OBS! Det finns en senare version.

Sedan avtal, av den lydelse härvid fogad /k/ (bilaga 1) /-k/ utvisar, den 17 april 1959 slutits mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet ävensom beträffande vissa andra skatter, har Kungl. Maj:t - med stöd av 72 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), 20 § 3 mom. lagen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt samt 20 § 3 mom lagen sistnämnda dag (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt - funnit gott

/k/ dels /-k/ förordna, att ifrågavarande avtal skall för Sveriges del lända till efterrättelse och att vid tillämpningen av avtalet skola iakttagas härvid såsom bilaga /k/ (bilaga 2) /-k/ fogade anvisningar;

/k/ dels ock /-k/ föreskriva, att det skall åligga skattskyldig att, utan hänsyn till att enligt avtalet allenast viss del av hans inkomst eller förmögenhet skall taxeras här i riket, likväl avgiva alla de uppgifter till ledning för taxeringen, vilka han varit skyldig lämna, därest lindring i skattskyldigheten ej skolat äga rum. (Jämför 1974:770 ö.b. och 1974:859 ö.b.)

Övergångsbestämmelser

1960:549

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungörelsen ävensom bestämmelserna i avtalet skola första gången tillämpas med avseende å 1960 års taxering samt, vad angår kupongskatt, med avseende å utdelning, som blivit tillgänglig för lyftning efter den 31 december 1958 och icke förfallit till betalning sistnämnda dag eller tidigare.

Beträffande 1960 års taxering skall följande iakttagas. Är någon enligt avtalet berättigad till befrielse från skattskyldighet, må han, därest dylik befrielse icke erhållits, därom föra talan inom den tid och i den ordning, varom förmäles i 100 och 104 §§ taxeringsförordningen.

Genom denna kungörelse upphäves såvitt angår förhållandet mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland kungörelsen den 31 december 1928 (nr 485) om tillämpning av ett mellan Sverige och Tyska riket den 25 april 1928 ingånget avtal till undvikande av dubbelbeskattning samt kungörelsen den 6 juni 1957 (nr 352) angående överenskommelse mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland rörande beskattning av vissa praktikanters inkomster; dock att sistnämnda kungörelser alltjämt skola äga tillämpning såvitt avser 1959 års taxering eller övtertaxering för år 1959 eller tidigare år.

1994:1300

1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1994.

2. De genom lagen (1992:1193) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tyskland upphävda kungörelsen (1935:567) angående särskilt förfarande för erhållande av handräckning i Tyskland i vissa beskattningsärenden, kungörelsen (1935:568) angående handräckning åt tysk myndighet i vissa beskattningsärenden, kungörelsen (1960:549) om tillämpning av ett mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland den 17 april 1959 ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet ävensom beträffande vissa andra skatter, kungörelsen (1964:514) med vissa anvisningar rörande tillämpningen av avtalet mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland den 17 april 1959 för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet ävensom beträffande vissa andra skatter, kungörelsen (1967:722) om tillämpning av avtal den 14 maj 1935 mellan Sverige och Tyska riket för undvikande av dubbelbeskattning beträffande arvsskatt samt förordningen (1975:846) om kupongskatt för person med hemvist i Förbundsrepubliken Tyskland, m. m., skall dock fortfarande tillämpas

a) beträffande inkomstskatt, på inkomst som förvärvas den 31 december 1994 eller tidigare,

b) beträffande förmögenhetsskatt, på skatt som tas ut på förmögenhetstillgångar som innehas den 31 december 1994 eller tidigare,

c) beträffande arvsskatt, på kvarlåtenskap efter person som avlider den 31 december 1994 eller tidigare, och

d) beträffande handräckning, som verkställs den 31 december 1994 eller tidigare.

Till toppen