Hur ska tröskelvärdet i artikel 18 om artister och idrottsmän i skatteavtalet med USA tillämpas?

1 Sammanfattning

I artikel 18.1 i skatteavtalet mellan Sverige och USA, som behandlar artisters och idrottsmäns inkomster, sägs att artikeln är tillämplig på bruttoinkomster som överstiger sex tusen amerikanska dollar eller motsvarande belopp i svenska kronor under en tolvmånadersperiod.

Skatteverket anser att i de fall dessa bruttoinkomster inte överstiger sex tusen amerikanska dollar eller motsvarande belopp i svenska kronor ska Sveriges beskattningsrätt istället avgöras av övriga bestämmelser i avtalet till exempel artikel 15 om enskild tjänst.

2 Frågeställning

En amerikansk artist med hemvist i USA engageras av en svensk arrangör för en enstaka konsert i Sverige. Artisten får en ersättning från den svenska arrangören som uppgår till 25 000 kronor, inklusive kostnadsersättningar, för konserten. Ska ersättningen beskattas i Sverige med hänsyn till bestämmelserna i skatteavtalet med USA?

3 Gällande rätt m.m.

I skatteavtalet mellan Sverige och USA (1994:1617) fördelas beskattningsrätten till olika inkomster. Artikel 18.1, som behandlar beskattningsrätten för inkomster till artister och idrottsmän, har följande lydelse:

”Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat. Detta gäller dock inte om bruttoinkomsten som sådan artist eller idrottsman erhåller genom sådan verksamhet, däri inbegripet kostnader som sådan person ersatts för eller som betalats för hans räkning, inte överstiger sex tusen amerikanska dollar (6 000 USD) eller motsvarande belopp i svenska kronor under en tolvmånadersperiod.”

I prop. 1994/95:60 s. 72 sägs följande:

” Beskattning av inkomst som artister och idrottsmän uppbär genom sin verksamhet regleras i art. 18. Sådan inkomst får beskattas i den stat där verksamheten utövas (p. 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller enskild tjänst. Det angivna gäller dock inte om bruttointäkten som artisten eller idrottsmannen erhåller, inkl. kostnader som sådan person ersatts för eller som betalats för hans räkning, uppgår till högst 6.000 U.S. $ eller motsvarande belopp i svenska kronor under en tolvmånadersperiod. I sådant fall avgörs källstatens beskattningsrätt av övriga bestämmelser i avtalet (art. 14 och 15).”

I de flesta andra svenska skatteavtal som innehåller specialregleringar för fördelning av beskattningsrätten till artisters och idrottsmäns inkomster kan utläsas att inkomsterna får beskattas i den stat verksamheten utövas. Detta gäller oavsett om utövaren är anställd eller fri verksamhetsutövare, se exempelvis tidigare nordiska skatteavtal och förarbeten (prop. 1983/84:19 s. 149).

I kommentaren till artikel 17 om artister och idrottsmän i OECD:s modellavtal sägs att artikeln är ett undantag från reglerna i artikel 7 om näringsverksamhet och i artikel 15.2 där 183-dagarsregeln under inkomst av enskild tjänst är införd. Artikel 14 om självständig yrkesutövning togs bort från OECD:s modellavtal 29 april 2000.

USA tillämpar i samband med förhandlingar om skatteavtal en egen modell där USA under artikel 16, Entertainers and sportsmen, har infört ett tröskelvärde för när artikeln kan tillämpas.

I OECD:s modellavtal har USA dessutom reserverat sig mot artikel 17 om artister och idrottsmän på så sätt att USA förbehåller sig rätten att tillämpa artikeln endast i de fall artisten eller idrottsmannen har inkomster över ett visst belopp.

4 Bedömning

När det amerikanska skatteavtalet ska tillämpas för att fördela beskattningsrätten för artisters och idrottsmäns inkomster så ska artikel 18.1 tillämpas om inkomsten inklusive ersättning för kostnader överstiger det tröskelvärde som anges i artikeln.

När inkomsten inte överstiger tröskelvärdet ska i stället fördelningen av beskattningsrätten avgöras enligt artikel 14 eller 15. Det innebär att fördelningen av beskattningsrätten avviker från såväl OECD:s modellavtal som de flesta skatteavtal Sverige träffat med andra stater. Detta framgår av förarbetena till det amerikanska skatteavtalet (prop.1994/95:60 s. 72) samt att det väl ligger i linje med den partsavsikt som USA ger uttryck för såväl genom sin reservation till OECD:s modellavtal som i den modell USA tillämpar vid förhandlingar om skatteavtal med andra stater.