina skulder. Beslut om skuldsanering omfattar alla skulder som uppkommit före beslut om att inleda skuldsanering. Det innebär att i beslutade skuldsaneringsbelopp ingår både skuldbelopp och förfallen ränta.
Fråga har uppkommit om avdrag för ränta kan medges för belopp som ingår vid skuldsanering och som innan denna avsåg förfallen ränta.
Fråga har även ställts om hur denna ränta ska beräknas i fall det finns en avdragsrätt.
Möjligheten till skuldsanering regleras i skuldsaneringslagen (SFS 2006:548). Denna lag har ersatt den tidigare skuldsaneringslagen (1994:334). Reformen innebär i huvudsak att förfarandereglerna ändras. Själva rekvisiten för skuldsanering ändras inte. Tidigare förarbeten och doktrin vad gäller de materiella bestämmelserna, ska därför fortfarande tillämpas.
Ett beslut om skuldsanering, som vunnit laga kraft, innebär att gäldenären, helt eller delvis, befrias från ansvar för betalning av de skulder som skuldsaneringen omfattar. Genom en beslutad avbetalningsplan blir gäldenären skyldig att, normalt under fem år, betala överenskomna belopp till borgenärerna. Av avbetalningsplanen framgår det hur mycket varje borgenär ska erhålla samt när och hur betalning ska ske. Beslutet om skuldsanering omfattar alla fordringar som uppkommit före beslut om att inleda skuldsanering.
Varken i lagtexten eller motiven anges om de belopp som betalas avseende skulder ska betraktas som betalning av kapital eller ränta. Inte heller i praxis finns någon vägledning hur dessa belopp ska betraktas.
I kommentaren till 2006 års skuldsaneringslag (2006:548) s. 169 skriver författarna Hellners och Mellqvist att "I avsaknad av vägledande uttalande i förarbetena synes frågan vara överlämnad till parternas avgörande.....Enligt vår mening är det rimligaste att se betalningarna som amortering."
Frågan om de belopp som betalas avseende skulder vid skuldsanering ska anses som betalning av kapital och ränta går att skattemässigt behandla på flera olika sätt.
I avsaknad av uttalande i lagtexten eller förarbeten och då inte heller frågan varit uppe för bedömning i Regeringsrätten anser Skatteverket att ledning för avgörande bl.a. får hämtas ur den lagtextkommentar som finns.
Hellners och Mellqvist anser att det rimligaste är att se betalningarna som amortering dvs. alternativ två i sammanställningen ovan.
Författarna påpekar även i sin kommentar att frågan om avdragsrätt för räntan för gäldenären har mindre betydelse. Detta eftersom den lägre skatt som avdragsrätten skulle innebära ökar hans möjlighet att betala borgenärerna och den ökade betalningsförmågan ska beaktas vid skuldsaneringen.
I den praktiska hanteringen av skuldsanering tas idag inte någon hänsyn till att gäldenären skulle kunna få avdrag för skuldränta. Det innebär att i de beslut som fattats avseende skuldsanering har den ökade betalningsförmågan inte vägts in.
Eftersom man vid hanteringen av skuldsaneringsärenden inte tar hänsyn till någon avdragsrätt så innebär ett ställningstagande som innebär ett synsätt enligt första eller tredje punkten ovan att i vissa fall skulle skuldsaneringsbesluten få räknas om. Skatteverket anser därför att det även av praktiska skäl talar för att betalningarna i första hand anses vara amortering.
Skatteverket gör därför samma bedömning som författarna till lagtextkommentaren att det rimligaste är att se betalningarna som amortering.
Skatteverket anser att de belopp som betalas vid skuldsanering i första hand ska anses utgöra amortering av skuldbeloppen.
Skatteverket anser därför att ränteavdrag kan medges först sedan hela det ursprungliga kapitalbeloppet (skuldbeloppet utan räntebelopp) är betalat.