Crowdfunding (gräsrotsfinansiering), mervärdesskatt

1 Sammanfattning

Skatteverket anser att när den som finansierar ett projekt får en villkorad motprestation i form av en vara eller en tjänst från det företag som sökt finansieringen så kan det vara en omsättning för företaget som får pengarna. Bedömningen gäller under förutsättning att det finns en direkt koppling mellan leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten och den ersättning som betalats.

Om finansiärerna enbart får en symbolisk motprestation i samband med donationen så anser Skatteverket att det inte är någon omsättning av vara eller tjänst mellan parterna. Det gäller under förutsättning att värdet av motprestationen är försumbart eller inte alls står i relation till det betalade beloppet. Under vissa förutsättningar kan dock uttagsbeskattning bli aktuellt.

Utdelning eller ränta som finansiärerna får vid finansiell crowdfunding medför inte skattskyldighet för mervärdesskatt.

De företag som tillhandahåller elektroniska mötesplatser på internet där crowdfunding sker omsätter elektroniska tjänster som medför skattskyldighet för mervärdesskatt.

2 Frågeställning

Crowdfunding eller gräsrotsfinansiering innebär att pengar samlas in från allmänheten till ett visst projekt eller ändamål genom många små eller stora bidrag. Bidragsgivare kan vara både företag och enskilda personer. Det sker ofta via särskilda plattformar på internet.

Detta ställningstagande behandlar frågor som har uppkommit vid bedömningen av om mottagna belopp avser en omsättning eller inte, om omsättningarna är skattepliktiga och hur beskattningsunderlaget ska beräknas.

3 Gällande rätt m.m.

Med omsättning förstås att en vara överlåts mot ersättning eller att en tjänst utförs mot ersättning (2 kap. 1 § mervärdesskattelagen [1994:200], ML, samt artiklarna 2.1 a och c, 14 och 24 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet).

Med omsättning avses även uttag av vara eller tjänst (2 kap.1 § ML).

Med uttag av vara förstås bland annat att en beskattningsbar person tar ut en vara ur sin verksamhet för att överlåta den utan ersättning. Det gäller enbart om den beskattningsbara personen har haft rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående mervärdesskatt vid förvärvet av varan. Det är dock inte ett uttag om varan är av mindre värde eller är ett varuprov och ges för den beskattningsbara personens egen verksamhet (2 kap. 2-3 §§ ML).

Med uttag av tjänst förstås bland annat att en beskattningsbar person utför eller tillhandahåller en tjänst utan ersättning för annat ändamål än den egna verksamheten (2 kap. 4-5 §§ ML).

Med beskattningsbar person avses en person som självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet (4 kap. 1 § ML).

Beskattningsunderlaget vid försäljning av en vara eller en tjänst ska vara ersättningen. Mervärdesskatt ska inte ingå i beskattningsunderlaget (7 kap. 2 § första stycket och 3 § 1 ML samt artikel 73 i mervärdesskattedirektivet).

För att omsättning ska föreligga ska det finnas ett rättsligt förhållande där parterna avtalat om ersättning och motprestation i form av någon vara eller tjänst där förpliktelserna är omsesidiga och beroende av varandra (C-246/08 kommissionen mot Finland p 43-45, 102/86 Apple and Pear och 154/80 Cooperatieve Aardappelenbewaarplats).

EU-domstolen har ansett att de pengar som en gatumusikant fick av förbipasserande inte var ersättning för tillhandahållande av en tjänst. När de som skänker pengar betalar summor som inte motiveras av den motprestation de får utan av subjektiva känslor så anses det inte finnas någon koppling mellan motprestationen och det skänkta beloppet (C-16/93, Tolsma, punkterna 16-17).

Det faktum att en ekonomisk transaktion sker till ett pris som överstiger eller understiger gängse marknadspris saknar betydelse för kvalificeringen av en transaktion som en transaktion som sker mot ersättning. Beskattningsunderlaget utgörs av den faktiska ersättning som den skattskyldige erhåller (C-285/10, Campsa Estaciones de Servicio, punkt 25).

En beskattningsbar person som i eget namn men för någon annans räkning deltar i ett tillhandahållande av tjänster, ska anses själv ha tagit emot och tillhandahållit tjänsterna i fråga (6 kap. 7 § ML och artikel 28 i mervärdesskattedirektivet).

Omsättning av varor och tjänster är skattepliktig om det inte finns ett särskilt undantag. Från skatteplikt undantas omsättning av bank- och finansieringstjänster. Beviljande av och förmedling av krediter är en undantagen tjänst. Även transaktioner, inbegripet förmedling, rörande aktier, andelar i bolag eller andra sammanslutningar är undantagna (3 kap. 1 och 9 §§ ML samt artikel 135 i mervärdesskattedirektivet).

4 Bedömning

För att den som samlar in medel ska vara skyldig att betala mervärdesskatt krävs att mottagaren lämnar en vara eller tjänst som motprestation till betalningarna. Vidare krävs att omsättningen av varan eller tjänsten inte är undantagen från skatteplikt.

Enligt Skatteverkets bedömning så finns det ur mervärdesskattesynpunkt i huvudsak tre olika sorters crowdfunding.

• Finansiering av utvecklingsprojekt (4.1)
• Insamlingar till välgörande ändamål (4.2)
• Finansiell crowdfunding (4.3)

4.1 Finansiering av utvecklingsprojekt

Vid finansiering av utvecklingsprojekt ger finansiärerna ett visst belopp mot löfte från det företag som söker finansiering att exempelvis få ett eller flera exemplar av den produkt som utvecklats eller någon annan villkorad motprestation som har ett eget värde för finansiären.

4.1.1 Tillhandahållanden mot ersättning

Skatteverket anser att när finansiärerna får villkorade motprestationer i form av varor eller tjänster från det företag som sökt finansieringen så kan det vara en omsättning för företaget som får pengarna. Det gäller under förutsättning att det finns en direkt koppling mellan leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten och den ersättningen som betalats in. Om investeraren exempelvis får en andel av en rättighet till en film eller en bok som motprestation till investeringen och därmed del av framtida royalty så innebär rättighetsöverlåtelsen att en tjänst har tillhandahållits mot ersättning, d.v.s. tjänsten har omsatts.

Skatteverket gör därför bedömningen att omsättningar vid finansiering av olika utvecklingsprojekt medför skattskyldighet för mervärdesskatt under förutsättning att varan eller tjänsten inte omfattas av något av de särskilda undantagen från skatteplikt.

Beskattningsunderlaget för mervärdesskatt ska beräknas med utgångspunkt från den ersättning som den som söker finansiering får för sin omsättning. Ersättningen är det pris finansiären faktiskt betalar. Även om ersättningen i ett enskilt fall är högre än vad priset för motprestationen skulle vara på öppna marknaden så ska någon uppdelning inte ske utan hela beloppet är en ersättning enligt Skatteverket. Skatteverket anser därför att om det företag som mottar finansieringen har omsatt de varor eller tjänster som ges som motprestation så ska beskattningsunderlaget beräknas utifrån hela det belopp som finansiären betalat.

4.1.2 Gåvor

Det förekommer att någon som är en beskattningsbar person samlar in pengar till ett projekt mot symboliska motprestationer, varor eller tjänster vars värde är försumbart eller inte alls står i relation till det betalade beloppet. I sådana fall kan pengarna inte anses vara en ersättning för varorna eller tjänsterna. Det innebär att transaktionerna ska bedömas fristående från varandra. Pengarna anses då som en gåva från finansiären medan varorna eller tjänsterna anses som gåvor från den som tar emot finansieringen (nedan kallat tackgåva). I dessa fall kan det bli aktuellt med uttagsbeskattning av den som ger tackgåvan.

4.1.3 Uttag

För att uttag av vara ska bli aktuellt krävs att den som ger varan som tackgåva har haft avdragsrätt för den ingående mervärdesskatten vid inköpet av varan. Det är dock inte ett uttag om tackgåvan är av mindre värde eller ett varuprov.  För att bedöma vad som avses med gåva av mindre värde kan ledning hämtas från inkomstskatteområdets beloppsgränser avseende avdragsrätt för utgifter för representation och liknande ändamål. Dessa beloppsgränser framgår av Skatteverkets allmänna råd och meddelanden. En tackgåva i samband med crowdfunding får jämställas med en reklamgåva.

För att uttag av tjänst ska bli aktuellt krävs att tackgåvan ges för ett rörelsefrämmande ändamål. Det är inte rörelsefrämmande att ge en tackgåva i form av en tjänst som strikt är en rörelseutgift med en tydlig nytta för den som ger tackgåvan. För att avgöra om tackgåvan ges för ett rörelsefrämmande ändamål ska en avvägning göras mellan den nytta som det egna företaget uppnår och den fördel som mottagaren av tackgåvan får. En sådan avvägning får göras utifrån en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.

4.2 Insamlingar till välgörande ändamål

Många insamlingar avser finansiering av projekt med välgörande ändamål. Skatteverket anser att mottagarna av finansieringen i dessa fall normalt inte omsätter någon vara eller tjänst till donatorerna. Eventuella gåvor som ges som tack för bidraget är som regel symboliska och medför inte att den som mottagit inbetalningen ska anses ha omsatt gåvan.

Skatteverket anser att en symbolisk motprestation är en vara eller tjänst som inte har något särskilt värde för den som donerat pengarna. Priset på öppna marknaden, om sådan finns, är betydligt lägre än det inbetalade beloppet. Det som den som donerar pengar får som tack har ett värde som är försumbart eller inte alls står i relation till donationens belopp.

Den som enbart samlar in medel till välgörande ändamål och inte bedriver någon ekonomisk verksamhet är inte en beskattningsbar person och har inte avdragsrätt för mervärdesskatt. Uttagsbeskattning blir därför inte aktuell i dessa fall.

4.3 Finansiell crowdfunding

Vid finansiell crowdfunding investerar finansiärerna kapital i utbyte mot ägarandelar eller lånar ut medel. Finansiärerna kan få andelar som ger rätt till avkastning i form av del i det framtida resultatet. När någon lånar många små belopp från många olika långivare mot löfte att återbetala beloppet senare kan långivarna få ränta. Varken utdelningen eller räntan som finansiärerna får vid finansiell crowdfunding medför skattskyldighet för mervärdesskatt.

4.4 Mötesplatserna på internet

Crowdfunding sker ofta via internet på elektroniska mötesplatser. Det företag som tillhandahåller den elektroniska mötesplatsen är inte själv part i transaktionerna mellan finansiärerna och de som söker finansiering. Företaget omsätter inte varorna eller tjänsterna i eget namn. Ersättning för tjänsten utgår genom att en provision tas ut från den som söker finansieringen och beräknas som en procentuell andel av de insamlade medlen.

Skatteverket anser att det i stycket ovan beskrivna förfarandet är fråga om en elektronisk tjänst som medför skattskyldighet enligt ML. Det är Skatteverkets uppfattning att även vid finansiell crowdfunding tillhandahåller det företag som tillhandahåller plattformen en elektronisk tjänst som medför skattskyldighet enligt ML. Bedömningen gäller under förutsättning att företaget enbart tillhandahåller en teknisk automatiserad tjänst för att parterna ska komma i kontakt med varandra där det företag som tillhandahåller plattformen inte självt är part i de finansiella transaktionerna.