KRNG – skattskyldighet för ersättning enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Kammarrättens i Göteborg dom den 18 juni 2015, mål nr 5910-13 och 5912-13

Sammanfattning

Ett utländskt företag (Y) förvärvade samtliga aktier i ett svenskt bolag (AB). X utsågs till styrelseledamot och valdes även till styrelseordförande i AB. X blev senare även VD. X innehade dessa poster fram till konkursen. Vid Y:s förvärv av det svenska AB ägdes Y av X, direkt och indirekt till 25-30 procent. X ägde ytterligare ett utländskt företag (Z). Ersättningarna för X:s tjänster fakturerades som konsultarvode direkt från något av X:s utlänska företag.

Skatteverket beslutade att beskatta X för ersättningar från AB som styrelsearvode enligt 5 § första stycket 3 (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK).

Kammarrätten anser inte att ersättningarna utgör styrelsearvode enligt SINK, varför ersättningarna inte kan beskattas här i Sverige.

Skatteverket överklagar därför domen till Högsta förvaltningsdomstolen och begär prövningstillstånd eftersom verket inte delar utgången i Kammarrätten.

Referat

Y förvärvade samtliga aktier i svenskt bolag (AB) i början av 2010. X utsågs på bolagsstämma till styrelseledamot i AB och till styrelseordförande samma dag. X var dessutom VD i AB. Dessa poster innehade X fram till konkursen. AB:s styrelse bestod av tre personer inklusive X samt två arbetstagarrepresentanter. I maj 2011 avregistrerades två styrelseledamöter och de två arbetstagarrepresentanterna avgick i juni samma år.

Det utländska företaget ägdes direkt och indirekt av X via företag till 25-30 procent. Vid utgången av 2011 uppgick X:s ägarandel i Y till 15-20 procent. X ägde ytterligare ett utländskt företag (Z) som fakturerade AB under del av perioden.

AB fakturerades av Y och Z för ett flertal olika tjänster (konsultarvode) som tillhandahållits av X. Enligt X bestod arbetsuppgifterna bl.a. av att förhandla med potentiella samarbetspartners, hitta nya underleverantörer och återförsäljare samt importörer, design av bilar, arbeta med varumärkesfrågor, marknadsföra AB, integrera Y och AB samt planera och genomföra AB:s omstrukturering. Det handlade även om att få fram nödvändigt riskkapital. X ansåg därför inte att det varit fråga om styrelseuppgifter. X ansåg istället att han inte fått någon ersättning för detta uppdrag utan att ersättningarna i stället utgått med anledning av att han utfört konsulttjänster åt AB genom de utländska företagen Y och Z. X åberopade till stöd för sitt resonemang ett antal handlingar.

Skatteverket ansåg dock att ersättningarna utgått från X:s position som styrelseordförande. Eftersom X var begränsat skattskyldig under hela den aktuella perioden så beskattade verket X för de utbetalda ersättningarna som styrelsearvode enligt 5 § första stycket 3 SINK.

Kammarrätten anser i sin bedömning sammanfattningsvis att ersättningen från AB inte till någon del är styrelsearvode som ska beskattas enligt 5 § första stycket 3 SINK, eftersom dessa utbetalats för andra arbetsuppgifter än styrelsearbete. Kammarrätten tar bl.a. upp att det inte beslutats om något arvode till styrelseledamöterna. Kammarrätten kommer i sin bedömning av arbetsuppgifterna och därmed vad ersättningarna avser in på bestämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551), ABL. Det gäller främst de delar av ABL som behandlar ansvarsområde m.m. för styrelseledamot och styrelseordförande.

Kammarrätten gör bl.a. bedömningen att det serviceavtal som åberopats är ett sedvanligt avtal mellan mor- och dotterbolag och att inte någon av de tjänster som X utfört kan anses falla under en styrelseordförandes ansvarsområde.

Skatteverkets kommentar

Skatteverket delar inte den bedömning som Kammarrätten gör. Skatteverket överklagar därför domen till Högsta förvaltningsdomstolen och begär prövningstillstånd.