Områden: Folkbokföring

Datum: 2012-06-26

Dnr: 131 438526-12/111

Detta ställningstagande har ersatts av ställningstagande daterat 2014-06-24 med diarienummer 131 360874 -14/111.

1 Sammanfattning

Uppehållsrätt för doktorander prövas på samma sätt som för övriga studerande. Undantagna från detta är doktorander som har utbildningsbidrag samt de som har en regelrätt anställning. Dessa prövas som arbetstagare.

2 Frågeställning

Fråga har uppkommit om doktorander har uppehållsrätt eller inte eftersom de normalt inte är ekonomiskt aktiva.

3 Gällande rätt

För att bli folkbokförd krävs enligt 3 § folkbokföringslagen (1991:481), FOL, att vistelsen i Sverige för den inflyttande ska uppgå till minst ett år.

För folkbokföring av en utländsk medborgare krävs enligt 4 § FOL uppehållstillstånd. Undantagna från detta krav är enligt 2 kap. 8 § utlänningslagen (2005:716), UtlL, medborgare i ett annat nordiskt land samt EES-medborgare och deras familjemedlemmar som har uppehållsrätt.

För att ha uppehållsrätt krävs enligt artikel 7 i direktiv 2004/38 (rörlighetsdirektivet) att en person som inte är ekonomiskt aktiv har en heltäckande sjukförsäkring. Artikeln är införlivad i 3 a kap. 3 § UtlL. Syftet är att personen inte ska belasta värdlandets sociala system och därmed ekonomi.

För att kunna avgöra om doktorander har uppehållsrätt krävs att en bedömning görs av försäkringstillhörighet. Detta sker med utgångspunkt i det EU-rättsliga ramverket och reglerna för inskrivning i det svenska socialförsäkringssystemet. Inskrivningen i det sistnämnda sker genom Försäkringskassans försorg. Den person som Försäkringskassan registrerar i det svenska socialförsäkringssystemet uppfyller det försäkringskrav som ställs i 3 a kap. 3 § UtlL. För yrkesarbetande personer finns särskilda regler om sjukförsäkringstillhörighet (förordning 1408/71). Huvudregeln är att en arbetstagare eller egenföretagare omfattas av den sociala trygghetslagstiftningen i det land där personen arbetar. Följaktligen registreras de ekonomiskt aktiva i det svenska socialförsäkringssystemet.

Doktorander är generellt sett inte ekonomiskt aktiva eftersom de inte får någon lön för utfört arbete. Doktorander anses i ett socialförsäkringsmässigt perspektiv vistas tillfälligt i Sverige enligt 5 kap. 7 § socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB. Försäkringsmässigt anses de ha sin bosättning i utlandet. Vid behov kan ett intyg från den behöriga institutionen i utlandet utfärdas som visar försäkringstillhörighet. Vid tillfällig vistelse i ett annat EES-land gäller det europeiska sjukförsäkringskortet som bevis på heltäckande sjukförsäkring. Kortet visar att den flyttande omfattas av ett annat EES-lands socialförsäkringssystem.

Doktorander som har ett utbildningsbidrag enligt förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander kvalificerar sig enligt 6 kap. 20 § SFB för såväl den bosättningsbaserade som den arbetsbaserade socialförsäkringen.

4 Bedömning

Uppehållsrätt för doktorander ska prövas på samma sätt som för övriga studerande. Den tillfälliga vistelse som doktorander har i Sverige kan överstiga den ettårsgräns som gäller för att kunna folkbokföras i Sverige. Det innebär att de kan åberopa det europeiska sjukförsäkringskortet för att styrka heltäckande sjukförsäkring.

Undantagna från ovanstående är doktorander som har ett utbildningsbidrag enligt förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander samt de doktorander som har en regelrätt anställning.