Fri hälso- och sjukvård genom försäkring som tecknats av arbetsgivare

1 Sammanfattning

1.1 Sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tecknats i samband med tjänst

Om en sjuk- eller olycksfallsförsäkring har tagits i samband med tjänst ska utfallande belopp beskattas med undantag för ersättning för ej offentligt finansierad vård. Detta innebär att patientavgiften i den offentliga vården samt resor i samband med sjukvård, ersättning för förlorad arbetsinkomst och andra ersättningar från försäkringen beskattas.

Försäkringsbolaget ska i egenskap av utgivare av skattepliktig ersättning betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift på ersättningen.

Arbetsgivaren får avdrag för den del av försäkringspremien som avser offentlig vård och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringen. Om försäkringen omfattar såväl privat som offentlig vård ska premien proportioneras.

1.2 Sjuk- eller olycksfallsförsäkring som inte tecknats i samband med tjänst

Om en sjuk- eller olycksfallsförsäkring inte tecknats i samband med tjänst är det premien som är underlag för beskattning och arbetsgivaravgifter i den mån försäkringen avser att täcka skattepliktiga förmåner, såsom offentligt finansierad vård, resor till och från sjukvårdsinrättning och förlorad arbetsförtjänst. Utfallande belopp beskattas inte.

Arbetsgivaren får avdrag för den del av premien som avser att täcka skattepliktiga förmåner och betalar arbetsgivaravgifter på motsvarande belopp.

Om försäkringen omfattar såväl privat som offentlig vård, ska premien proportioneras på en skattefri och en skattepliktig del.

2 Bakgrund och frågeställning

Det finns olika former av sjukvårdsförsäkringar på marknaden. Här nedan beskrivs fyra typfall, av vilka skattekonsekvenserna för de två första, A och B, behandlas närmare i detta dokument.

A/ Sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst enligt 10 kap. 7 § inkomstskattelagen. Arbetsgivaren är försäkringstagare och betalar premien. Den anställde är den försäkrade.

B/ Övriga sjukvårdsförsäkringar, dvs. sjuk- och olycksfallsförsäkringar utan sådant samband med tjänst som sägs under A. Arbetsgivaren är försäkringstagare och betalar premien. Den anställde är den försäkrade.

C/ Anställds egen försäkring för täckande av sjukvårdskostnader. Den anställde är själv såväl försäkringstagare som den försäkrade. Om premien för en sådan försäkring betalas av arbetsgivaren är det att se som kontant lön som ska beskattas oavsett hur vården finansieras.

D/ Arbetsgivarens egen försäkring för täckande av kostnader för anställdas sjukvård. Arbetsgivaren är försäkringstagare och har själv rätt till försäkringsersättningen. Den anställde erbjuds förmån av fri vård av arbetsgivaren. Vårdersättningen till den anställde behandlas på samma sätt som om arbetsgivaren betalar vården utan försäkring.

I det följande redovisas hur de två första försäkringsformerna A och B ska behandlas skattemässigt.

- Är det premien eller utfallande belopp avseende offentligt finansierad vård som ska beskattas och ligga till grund för arbetsgivaravgifter?

- Vem av arbetsgivaren eller försäkringsbolaget är det som ska betala arbetsgivaravgifter?

- Har arbetsgivaren avdragsrätt för hela eller del av premien alternativt vårdersättningen?

I detta dokument används emellanåt offentlig vård för att beteckna offentligt finansierad vård och privat vård för att beteckna vård som inte är offentligt finansierad.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Hälso- och sjukvård

Enligt 11 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) är förmån av hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad skattefri. Vård som är offentligt finansierad är däremot skattepliktig enligt allmänna regler. Det skattepliktiga beloppet för sjukvården motsvarar i praktiken patientavgiften i den offentliga vården.

Enligt 16 kap. 22 § IL är utgifter för hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad inte avdragsgilla. Utgifter för offentligt finansierad vård ska däremot dras av.

3.2 Sjuk- och olycksfallsförsäkring som tecknats i samband med tjänst

I 10 kap. 2 § punkt 3 IL sägs att som tjänst behandlas rätt till ersättning på grund av sådana sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst. Härav följer att det är det utfallande beloppet som utgör förmånen i dessa fall. Utfallande belopp är skattepliktiga med de undantag som anges i 11 kap. 18 § IL.

För att en försäkring ska anses ha tecknats i samband med tjänst ska enligt 10 kap. 7 § IL premierna ha betalats av arbetsgivaren och anmälan ha gjorts till försäkringsbolaget att den tecknats i samband med tjänst.

Enligt 11 kap. 42 § IL är ersättning för utgifter inom den icke offentligt finansierade vården skattepliktig bara om ersättningen betalas i form av livränta på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst. Privat sjukvård på grund av sådan försäkring är således i övriga fall skattefri.

3.3 Försäkringar som inte tecknats i samband med tjänst

Enligt 8 kap. 15 § IL är ersättningar vid sjukdom eller olycksfall som betalas ut på grund av en försäkring som inte tecknats i samband med tjänst skattefria. Detta innebär att utfallande belopp i dessa fall är skattefria. Detta gäller såväl ersättning för själva sjukvården som ersättning för resor etc.

Om arbetsgivaren tecknar sådana försäkringar till förmån för anställda är det premien som utgör förmånen.

3.4 Skyldighet att betala arbetsgivaravgifter

Enligt 2 kap. 1 § socialavgiftslagen (2000:980, SAL) är den som utger avgiftspliktig ersättning skyldig att betala arbetsgivaravgifter.

Enligt 2 kap. 10 § SAL är avgiftspliktig ersättning förutom löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete, även annat som utges med anledning av ett avtal om arbete.

4 Skatteverkets bedömning

4.1 Sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tecknats i samband med tjänst

För att en försäkring ska anses ha tecknats i samband med tjänst ska enligt 10 kap. 7 § IL premierna helt ha betalats av arbetsgivaren. Ett eventuellt bruttolöneavdrag räknas inte som betalning och medför därför inte att en anställd ska anses ha betalat en del av premien. För att en försäkring ska anses ha tecknats i samband med tjänst krävs dessutom enligt 10 kap. 7 § IL att arbetsgivaren ska ha gjort en anmälan till försäkringsbolaget om att den tecknats i samband med tjänst. Detta bör göras i samband med att försäkringen tecknas eller förlängs och framgå av försäkringsavtalet.

I förarbetena till bestämmelsen om förmån av hälso- och sjukvård (prop. 1994/95:182 s. 43) sägs att förmån av fri offentligt finansierad hälso- och sjukvård ska beskattas som intäkt av tjänst och att även ersättningar från försäkringar som tagits i samband med tjänst därför bör beskattas i de fall de täcker offentligt finansierad vård.

I fråga om sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst består förmånen för den anställde av utfallande belopp. Det utfallande beloppet är skattepliktigt bl.a. om det avser offentligt finansierad vård. Det skattepliktiga beloppet motsvarar i det fallet patientavgiften.

Vidare sägs i propositionen (s. 27) att den skattemässiga bedömningen av kostnader och förmåner som har samband med sjukvård, t.ex. resor, följer vanliga regler. Om försäkringen förutom själva vården även täcker kringkostnader såsom resor och förlorad arbetsförtjänst beskattas ersättningen enligt samma regler som om arbetsgivaren hade gett ut den. Även s.k. ideella ersättningar såsom för sveda och värk beskattas enligt praxis när de har sin grund i ett anställningsförhållande (jfr RÅ 1987 ref. 10). Det innebär att även sådana ersättningar är skattepliktiga om de betalas ut från en försäkring tagen i samband med tjänst.

När det gäller avgiftsskyldigheten bör försäkringsbolaget anses som utgivare av ersättningen. När försäkringsbolaget betalar ut en försäkringsersättning kan det inte ses som en betalningsförmedling för arbetsgivarens räkning på samma sätt som när en bank betalar ut lönen för arbetsgivarens räkning. Försäkringsersättningen har sin grund i den anställdes tjänst men utges av försäkringsbolaget. Jämförelse kan göras med RÅ 2000 ref. 29 enligt vilket konkursbo har ansetts som avgiftsskyldigt för arbetsgivaravgifter på utdelning i konkurs avseende lön till tidigare anställda hos konkursgäldenären. Stöd för denna uppfattning finns även i RÅ 2002 not. 41 av vilket rättsfall följer att avgiftsskyldighet föreligger för en bank för belopp som banken utbetalat på grund av att banken ställt säkerhet för ett bolags åtagande att betala lön. Försäkringsbolaget är därför i egenskap av utgivare av ersättningen skyldigt att betala arbetsgivaravgifter på ersättningar som är minst 1000 kr per mottagare och år. Försäkringsbolaget ska också lämna kontrolluppgift på belopp som uppgår till minst 100 kr.

Arbetsgivaren får avdrag för den del av erlagd försäkringspremie som avser offentlig vård och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringen. Om försäkringen även avser privat vård får avdrag enbart ske för den del av premien som avser offentlig vård samt andra skattepliktiga ersättningar som täcks av försäkringen. Premien måste i det fallet proportioneras enligt vad som sägs nedan (se under ”Blandade” försäkringar).

4.2 Sjuk- och olycksfallsförsäkringar som inte tecknats i samband med tjänst

Om försäkringen inte uppfyller villkoren för att ha tagits i samband med tjänst, är det i stället premien som är underlag för beskattning och avgifter i den mån försäkringen avser att täcka offentligt finansierad vård samt andra förmåner i samband med sjukdom eller olycksfall och som är skattepliktiga om de tillhandahålls direkt av arbetsgivaren.

Vid sidan av vården kan andra kostnader och förmåner täckas av försäkringen, t.ex. resor till och från en sjukvårdsinrättning. Den skattemässiga bedömningen av sådana kostnader och förmåner ska enligt förarbetena följa vanliga regler (prop. 1994/95:182 s. 27). Ersättningar som täcker bortfall av en skattepliktig inkomst, t.ex. förlorad arbetsinkomst är normalt skattepliktiga. Resor i samband med sjukvård är privata resor som ska beskattas om arbetsgivaren ersätter dem. Om ersättning för förlorad arbetsförtjänst eller kostnader för resor täcks via försäkring ska detta således påverka hur stor den skattepliktiga delen av premien är.

Arbetsgivaravgifterna ska i detta fall betalas av arbetsgivaren på den skattepliktiga delen av premien. Arbetsgivaren får avdrag för motsvarande del av premien.

Om försäkringen avser såväl privat vård som offentlig vård m.m. måste premien proportioneras enligt vad som sägs nedan (se under ”Blandade” försäkringar).

4.3 ”Blandade” försäkringar

Om en försäkring ska täcka såväl privat som offentligt finansierad sjukvård, måste premien proportioneras. Arbetsgivaren bör med försäkringsbolagets hjälp kunna förete ett underlag för en rättvisande fördelning av försäkringspremien på en skattefri och en skattepliktig del. Om fördelningen inte visas, måste en uppskattning göras av hur premien fördelar sig på en skattefri och en skattepliktig del med utgångspunkt från vad försäkringen avser att täcka.