Skatteverkets tillämpning av 47 kap. 5 § inkomstskattelagen (IL) vad gäller ersättningsbostad inom EES

Nuvarande uppskovsregler infördes 1993 och innebar bl.a. att uppskov med beskattningen utvidgades till att även omfatta byten av bostäder som avsåg andel i privatbostadsföretag (bostadsrätter). Upplåtelse av lägenhet för all framtid får sedan 1930 endast ske av bostadsrättsförening i hus som ägs av föreningen.

Svensk civilrätt möjliggör inte ägande av ett specifikt avgränsat utrymme eller område av en fastighet. Svensk rätt medger alltså inte ägande av en särskild lägenhet, s.k. ägarlägenhet. Det är inte heller möjligt att mot betalning förvärva en bostad med hyresrätt enligt 12:65 JB.

Ägande av bostad kan alltså avse fastighet, andel av fastighet (samägande/andelshus) eller andel i en bostadsrättsförening.

Uppskov med beskattningen förutsätter att man har anskaffat en annan bostad (ersättningsbostad) av det slag som anges i 47 kap. 5 § IL. Med ersättningsbostad avses en tillgång inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som är ett småhus eller bostad i ett privatbostadsföretag. Inga andra former av tillgångar kan enligt lagen vara ersättningsbostäder.

Småhus

Begreppet småhus är hämtat ifrån fastighetstaxeringen och har vid inkomsttaxeringen samma innebörd som anges i fastighetstaxeringslagen (FTL), 2 kap. 15 § IL.

Med småhus avses byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer, 2 kap. 2 § FTL. Med hyreshus avses byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande, 2 kap. 2 § FTL. Utgångspunkten är att varje separat byggnadskropp anses som en byggnad med vissa undantag.

Byggnad på fastighet i Sverige är klassificerad såsom t.ex. småhus eller hyreshus vid fastighetstaxeringen. Motsvarande underlag saknas för utländska fastigheter varför uppgifter måste lämnas om fastigheten och byggnadens utseende genom en skriftlig beskrivning samt eventuella skisser eller fotografier.

Avgränsning mellan småhus och hyreshus kan i det enskilda fallet vara komplicerat och beroende av ett antal olika faktorer. Dessutom kan civilrättsliga regler och begrepp skilja sig åt mellan Sverige och övriga länder inom EES som ytterligare försvårar frågan.

Skatteverket har en välvillig och generös tillämpning vad gäller bedömningen av om den angivna bostaden kan anses inrymd i ett småhus. Uppskov nekas endast i de fall där det klart framgår att den nya bostaden inte rimligen avser eller kan ingå i ett småhus, utan istället är en del av ett hyreshus.

Bostad i privatbostadsföretag

Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av företaget, 2 kap. 17 §1 st . IL. Vid tillämpning av uppskovsreglerna kan privatbostadsföretag även vara motsvarande juridiska personer hemmahörande inom EES, 2 kap. 17 §2 st . IL.

Skatteverket har i dagsläget medgett uppskov i samtliga de fall som har prövats vad gäller bostäder i utländska privatbostadsföretag. Skatteverket har alltså bedömt och godtagit att följande ägarformer kan motsvara ett privatbostadsföretag

Danmark: Andelsboligforening och Boligaktieselskaber

Norge: Andelsleilighet/Borettsleilighet

Finland: Bostadsaktiebolag, Delägarbostad och Bostadsrätt

Storbritannien: Share of freehold

Skatteverket godtar alltså primärt de fall där bostaden är belägen i en byggnad som ägs av någon form av företag och nyttjanderätten till bostaden följer av ett delägarskap i företaget. Skatteverket ägnar primärt ingen uppmärksamhet åt företagets samlade verksamhet, såvida det inte klart framkommer att företaget även bedriver annan verksamhet i sådan omfattning att det inte kan vara ett privatbostadsföretag.

Skatteverkets hantering av uppskovsärende som omfattar bostad i annat EES-land

De nya uppskovsreglerna i 47 kap. IL, som även omfattar ersättningsbostad inom EES, ska tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

Skatteverket har nyligen beslutat att arbetet med dessa ärenden ska koncentreras till Utlandsenheten i Stockholm. Syftet är att säkerställa en likformig hantering och bedömning, samt att bygga upp en önskvärd kompetens och kunskap om bostadsförhållandena inom EES-området.

Skatteverket har tidigare uttalat att uppskov även kan medges för tid innan de nya reglerna är tillämpliga, vilket har föranlett ett hundratal ansökningar om omprövning av 2006 och tidigare års taxeringar, där ärenden som rör övriga nordiska länder dominerar.

Skatteverket har ingen samlad statistik över dessa ärenden men uppskov har medgetts i flertalet av de ärenden som är avslutade. I de ärenden som har nekats uppskov är skälet vanligtvis att man inte uppfyller övriga generella grundförutsättningar för uppskov, såsom krav på bosättning, eller inte har styrkt sin rätt till uppskov. Endast ett färre antal har nekats med hänvisning till att den nya bostaden inte uppfyller kraven för att kunna vara en ersättningsbostad.