Folkbokföring av EES-medborgare och deras familjemedlemmar

1 Sammanfattning

När en EES-medborgare eller dennes familjemedlemmar anmäler inflyttning till Sverige ska Skatteverket

• dels pröva om kriterierna för folkbokföring enligt 3 § folkbokföringslagen (1991:481), FOL, är uppfyllda,
• dels pröva om personen har uppehållsrätt.

Skatteverkets prövning ska grundas på de uppgifter som den inflyttande lämnar i samband med anmälan. Om uppgifter inte finns som klart visar att uppehållsrätt föreligger ska den inflyttande beredas tillfälle att inom viss tid komplettera med handlingar som gör det möjligt att konstatera att uppehållsrätt föreligger.

För folkbokföring krävs vidare att en inflyttande EES-medborgare och deras familjemedlemmar visar upp giltigt pass eller nationellt identitetskort. För familjemedlemmar ska familjerelationen styrkas.

Den som inte kan visa att han eller hon uppfyller förutsättningarna för uppehållsrätt, får anses vara skyldig att ha uppehållstillstånd och kan inte folkbokföras om sådant tillstånd saknas.

2 Frågeställning

I ställningstagandet den 27 april 2006 om "Folkbokföring av EU-medborgare och deras familjemedlemmar m.fl.", dnr 131 248876-06/111, meddelade Skatteverket att en inflyttande EU-medborgare ska förete pass eller nationellt identitetskort. För familjemedlemmar ska familjerelationen styrkas. Om vistelsen enligt den inflyttandes egna uppgifter ska uppgå till minst ett år och utgöra bosättning kan folkbokföring normalt ske utan ytterligare handlingar. Någon närmare prövning av om uppehållsrätt föreligger ska inte ske.

Dessa riktlinjer har lett till att det kan finnas  EU-medborgare och även familjemedlemmar till EU-medborgare som har folkbokförts trots att de varken har uppehållsrätt eller uppehållstillstånd. Detta förhållande har påtalats av främst Försäkringskassan och Migrationsverket.

Skatteverket har funnit skäl att ompröva sin inställning och utfärdar därför ett nytt ställningstagande om förutsättningarna för folkbokföring av EES-medborgare och deras familjemedlemmar.

En EES-medborgare är en medborgare i ett medlemsland i EU eller medborgare i Island, Liechtenstein eller Norge och det är denna benämning som används i denna skrivelse. Tidigare användes begreppet EU-medborgare.

3 Gällande rätt m.m.

Direktivet 2004/38/EG (rörlighetsdirektivet) om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier är införlivat i svensk lagstiftning. De bestämmelser som införts i utlänningslagen (2005:716), UtlL, innebär bl.a. att uppehållstillstånd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar i princip avskaffats och istället har begreppet uppehållsrätt införts.

Uppehållsrätt enligt utlänningslagen

Av bestämmelserna om uppehållsrätt i UtlL framgår bl.a. följande:

En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon

1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige,

2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning,

3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina

familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller

4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige ( 3 a kap. 3 § UtlL).

Även familjemedlemmar till en EES-medborgare som har uppehållsrätt enligt ovan har uppehållsrätt.

Med familjemedlem till EES-medborgare avses här en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är

• make eller sambo till EES-medborgaren,
• släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, eller
• släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning (3 a kap. 2 § UtlL).
• Av en dom från EG-domstolen (C-127/08, Metock) framgår att familjerelationen mellan gifta makar kan ha uppstått även efter inflyttningen till Sverige. Det kan alltså inte ställas några krav på att parterna ska ha sammanlevt utomlands tidigare.

Även en familjerelation på grund av samboende kan uppstå i utlandet eller här i Sverige (Migrationsöverdomstolens dom 2010-01-19 UM 5590-08).

Den som har uppehållsrätt får vistas här utan uppehållstillstånd och arbetstillstånd.

Rätt till tre månaders vistelse

EES-medborgare och deras familjemedlemmar har alltid rätt till tre månaders vistelse i landet utan några andra villkor än att ha ett giltigt pass eller ett nationellt identitetskort.

3.1 Uppehållsrätt för längre tid än tre månader

För att ha uppehållsrätt under längre tid än tre månader krävs att EES-medborgaren är ekonomiskt aktiv (arbetstagare, egenföretagare eller tillhandahållare av tjänster), studerande eller har tillräckliga medel för sin försörjning (t.ex. pensionär).

Uppehållsrätt under längre tid än tre månader gäller även för EES-medborgarens familjemedlemmar, oavsett medborgarskap, om de är sådana familjemedlemmar som avses i 3 a kap. 2 § UtlL (make, registrerad partner, sambo, vissa släktingar i rakt ned- eller uppstigande led).

Vilka omfattas av uppehållsrätten ?

Den fria rörligheten enligt rörlighetsdirektivet omfattar för närvarande medborgare i följande länder och deras familjemedlemmar (oavsett medborgarskap):

Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Grekland, Frankrike, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

För medborgare i de nordiska länderna gäller regler som innebär att de är undantagna från kravet på registrering av uppehållsrätt.

En person som är medborgare i både Sverige och en annan EES-stat, t.ex. Finland, har rätt att i Sverige hänvisa till den fria rörligheten.

Familjemedlemmar till nordbor

Familjemedlemmar till nordiska medborgare - förutom svenska medborgare - har uppehållsrätt om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. Det krävs dock att nordbon uppfyller villkoren för uppehållsrätt, t.ex. såsom arbetstagare eller företagare (en s.k. fiktiv prövning).

3.2 Familjemedlemmar till svenska medborgare

Huvudregeln är att en EES-medborgare inte omfattas av bestämmelserna om fri rörlighet, så länge han eller hon befinner sig i sitt hemland. Det innebär att anknytning till en svensk medborgare som är bosatt i Sverige inte grundar någon uppehållsrätt. Familjemedlemmar till svenska medborgare måste därför ansöka om uppehållstillstånd om de inte har egen uppehållsrätt.

Ett undantag från huvudregeln är när en svensk medborgare har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet - t.ex. bott och arbetat i ett annat EES-land - och sedan har flyttat tillbaka till Sverige. I sådana fall betraktas personen som EES-medborgare även i sitt hemland. (EG-domstolen C-370/90, Singh).

Uppehållstillstånd för schweiziska medborgare

Rätten för schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar att resa in och vistas i Sverige bedöms enligt de regler om fri rörlighet som gällde före den 30 april 2006 då rörlighetsdirektivet började tillämpas. För dem gäller alltså krav på uppehållstillstånd efter tre månaders vistelse i landet. Folkbokföring kan ske så snart det visats att uppehållstillstånd sökts.

Registrering och uppehållskort

En EES-medborgare som har uppehållsrätt och som avser att stanna i Sverige under längre tid än tre månader ska registrera sig hos Migrationsverket. (3 a kap. 10 § första stycket UtlL). Nordbor samt arbetssökande är undantagna från kravet på registrering. Denna registrering är emellertid inte någon förutsättning för att personen ska ha eller behålla sin uppehållsrätt.

För familjemedlemmar som är tredjelandsmedborgare gäller inte kravet på registrering. För dem gäller istället ett krav om att ansöka om uppehållskort ( 3 a kap. 10 § andra stycket UtlL)

Ett registreringsbevis eller ett uppehållskort från Migrationsverket säger endast att uppehållsrätt fanns vid tidpunkten för utfärdandet av beviset eller kortet. Uppehållsrätten kan därefter ha upphört.

Folkbokföring

För folkbokföring gäller att en utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd inte ska folkbokföras om han saknar sådant tillstånd och det inte finns synnerliga skäl för att han ändå folkbokförs, 4 § FOL. Huvudregeln är att det finns ett krav på uppehållstillstånd för folkbokföring av utlänningar, med undantag för nordbor. EES-medborgare och deras familjemedlemmar som har uppehållsrätt är undantagna från kravet på uppehållstillstånd (2 kap. 8 § UtlL). En EES-medborgare, med undantag för nordbor, som inte har uppehållsrätt men som vistas i Sverige är därmed skyldig att ha uppehållstillstånd för att kunna folkbokföras.

Det som krävs är därför att Skatteverket, inom ramen för folkbokföringen, kan konstatera att en EES-medborgare och dennes familje-medlemmar har uppehållsrätt och därigenom kan folkbokföras utan krav på uppehållstillstånd. Det är personerna själva som måste visa att de har uppehållsrätt.

4 Bedömning

Reglerna om uppehållsrätt avser att underlätta EES-medborgarnas och deras familjemedlemmars utnyttjande av rätten till fri rörlighet. Skatteverkets kontroll av att den flyttande uppfyller kraven för uppehållsrätt bör därför ske på ett sätt som i minsta mån är betungande för de flyttande.

För att den fria rörligheten för personer i praktiken ska förverkligas måste flyttande EES-medborgare och deras familjemedlemmar efter ankomsten till landet kunna folkbokföras och därmed, på samma sätt som befolkningen i Sverige, ges tillgång till rättigheter och förmåner i det svenska samhället. Det är samtidigt viktigt att personer som saknar uppehållsrätt inte folkbokförs utan att ha nödvändiga tillstånd.

När en EES-medborgare eller dennes familjemedlemmar anmäler inflyttning till Sverige ska Skatteverket

• dels pröva om kriterierna för folkbokföring enligt 3 § FOL är uppfyllda,
• dels pröva om personen har uppehållsrätt.

Skatteverkets prövning ska grundas på de uppgifter som den inflyttande lämnar i samband med anmälan. Om uppgifter inte finns som klart visar att uppehållsrätt föreligger enligt förutsättningarna i UtlL ska den inflyttande beredas tillfälle att inom viss tid komplettera med handlingar som gör det möjligt att konstatera att uppehållsrätt föreligger.

Migrationsverkets bedömning om uppehållsrätt kan ligga till grund för Skatteverkets prövning av samma fråga. Den som visar upp ett registreringsbevis om uppehållsrätt eller ett uppehållskort får därför anses ha uppehållsrätt om inte det framkommer något annat. I vissa fall finns anledning att kontrollera huvudpersonens (EES-medborgarens) uppehållsrätt, exempelvis om det gått en längre tid sedan registreringen gjordes.

Om folkbokföring sker efter komplettering enligt vad som sagts ovan, folkbokförs den inflyttande enligt den ursprungliga anmälan.

För folkbokföring krävs vidare att en inflyttande EES-medborgare och deras familjemedlemmar visar upp giltigt pass eller nationellt identitetskort. För familjemedlemmar ska familjerelationen styrkas.

Den som inte kan visa att han eller hon uppfyller förutsättningarna för uppehållsrätt, får anses vara skyldig att ha uppehållstillstånd och kan inte folkbokföras om sådant tillstånd saknas.

Detta ställningstagande gäller från och med den 1 juni 2010 och ersätter vid denna tidpunkt tidigare ställningstagande "Folkbokföring av EU-medborgare och deras familjemedlemmar m.fl.", daterat 2006-04-27, dnr 131 248876-06/111. Det nya ställningstagandet har tagits fram med anledning av ändrad bedömning vid folkbokföring av EES-medborgare och deras familjemedlemmar. För ärenden som avgörs fram till och med den 31 maj 2010 ska det äldre ställningstagandet fortfarande tillämpas.