Fråga om koncernbidrag kan anses innefattas i begreppet kapitaltillskott enligt 40 kap. 16 § IL

1 Sammanfattning

Begreppet kapitaltillskott i 40 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, omfattar enligt Skatteverkets bedömning inte koncernbidrag som är avdragsgilla enligt 35 kap. IL.

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har uppkommit om begreppet kapitaltillskott i 40 kap. 16 § IL kan anses omfatta koncernbidrag som är avdragsgilla enligt bestämmelserna i 35 kap. IL.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 40 kap. 15 § IL får ett underskottsföretag som huvudregel inte dra av den del av underskotten som överstiger 200 procent av den nya ägarens utgift för att förvärva det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget (beloppsspärren). Enligt 40 kap. 16 § IL ska utgiften enligt 15 § under vissa förutsättningar minskas med kapitaltillskott som har lämnats till underskottsföretaget.

4 Skatteverkets bedömning

Sådana koncernbidrag som enligt 35 kap. IL ska dras av hos givaren och tas upp till beskattning hos mottagaren behandlas enligt IL som avdragsgilla kostnader respektive skattepliktiga intäkter. Enligt Skatteverkets bedömning ska sådana bidrag inte utan uttryckligt stöd även behandlas som kapitaltillskott.

Ifrågavarande bestämmelse infördes ursprungligen genom lag (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet (SOU 1992:67, Ds Fi 1993:28, prop. 1993/94:50). Bestämmelsen har, såvitt nu är ifråga, i sak oförändrad förts över till 40 kap. 16 § IL. Vad som ska innefattas i begreppet kapitaltillskott vid tillämpning av beloppsspärren har inte utvecklats i förarbetena.

I SOU 1992:67 och i Ds Fi 1993:28 föreslogs även en kapitaltillskottsspärr som tog sikte på kapitaltillskott som förvärvaren skulle kunna göra till det förvärvade underskottsföretaget. Förslaget ledde inte till någon lagstiftning men ska kort beröras här på grund av vad som i det sammanhanget avhandlades beträffande kapitaltillskott. I SOU 1992:67, s. 85, angavs i allmänmotiveringen att förvärvaren skulle kunna skjuta till kapital genom nyemission, aktieägartillskott, avyttring för underpris och förvärv för överpris. I den föreslagna lagtexten användes endast begreppet "nytt kapital". I SOU 1992:67 nämndes inget om koncernbidrag. I Ds Fi 1993:28, s. 251, gjordes samma uppräkning av hur tillskott av nytt kapital skulle kunna göras som i SOU 1992:67 och samma begrepp "nytt kapital" användes i lagtexten (s. 24). För att inte kapitaltillskottsspärren skulle kunna kringgås ansågs i Ds Fi 1993:28 (s. 251) att en kompletterande regel behövdes. Därför föreslogs att 75 % av ett koncernbidrag som beskattades hos mottagaren skulle behandlas som "nytt kapital". Detta angavs även uttryckligen i den föreslagna lagtexten (s. 25).

Vad som uttalats i samband med kapitaltillskottsspärren har inte någon omedelbar betydelse vid tolkningen av begreppet kapitaltillskott vid tillämpningen av beloppsspärren. Vad som ovan återgetts visar dock att man i Ds Fi 1993:28 ansåg att en kompletterande regel behövdes för att koncernbidrag skulle omfattas.     

Något uttalande om att koncernbidrag ska anses innefattas i begreppet kapitaltillskott vid tillämpningen av beloppsspärren finns inte i förarbetena.

Med hänsyn till vad ovan anförts och i avsaknad av närmare vägledning i förarbetena anser Skatteverket att övervägande skäl talar för att begreppet kapitaltillskott i 40 kap. 16 § IL inte innefattar koncernbidrag som är avdragsgilla enligt 35 kap. IL.