Räntefritt lån till bostadsrättsförening

Avgörande

Regeringsrätten fastställer förhandsbeskedet såvitt avser fråga 1 men avvisar överklagandet och undanröjer förhandsbeskedet såvitt avser fråga 2.

Skälen

"Fråga 2 har i ansökan om förhandsbesked formulerats på följande sätt. "Får den föreslagna finansieringslösningen några övriga inkomstskattemässiga konsekvenser för X". I begäran om komplettering efterfrågade Skatterättsnämnden närmare uppgifter om vad som låg bakom fråga 2. I den angivna kompletteringen förklarade X att han ville få klarlagt att föreningens ställande av säkerhet för hans lån inte skulle medföra att han kunde komma att beskattas för utdelning från föreningen eller i övrigt föranleda inkomstskatteeffekter för honom. I den fortsatta skriftväxlingen argumenterade han för att underlåtenheten att ta ut ränta skulle ses som ett sådant kapitaltillskott till föreningen som kunde tillgodoräknas bostadsrättens omkostnadsbelopp men som i övrigt inte skulle föranleda några skattekonsekvenser för honom.

Såsom fråga 2 är formulerad kan den innefatta en mängd tänkbara skattekonsekvenser som uppkommer antingen omedelbart eller vid olika tänkbara händelser i framtiden. X har varken i sin ansökan eller i övriga inlagor preciserat frågeställningen till att avse en konkret och avgränsad skattefråga. Enligt Regeringsrättens mening är den fråga som ställts alltför allmänt formulerad för att kunna besvaras genom förhandsbesked. Den borde därför ha avvisats av Skatterättsnämnden."

Kommentar

Vad gäller den omedelbara skattekonsekvensen som kan uppkomma vid det i ansökan beskrivna förfarandet anser Skatteverket att minskningen av årsavgiften till bostadsrättsföreningen ska behandlas som en ränteinkomst i enlighet med vad som anges i förhandsbeskedet avseende fråga 2.Enligt 12 § lag (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor ska ansökan avvisas om Skatterättsnämnden finner att förhandsbesked inte bör lämnas med hänsyn till ansökans innehåll.Bestämmelsen är allmänt utformad, varför en ansökan kan komma att avvisas av en mängd olika skäl. I proposition 1997:98:65 s. 71 anges att avvisningsgrunderna kan exempelvis vara att det finns komplicerade utrednings-, bevis- eller värderingsfrågor, att den av sökanden presterade utredningen är ofullständig, att ansökan brister i något formellt hänseende eller att angelägenhetskravet om vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning inte är uppfyllt.I den här domen framhåller Regeringsrätten att den ställda frågan får inte vara alltför allmänt formulerad, med följd att frågeställningen inte avser en konkret och avgränsad skattefråga.