Rätt beskattningsår för en terminsaffär

1 Sammanfattning

En termin ska, för den som får ersättning, anses avyttrad på likviddagen. För den som utger ersättning för motsvarande affär ska redovisning ske när affären slutförts. Även detta får anses ske på likviddagen. Beskattning av terminsaffärer sker det år likviddagen infaller.

Kontrolluppgift avseende denna affär ska således lämnas för det år likviddagen infaller.

2 Bakgrund och frågeställning

En termin innebär att egendom sålts för att levereras vid en senare tidpunkt. En standardiserad termin dvs. ett terminskontrakt som är lämpad för allmän omsättning, är ett värdepapper som beskattas enligt reglerna för kapitalvinst och kapitalförlust.

Fråga har uppkommit om vilken dag som ett terminskontrakt ska beskattas - slutdagen för kontraktet eller likviddagen. Frågan får betydelse när det gäller att avgöra vilket år som ska anses vara rätt beskattningsår för ett terminskontrakt vid en årsskiftestransaktion. Den får även betydelse för vilket år som det ska lämnas kontrolluppgift för denna affär.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt huvudregeln i 44 kap. 26 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL så ska en tillgång tas upp som intäkt det år den avyttras.

Till avyttring räknas när ena parten i ett terminsavtal får betalt för att motpartens förpliktelse skall upphöra liksom när ena parten i ett terminsavtal får betalt utan att de underliggande tillgångarna överlåts vid sluttidpunkten, 44 kap 4 § IL. Enligt samma kapitel 11 § anges att med en termin enligt lagens definition avses ett terminsavtal, lämpat för allmän omsättning.

Vidare så anges det i 44 kap. 30 § IL att kapital­vinster på grund av en termin ska tas upp som intäkt det år då avtalet fullföljs eller upphör att gälla.

Av lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter (2001:1227), LSK framgår bl.a. för vilka transaktioner det föreligger kontrolluppgiftsskyldighet. I 10 kap. 7 § LSK anges att kontrolluppgift ska lämnas när en delägarrätt avyttras.

4 Skatteverkets bedömning

Vid en terminsaffär är båda parter bundna av det som avtalats vid kontraktets ingående. Den som vid slutförandet av affären ska få betalt innehar en tillgång och den som ska betala har en förpliktelse att utge ersättning eller att leverera den tillgång som kontraktet avser.

I 44 kap. 4 § IL regleras att den som ska erhålla betalning får anses ha avyttrat en termin. Då huvudregeln i 44 kap. 26 § IL avser avyttringar så innebär det att för den part som får ersättning ska terminsaffären beskattas den dag då tillgången avyttras. Enligt skatteverkets uppfattning så innebär detta att för den part som får betalt så ska beskattningstidpunkten vara likviddagen.

Den som har en förpliktelse kan inte avyttra denna. För att reglera även denna situation har en specialregel införts i 44 kap. 30 § IL. I denna anges att kapitalvinster (och även förluster enligt 44 kap. 2 § IL) ska redovisas det år då avtalet fullföljs eller upphör att gälla. En förpliktelse kan inte upphöra att gälla förrän affären har slutreglerats. Skatteverket anser att det innebär att rätt beskattningsdag och den dag affären ska redovisas är likviddagen.

I det fall avtalet skulle innebära att inte någon part får betalt, vilket är en mycket ovanlig situation, så ska beskattning och redovisning ske den dag avtalet upphör. Det innebär att i detta fall ska rätt beskattningsdag anses vara den dag kontraktet upphör att gälla.

Om affären innebär att underliggande egendom levereras vid sluttidpunkten så sker inte någon beskattning vid leveranstidpunkten för den som köper egendom. Beskattning sker först när den mottagna egendomen avyttras.

För den part som säljer underliggande tillgång sker beskattning, inte som en terminsaffär, utan efter reglerna om avyttring av den sålda egendomen.

Kontrolluppgift ska lämnas för de terminer som är avyttrade enligt definitionen i 44 kap 4 § IL. Det innebär att kontrolluppgift ska lämnas för det år som terminsaffären ska redovisas. Om slutdagen skulle infalla år 1 och likviddagen år 2 ska kontrolluppgift lämnas för år 2.