EUD, mål nr C-632/13, SINK och EU-rätten

EU-domstolens dom den 19 november 2015 i mål nr C-632/13

Sammanfattning

EU-domstolen har funnit att lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för begränsat skattskyldiga, SINK, med den möjlighet som finns att i stället låta sig beskattas enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är förenlig med EU-rätten så länge det faktiska skatteuttaget enligt SINK (numera 20 procent) är lägre än skatteuttaget enligt IL med beaktande av avdrag för kostnader.

Referat

Bakgrund

Skatteverket beskattade år 2005 Hilkka Hirvonens inkomster enligt SINK, utan att bevilja avdrag för hennes låneräntor. Hirvonen hade tidigare motsatt sig att hennes inkomster skulle beskattas enligt systemet med ordinarie inkomstskatt eftersom en sådan beskattning skulle innebära högre skatt för henne, även med beaktande av avdrag för låneräntorna, än beskattning enligt systemet med källskatt. Hirvonen överklagade Skatteverkets beslut till Länsrätten i Stockholms län och yrkade att hon skulle medges avdrag inom ramen för SINK. Länsrätten avslog överklagandet. Hirvonen överklagade länsrättens dom till Kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten beviljade henne det begärda avdraget, med stöd av unionsrätten. Skatteverket överklagade kammarrättens avgörande till Högsta förvaltningsdomstolen som beslutade att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

Sakfrågan

Efter att ha konstaterat att Hilka Hirvonen, som är begränsat skattskyldig i Sverige men har samtliga sina inkomster härifrån, befinner sig i en situation jämförbar med den för i Sverige obegränsat skattskyldiga personer går domstolen in på sakfrågan. En prövning sker mot bestämmelsen om rätten till fri rörlighet i egenskap av unionsmedborgare i artikel 21 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, FEUF. Domstolen konstaterar att EU-rätten inte hindrar skilda beskattningsregler för obegränsat och begränsat skattskyldiga så länge inte de sistnämnda behandlas oförmånligare.

Vad gäller den möjlighet som finns i SINK, att i stället låta sig beskattas enligt IL med avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande, konstaterar domstolen att SINK totalt sett är mer fördelaktig för de skattskyldiga och innebär mindre administration varför valmöjligheten är förenlig med EU-rätten. I denna del uttalar domstolen att omständigheterna här skiljer sig från de i målet Gielen (C-440/08, EU:C:2010:148) där de särskiljande reglerna för begränsat skattskyldiga var diskriminerande skattebestämmelser. Valmöjligheten, att i stället låta sig beskattas enligt reglerna för obegränsat skattskyldiga personer, kunde därför inte neutralisera diskrimineringen i den mening som avses i artikel 49 FEUF.

Domstolen konstaterar slutligen att blir det faktiska skatteuttaget lägre finns det ingenting som hindrar en definitiv källskatt som SINK utan den rätt till avdrag för kostnader som obegränsat skattskyldiga personer har.

Skatteverkets kommentar

Även om dom i målet i Högsta förvaltningsdomstolen måste avvaktas får det genom EU-domstolens förhandsavgörande anses klarlagt att SINK i dess nuvarande utformning, med en möjlighet att i stället låtas sig beskattas enligt IL, är förenlig med EU-rätten. Att välja att låta sig beskattas enligt SINK innebär att man inte har rätt till avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande. Detta utgör dock inte diskriminering i strid med artikel 21 FEUF så länge det faktiska skatteuttaget inte är högre än det enligt IL. Valmöjligheten, att i stället låta sig beskattas enligt IL, är inte diskriminerande i sig eftersom SINK totalt sett är mer fördelaktig för de skattskyldiga.