Minskat avdrag för ökade levnadskostnader på grund av delvis fri kost

1 Sammanfattning

Avdrag för ökade levnadskostnader för den som får delvis fri kost ska reduceras på samma sätt som sker vid helt fri kost, eftersom den skattskyldige inte drabbas av någon ökning av levnadskostnaderna för den aktuella måltiden.

2 Bakgrund och frågeställning

Det avdragsgilla beloppet för ökade levnadskostnader ska minskas om den skattskyldige fått fri kost under samma tid. Eftersom avdragsrätten speglar vilka traktamenten som "skattefritt" kan betalas ut vid tjänsteresor, ska den skattefria delen av traktamentet minskas enligt samma regler. Den som t.ex. fått en fri måltid under en inrikes tjänsteresa, får sitt skattefria traktamente reducerat, med den del av maximibeloppet som är avsett att täcka ökningen i levnadskostnaden för just den måltiden. Fråga har ställts hur reduceringen av avdraget för ökade levnadskostnader ska göras när den skattskyldige fått delvis fri kost, dvs. betalat en del av måltiden själv. Ska reduceringen göras på annat sätt i det fallet? 

3 Gällande rätt m.m.

Lagtext

I 12 kap. IL finns regler för avdragsrätt för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor m.m.

Enligt 12 kap. 17 och 22 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) IL, ska avdrag för ökade levnadskostnader minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Någon reducering ska enligt samma lagrum inte göras för sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som är skattefria enligt 11 kap. 2 §, dvs. om kosten obligatoriskt ingår i priset för transporten.

I 61 kap. 3 § IL finns regler för värdering enligt schablon av fri och delvis fri kost. 

Förarbeten

I prop.1989/90:110 s. 356 framhålls det att traktamentet syftar till att täcka fördyrade levnadskostnader. Avdraget bör därför reduceras då kostförmån tillhandahållits oavsett om förmånen erhållits vid enstaka tillfälle eller i större omfattning. Reduceringen bör ske efter vad som kan anses skäligt. I propositionen ges vägledning för hur erhållna kostförmåner ska minska avdraget för ökade levnadskostnader. Där anges att avdraget för måltider bör reduceras med 90 % om helt fri kost erhålls, varav 70 % bör avse dagens två huvudmål. Detta innebär att fri lunch eller middag reducerar avdraget med 35 % och fri frukost med 20 %. I propositionen förutsätts att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska utfärda rekommendationer om dessa frågor.

Skatteverkets allmänna råd

I allmänna råd och meddelanden om avdrag för ökade levnadskostnader m.m. har Skatteverket angett med vilka belopp reducering av avdraget ska göras vid inrikes tjänsteresor för den som fått kostförmån (senast i SKV M 2006:24). Vidare anges att vid tjänsteresor utomlands bör minskningen för värdet av kostförmåner ske med vissa procent av normalbeloppet (hela eller del av detta) för aktuellt land. Avdraget bör minskas med 85 % för den som fått helt fri kost, med 35 % för varje fri lunch eller middag och med 15 % för frukost.

4 Skatteverkets bedömning

Inget sägs i vare sig lagtext, förarbeten eller allmänna råd om hur reduceringen ska göras i det fall den anställde fått delvis fri kost, dvs. betalat en del av måltiden själv.

Kostnaderna för en måltid är i princip alltid privata levnadskostnader, oavsett om måltiden erhålls på den vanliga verksamhetsorten eller i samband med tjänsteresor. En anställd som haft kostförmån under en tjänsteresa ska därför beskattas för sådan förmån (såvida inte fråga är om kost i samband med representation eller annat undantag). Han har samtidigt rätt till avdrag för ökade levnadskostnader under tjänsteresan. 

Avdragsrätten syftar till att kompensera för fördyringen. Den som är på tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten, är hänvisad till att äta på restaurang eller inrätta ett tillfälligt hushåll. En sådan måltid förutsätts alltid medföra merkostnader för honom. Merkostnaderna får i detta sammanhang ställas i  förhållande till det schablonvärde för fri kost som gäller enligt IL. Att avdragsrätten ska minskas för erhållna kostförmåner beror på att den som fått en fri måltid, inte drabbas av några merkostnader för just den måltiden. Detsamma gäller den som fått delvis fri kost. Han har visserligen betalat en del av kostnaden för själva måltiden. Genom att han själv har bidragit till kostnaden för måltiden, ska han enligt reglerna i 61 kap. 3 § IL om fri kost, inte beskattas för värdet av hela måltiden. Någon ytterligare fördyring för måltiden i förhållande till kostförmånsschablonen uppkommer emellertid inte heller vid delvis fri kost. Reduceringen av det skattefria traktamentet ska därför enligt Skatteverkets uppfattning ske på samma sätt för den som får en subventionerad måltid, som för den som fått måltiden helt betald. Skillnaden mellan de två fallen består endast i hur kostförmånen ska värderas vid förmånsbeskattningen.