Andelsbyte genom nyemission med överföring av sparat utdelningsutrymme på mottagna andelar

1 Sammanfattning

Vid ett andelsbyte måste värdet på de mottagna andelarna motsvara värdet på de bortbytta (avyttrade).

Är så inte fallet ses bytet som en sammansatt transaktion och endast det antal andelar i det avyttrade företaget som motsvaras av värdet på de mottagna andelarna anses ingå i andelsbytet. Resterande del av andelarna i det avyttrade företaget kan ses som ett kapitaltillskott till det förvärvande företaget. Det innebär att enbart den del av det sparade utdelningsutrymmet i det avyttrade företaget som är hänförligt till de andelar som omfattas av andelsbytet kan föras över till de mottagna andelarna. Resterande del av det sparade utdelningsutrymmet bortfaller.

2 Bakgrund och frågeställning

X är ensam ägare till AB 1 och han har ett sparat utdelningsutrymme på 10 Mkr. Marknadsvärdet på AB 1 är 500 000 kr och anskaffningsutgiften uppgår till 100 000 kr fördelat på 1 000 andelar. X har dessutom bildat ett NYAB med ett aktiekapital på 100 000 kr fördelat på 1 000 andelar. X ska nu göra ett andelsbyte. Vad händer skattemässigt om han endast erhåller 1 000 nyemitterade andelar?

3 Gällande rätt m.m.

Reglerna om andelsbyten finns i 48 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL. I 2 § definieras ett andelsbyte som att en fysisk person (säljaren) ska avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande företaget). Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i pengar.

I 57 kap. 15 § IL regleras att om en kvalificerad andel avyttras genom ett andelsbyte, ska sparat utdelningsutrymme fördelas på de mottagna andelarna.

Regeringsrätten har i RÅ 1999 ref. 70 konstaterat att sparat utdelningsutrymme ska fördelas per aktie vid en delavyttring.

Vidare framgår av 48 a kap. 16 § IL att om mottagen andel inte är marknadsnoterad eller är kvalificerad enligt 57 kap. 77 b §§ IL, ska den vid tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § IL inte anses vara av samma slag och sort som andra andelar i det köpande företaget som innehas av säljaren.

Skatterättsnämnden har i ett inte överklagat förhandsbesked från den 11 maj 2000 uttalat sig om hur man ska se på begreppet "marknadsmässig". Frågan gällde om ett aktiebolag, AB X, som avsåg att överföra vissa verksamheter till ett helägt dotterbolag, kunde tillämpa reglerna om verksamhetsöverlåtelser om överlåtelsen sker i samband med en nyemission vid vilken AB X erhåller nya aktier till ett värde som — sett isolerat — understiger värdet på den överlåtna verksamheten, men som efter emissionen tillsammans med av AB X tidigare innehavda aktier motsvarar värdet på apportegendomen.

Skatterättsnämnden konstaterade att av förutsättningarna framgår att vederlaget understiger marknadsvärdena på överlåten verksamhetsgren. 8 § lag om beskattning vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser (1998:1603), FUL, kräver att vederlaget vid en verksamhetsöverlåtelse är marknadsmässigt. För att reglerna i FUL ska bli tillämpliga på ifrågavarande överlåtelse krävs därför att så många aktier nyemitteras att värdet av en aktie i förvärvande företag ska vara detsamma såväl före som efter överlåtelsen. FUL har upphävts och bestämmelsen i 8 § återfinns numera i 38 kap. 2 § IL.

4 Skatteverkets bedömning

När det gäller frågan om marknadsmässig ersättning delar Skatteverket Skatterättsnämndens uppfattning i förhandsbeskedet från den 11 maj 2000. Av 8 § FUL framgick att med en verksamhetsöverlåtelse avses en ombildning som innebär att ett företags samtliga tillgångar i dess verksamhet eller i en verksamhetsgren avyttras till ett annat företag. Marknadsmässig ersättning ska lämnas i form av andelar i det köpande företaget. Skatterättsnämnden konstaterade att reglerna i FUL inte var tillämpliga eftersom någon marknadsmässig ersättning inte lämnats.

Skatteverket anser att tolkningen är relevant även vid tillämpning av andelsbytesreglerna. Även här anges att ersättningen ska vara marknadsmässig.

NYAB har innan andelsbytet ett marknadsvärde på 100 000 kr fördelat på 1 000 aktier. Efter andelsbytet har NYAB ett värde på 600 000 kr (100 000 + 500 000) fördelat på 2 000 aktier. Det innebär att varje aktie nu är värd 300 kr. X har således inte fått marknadsmässig ersättning för de avyttrade andelarna. Att hans sedan tidigare innehavda andelar också stigit i värde saknar betydelse i detta sammanhang.

De första gemensamma reglerna om andelsbyte infördes 1999 i lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten (1998:1601), där det i 1 § angavs att man skulle erhålla marknadsmässig ersättning i form av andelar och pengar för de avyttrade andelarna. Dessförinnan fanns två regelsystem enligt vilka uppskov med beskattningen kunde medges vid andelsbyten.

Av författningskommentaren till 1 § (prop. 1998/99:15 s. 276) anges att vid blandade överlåtelser tillämpas andelsbytesreglerna endast i fråga om överlåtelsens onerösa moment och att Lagrådet har förordat ett förtydligande. Därför har det uttryckligen angetts att marknadsmässig ersättning ska lämnas. Som exempel sägs att avyttrar ett moderföretag 100 andelar som är värda 100 till ett dotterföretag mot ersättning av 25 andelar som är värda 25, föreligger en sammansatt transaktion. Endast 25 andelar har avyttrats genom ett andelsbyte. Överlåtelsen av resterande 75 andelar torde ses som ett tillskott.

Överfört till frågeställarens fall skulle det innebära att ett andelsbyte anses ha skett, men att endast 600 andelar omfattas av själva andelsbytet. Värdet på de avyttrade andelarna är 500 000 kr men som ersättning erhålls endast andelar värda 300 000 kr. Eftersom värdet per avyttrad andel är 500 (500 000:1 000) och man måste erhålla marknadsmässig ersättning för sådan andel kan endast 600 andelar omfattas av andelsbytet (600 x 500 = 300 000). Resterande 400 andelar som lämnats vid bytet betraktas som ett tillskott.

När det gäller det sparade utdelningsutrymmet på 10 Mkr har Skatteverket följande uppfattning. Att man ska föra över sparat utdelningsutrymme hänförligt till de andelar som ingår i ett andelsbyte framgår av 57 kap. 15 § IL. Motsvarande reglering finns inte vid överlåtelse som sker i form av ett tillskott. I exemplet ovan uppgick det sparade utdelningsutrymmet till 10 Mkr. Av RÅ 1999 ref. 70 framgår att det sparade utdelningsutrymmet ska fördelas per aktie, med tillämpning av genomsnittsmetoden. Eftersom endast 600 andelar eller 60 % anses ingå i andelsbytet ska därför bara 6 Mkr av det sparade utdelningsutrymmet föras över till de mottagna andelarna. Dessa mottagna andelar är inte av samma slag och sort som de andelar som innehas sedan tidigare. Genomsnittsmetoden, som avser andelar av samma slag och sort, innebär att de mottagna andelarna får ett sparat utdelningsutrymme och de sedan tidigare innehavda andelarna har kvar sitt eventuella gamla sparade utdelningsutrymme.

Om NYAB lämnar en utdelning på 6 Mkr är 3 Mkr hänförliga till de mottagna andelarna och denna utdelning täcks av gränsbeloppet som är hänförligt till dessa andelar. Övriga 3 Mkr av utdelningen är hänförliga till de sedan tidigare innehavda andelarna och har X bara ett gränsbelopp på exempelvis 100 000 kr på dessa andelar innebär det att 2,9 Mkr blir beskattat i inkomstslaget tjänst.

Anskaffningsutgiften för de mottagna andelarna i NYAB uppgår till 60 000 kr (100 000 x 60 %). Enligt 53 kap. IL ska de andelar som tillskjutits anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar tillgångens omkostnadsbelopp. Det innebär att 40 000 kr motsvarande X:s anskaffningsutgift för kapitaltillskottet bör fördelas med lika belopp på samtliga andelar i NYAB. De mottagna andelarna får då ett omkostnadsbelopp på 80 000 kr och de sedan tidigare innehavda andelarnas omkostnadsbelopp kommer att uppgå till 120 000 kr.

Om nyemissionen i stället genomförts så att aktiekapitalet hade ökat med 500 000 kr fördelat på 5 000 andelar hade hela det sparade utdelningsutrymmet på 10 Mkr förts över till de 5 000 nya andelarna. Då hade X haft 6 000 andelar som tillsammans var värda 600 000 kr och varje andel hade varit värd 100 kr.