Verkligt värde på inventarier och överavskrivning

Sammanfattning

Enligt bestämmelserna i 18 kap. 18 § inkomstskattelagen (IL), om "lågt verkligt värde" på inventarier, får ytterligare avdrag göras om inventariernas skattemässiga värde skulle komma att överstiga det verkliga värdet. Det är Skatteverkets uppfattning att man vid tillämpning av 18 kap. 18 § IL även ska beakta ej avdraget värde av tidigare överavskrivna inventarier enligt 18 kap. 19 § IL.

2 Bakgrund och frågeställning

Ett företag tillämpar reglerna om räkenskapsenlig avskrivning av inventarier. Tidigare år har företaget gjort högre avskrivning i räkenskaperna än vad som godtagits vid beskattningen, vilket medfört att det uppkommit en s.k. överavskrivning enligt 18 kap. 19 § IL. Det överskjutande beloppet dras av vid beskattningen enligt en särskild plan med 20 procent per år fr.o.m. beskattningsåret efter det år avskrivning gjordes med ett för högt belopp.

Frågan är om även det oavskrivna värdet enligt den särskilda avskrivningsplanen för de för högt avskrivna inventarierna ska beaktas när avdrag beräknas enligt 18 kap. 18 § IL.

3 Gällande rätt m.m.

I 18 kap. 18 § IL finns bestämmelser om lågt verkligt värde på inventarier. Om det skattemässiga värdet skulle komma att överstiga det verkliga värdet på inventarierna, får ytterligare avdrag göras med ett belopp som motsvarar skillnaden.

I 2 kap. 33 § IL anges att med skattemässigt värde på inventarier avses anskaffningsvärdet minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.

I 18 kap. 19 § IL finns bestämmelser för det fall det vid räkenskapsenlig avskrivning gjorts avskrivning med högre belopp än vad som godtagits vid beskattningen (s.k. överavskrivning). Värdet på inventarierna enligt balansräkningen vid beskattningsårets utgång ska då ligga till grund för beräkningen av avskrivnings- underlaget för nästa beskattningsår. Det överskjutande beloppet ska återföras till beskattning och i stället dras av genom avskrivning med 20 procent per år, räknat från och med beskattningsåret efter det år avskrivning gjordes med ett för högt belopp.

4 Skatteverkets bedömning

Bestämmelserna i 18 kap. 18 § IL innebär att i det fall det skattemässiga värdet skulle komma att överstiga det verkliga värdet på inventarierna får ytterligare avdrag göras med ett belopp som motsvarar skillnaden.  Skatteverket har i en skrivelse 2004-11-03 (dnr 130 586061-04/111) gjort bedömningen att samtliga maskiner och immateriella rättigheter i ett företag ska behandlas som en enhetlig grupp när bestämmelsen om avdrag vid värdering till verkligt värde enligt 18 kap. 18 § IL ska tillämpas. Bedömningen av om det verkliga värdet på inventarierna understiger det skattemässiga värdet ska således göras för samtliga inventarier.

Med inventariernas skattemässiga värde avses anskaffningsvärdet minskat med gjorda värdeminskningsavdrag (2 kap. 33 § IL). Det är Skatteverkets uppfattning att avdrag som gjorts i redovisningen men ej godtagits vid beskattningen och som i stället ska dras av med 20 procent per år enligt 18 kap. 19 § IL ska inräknas i det skattemässiga värdet till den del avdrag ännu inte gjorts. Det innebär även att det ej avdragna värdet ger rätt till ytterligare avdrag vid tillämpning av 18 kap. 18 § IL. Till den del ett sådant avdrag gjorts försvinner eller reduceras rätten till de framtida 20 procentiga avdragen.