Mervärdesskatt, skattesats på s.k. turridning

1 Sammanfattning

Mervärdesskatt ska tas ut med 25 procent på tjänster som avser s.k. turridning, dvs. organiserad ridning med en grupp i terräng. Enligt Skatteverkets uppfattning är syftet med turridningen inte i första hand att bedriva sport eller idrott utan syftet är att ge deltagarna en särskild upplevelse i naturen i form av rekreation, förströelse eller nöje.

Om däremot ridning i terräng ingår som en integrerad del i verksamheten hos en ridskola på så sätt att eleverna i ridskolans ordinarie ridskoleverksamhet även har ridträning i terräng får däremot tillhandahållandet bedömas som idrottslig verksamhet. Mervärdesskatt ska i dessa fall tas ut med 6 procent.

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har uppkommit om vilken skattesats som ska användas vid s.k. turridning. Med turridning avses organiserad ridning med en grupp i terräng som inte ingår i en ridutbildning.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 3 kap.11 a§ första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML, undantas från skatteplikt omsättning av tjänster varigenom någon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Från skatteplikt undantas vidare omsättning av tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten om dessa tjänster omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten. Enligt andra stycket samma paragraf gäller undantaget från skatteplikt endast om tjänsterna omsätts av staten eller en kommun eller av en förening i de fall verksamheten inte anses som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 § ML.

Av 7 kap. 1 § första stycket ML framgår att mervärdesskatt ska tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Av 7 kap. 1 § tredje stycket 10 ML framgår att mervärdesskatt ska tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap.11 a§ första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket.

ML:s undantag från skatteplikt inom idrottsområdet har utformats efter förebild av de motsvarande bestämmelser om undantag från skatteplikt som i dag återfinns i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet. Enligt artikel132.1 mska medlemsstaterna från skatteplikt undanta vissa tillhandahållanden av tjänster med nära anknytning till idrottslig eller fysisk träning vilka görs av organisationer utan vinstsyfte till personer som ägnar sig åt idrott eller fysisk träning. Punkt 14 i bilaga III till mervärdesskattedirektivet tillåter att reducerad skattesats tillämpas för utnyttjande av sportanläggningar.

Vad som ska innefattas i begreppet idrott är inte definierat i lagtext eller förarbeten. I prop. 1996/97:10 s. 53 ff konstateras att någon enhetlig och heltäckande definition inte finns och knappast kan skapas för alla situationer. Det uppges framför allt vara svårt att avgöra vad som är sport/idrott och vad som istället är rekreation/nöje/förströelse. Den enskilde besökarens syfte med en aktivitet kan inte tillmätas någon betydelse. Det är aktivitetens syfte i allmänhet, dvs. att bedriva sport eller idrott på en härför avsedd anläggning, som är viktig vid bedömningen av om en idrottstjänst tillhandahålls.

I proposition 1996/97:10 anges på s. 54 att även sådan idrottslig aktivitet som, förutom det huvudsakliga praktiska momentet, till mindre delar består av ett teoretiskt moment med instruktion och handledning av ledare kan undantas från skatteplikt under förutsättning att tjänsten tillhandahålls utövaren. Som exempel på detta anges idrottsutövande i golfskolor, ridskolor, tennisskolor, simskolor, ishockeyskolor, fotbollsskolor m.m. Detsamma uppges gälla för enstaka lektioner som framförallt ges i skid-, tennis-, golf-, och ridskolor. Däremot kan inte eventuella kostnader för logi, kost, resor, litteratur m.m. ingå i begreppet idrottslig verksamhet eller undantas som en tjänst som har ett omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten. En teoretisk utbildning som antingen inte riktar sig till utövaren eller som inte huvudsakligen innehåller praktiskt utövande av idrott kan inte anses som idrottslig verksamhet.

Skatterättsnämnden har i förhandsbesked 2000-05-26 uttalat att ridlektioner i terräng ska bedömas som idrottslig verksamhet enligt ML. Sökanden bedrev ridskola och skulle utöka verksamheten med ridutbildning i terräng. Ridskoleeleverna skulle under hela ritten ha tillgång till professionell vägledning från erfaren ridlärare. Den övergripande målsättningen med ridturerna var i första hand att under andra former än traditionella ridlektioner skapa möjlighet att utveckla färdigheter inom ridsporten. Utbildningen skulle vara av samma art som utbildningen vid ridskolan men vara mer allsidig. Ridturerna skulle inte kunna ersätta ridskolelektionerna men däremot vara ett komplement till den utbildningen.

I ett förhandsbesked från 2001-10-09 uttalade Skatterättsnämnden att rytmik och dansträning för barn inte ska bedömas som idrottslig verksamhet enligt ML:s mening. Av nämndens motivering framgår att för att en aktivitet ska vara att hänföra till idrottslig verksamhet i mervärdesskattehänseende fordras att syftet med aktiviteten är att deltagarna ska bedriva sport eller idrott. Enbart det förhållandet att en verksamhet innefattar en viss fysisk aktivitet av deltagarna medför således inte att verksamheten är att hänföra till idrottslig verksamhet.

I EG-domen C-150/99, Lindöpark, (p. 26) har EG-domstolen uttalat att tjänster som har samband med sport- eller idrottsutövning i görligaste mån ska kvalificeras utifrån en samlad bedömning. Av domstolens rättspraxis framgår att arten av en skattepliktig transaktion ska avgöras utifrån en samlad bedömning av de omständigheter som kännetecknar transaktionen i fråga.

Av Handledning för mervärdesskatt 2007 s. 887 framgår att verksamheter som är anslutna till Sveriges Riksidrottsförbund bör presumeras utgöra idrott i ML:s mening. För övriga aktiviteter får en prövning ske i det enskilda fallet.

4 Skatteverkets bedömning

För att en aktivitet ska hänföras till idrottslig verksamhet i mervärdeskattehänseende fordras att syftet med aktiviteten är att deltagarna ska bedriva sport eller idrott. Sådana verksamheter som har ett annat syfte än motion eller tävlan, t.ex. rekreation, förströelse eller nöje, bör inte hänföras till sport och idrott även om utövandet är fysiskt krävande.

Turridning marknadsförs oftast som en avstressande upplevelse i vacker natur, t.ex. "njut av en fantastisk upplevelse av varierande natur och rikt djurliv under både sommar och vinter", "på våra underbara islandshästar rider vi på lummiga skogsstigar och över öppna fält". Turridningen kombineras ofta med andra aktiviteter och arrangemang t.ex. sevärdheter, guidning, middag och övernattning.

Enligt Skatteverkets uppfattning är syftet med turridningen inte i första hand att bedriva sport eller idrott utan syftet är att ge deltagarna en särskild upplevelse i naturen i form av rekreation, förströelse eller nöje. Även om ridningen är fysiskt ansträngande så har verksamheten ett annat syfte än sport och idrott. Skatteverkets bedömning förändras inte trots att en ledare deltar och att viss introduktion och information ges innan turen. Mervärdesskatt ska därför tas ut med 25 procent.

Om däremot ridning i terräng ingår som en integrerad del i verksamheten hos en ridskola på så sätt att eleverna i ridskolans ordinarie ridskoleverksamhet även har ridträning i terräng får däremot tillhandahållandet bedömas som idrottslig verksamhet. För att det ska kunna anses vara sport eller idrott måste utbildningen vara av samma slag som den traditionella ridskoleverksamheten vid ridskolan. Det spelar då ingen roll om ridutbildningen eller ridträningen sker ute i naturen eller vid ridskolan. Mervärdesskatt ska i dessa fall tas ut med 6 procent.