Förordning (2015:922) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

/Träder i kraft I:2016-01-01/

1 § Denna förordning gäller vid sådant utbyte av upplysningar som avses i lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.

2 § Uppgifterna som avses i 2 § lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton ska överföras till de behöriga myndigheterna i rapporteringspliktiga jurisdiktioner snarast möjligt, men senast den 30 september kalenderåret efter det kalenderår som uppgifterna avser.

3 § Skatteverket ska ingå överenskommelser med de behöriga myndigheterna i deltagande stater och jurisdiktioner om hur det automatiska utbytet av upplysningar ska genomföras och om formerna för annan kommunikation mellan Skatteverket och de behöriga myndigheterna i andra deltagande stater och jurisdiktioner.

Skatteverket ska samarbeta med de behöriga myndigheterna i andra stater och jurisdiktioner för att enas om en eller flera metoder för dataöverföring, inklusive krypteringsstandarder, i syfte att åstadkomma största möjliga standardisering och minsta möjliga komplexitet och att minimera kostnaderna. Skatteverket ska meddela dessa metoder till sekretariatet vid det koordineringsorgan som avses i artikel 24.3 i bilaga 1 till lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

Om det uppstår svårigheter i fråga om genomförandet eller tolkningen av det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton som undertecknades den 29 oktober 2014, får Skatteverket begära att samråd hålls med behöriga myndigheter i en eller flera andra stater eller jurisdiktioner så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att säkerställa att avtalet uppfylls. Om Skatteverket begär samråd, ska verket säkerställa att koordineringsorganets sekretariat på lämpligt sätt underrättas om åtgärder som utformats.

4 § Skatteverket ska kontrollera att de rapporteringsskyldiga finansiella instituten tillämpar de granskningsprocedurer som framgår av lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och att de lämnar kontrolluppgifter i enlighet med 22 b kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).

Skatteverket ska underrätta Finansinspektionen när

1. Skatteverket beslutar att förelägga ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut som inte fullgjort sin skyldighet att lämna kontrolluppgifter enligt 22 b kap. skatteförfarandelagen att fullgöra skyldigheten, eller

2. det finns skäl att tro att ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut inte har fullgjort sina skyldigheter enligt lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton eller 22 b kap. skatteförfarandelagen.

5 § Med deltagande jurisdiktion avses vid tillämpning av lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton en sådan stat eller jurisdiktion som anges i avsnitt A i bilaga till denna förordning.

Med rapporteringspliktig jurisdiktion avses vid tillämpning av lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton en sådan stat eller jurisdiktion som anges i avsnitt B i bilagan till denna förordning.

Övergångsbestämmelser

2015:922

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

2. Bestämmelserna i 2 § tillämpas första gången kalenderåret 2017 avseende uppgifter som gäller kalenderåret 2016.

Bilaga

Deltagande och rapporteringspliktiga jurisdiktioner

A. Deltagande jurisdiktioner

Följande stater och jurisdiktioner är deltagande jurisdiktioner.

– Albanien

– Andorra

– Anguilla

– Antigua och Barbuda

– Argentina

– Aruba

– Australien

– Barbados

– Belgien

– Belize

– Bermuda

– Brittiska Jungfruöarna

– Bulgarien

– Caymanöarna

– Chile

– Colombia

– Cooköarna

– Costa Rica

– Curacao

– Cypern

– Danmark

– Estland

– Finland

– Frankrike

– Färöarna

– Förenade kungariket

– Ghana

– Gibraltar

– Grekland

– Grenada

– Guernsey

– Indien

– Indonesien

– Irland

– Island

– Isle of Man

– Italien

– Japan

– Jersey

– Kanada

– Kroatien

– Lettland

– Liechtenstein

– Litauen

– Luxemburg

– Malta

– Marshallöarna

– Mauritius

– Mexiko

– Monaco

– Monserrat

– Nederländerna

– Niue

– Norge

– Nya Zeeland

– Polen

– Portugal

– Rumänien

– Saint Lucia

– Saint Vincent och Grenadinerna

– Samoa

– San Marino

– Schweiz

– Seychellerna

– Sint Maarten

– Slovakien

– Slovenien

– Spanien

– Sydafrika

– Sydkorea

– Tjeckien

– Turks- och Caicosöarna

– Tyskland

– Ungern

– Österrike

B. Rapporteringspliktiga jurisdiktioner

Följande stater och jurisdiktioner är rapporteringspliktiga jurisdiktioner.

– Belgien

– Bulgarien

– Cypern

– Danmark

– Estland

– Finland

– Frankrike

– Förenade kungariket

– Grekland

– Irland

– Italien

– Kroatien

– Lettland

– Litauen

– Luxemburg

– Malta

– Nederländerna

– Polen

– Portugal

– Rumänien

– Slovakien

– Slovenien

– Spanien

– Tjeckien

– Tyskland

– Ungern