Beskattningstidpunkten för utdelning på aktier i ett avstämningsbolag

1 Sammanfattning

I inkomstslaget kapital ska utdelning på aktier i ett avstämningsbolag tas upp till beskattning det beskattningsår då utdelningen har utbetalats och därmed mottagits av aktieägaren.

2 Frågeställning

Rätt till utdelning på aktie i ett avstämningsbolag har den person som på avstämningsdagen är införd som ägare till aktien i avstämningsregistret. Utdelningen utbetalas sedan vanligtvis några dagar efter avstämningsdagen.

Aktieutdelning ska tas upp till beskattning för det beskattningsår då den kan disponeras. Frågan gäller för vilket år som en utdelning på aktier i ett avstämningsbolag ska tas upp till beskattning, om det är ett årsskifte mellan avstämningsdagen och utbetalningsdagen.

3 Gällande rätt m.m.

Med avstämningsbolag avses ett aktiebolag vars aktier ska vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen om kontoföring av finansiella instrument (1 kap. 10 § aktiebolagslagen, ABL). Ett sådant register administreras av en värdepapperscentral, t.ex. Euroclear.

Bolagsstämman fattar beslut om utdelningens storlek och tidpunkten för avstämningsdagen (18 kap. 1-3 §§ ABL). Behörig att ta emot utdelningen är den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken och därmed är antecknad i avstämningsregistret (4 kap. 39 § ABL). I ett avstämningsbolag ska utdelningen utbetalas genast efter avstämningsdagen (18 kap. 13 § ABL).

Utdelning ska tas upp till beskattning för det beskattningsår då utdelningen kan disponeras (41 kap. 8 § inkomstskattelagen, IL). Utdelning ska tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras (42 kap. 12 § IL).

RÅ 1997 ref. 19 behandlar frågan om rätt beskattningsår för utdelning i form av aktier i ett dotterföretag. Högsta förvaltningsdomstolen anförde bl.a. följande.

”Av de återgivna bestämmelserna följer att skattskyldighet för utdelning inträder vid den tidpunkt då aktieägaren har möjlighet att lyfta utdelningen. Beträffande avstämningsbolag får denna tidpunkt i regel anses infalla den dag då utdelningen enligt stämmobeslutet eller motsvarande betalas till dem som på avstämningsdagen är behöriga att motta utdelningen.

Vad nu sagts gäller oavsett huruvida utdelningen sker kontant eller i form av annan egendom. Utdelning av exempelvis aktier som ägs av det utdelande bolaget ska alltså i detta hänseende behandlas på samma sätt som utdelning i pengar.

Mot bakgrund av det anförda bör Christer P. anses ha åtnjutit utdelning på aktierna i BNI den dag då den utdelade egendomen - aktierna i BR - överförts från BNI till Christer P. och han därigenom kunnat i princip förfoga över dem.

4 Bedömning

Inkomstskattelagen anger att utdelning ska beskattas för det år då utdelningen kan disponeras och tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras. Uttrycket ”kan disponeras” motsvarar det tidigare uttrycket ”blivit tillgänglig för lyftning” (proposition 1999/2000:2 del 2 sid. 487).

Bolagsstämmans beslut om utdelning medför att bolaget får en skuld till aktieägarna. Betalning sker sedan med befriande verkan till de aktieägare som är införda i registret på avstämningsdagen. Aktieägare som är behörig att ta emot beslutad utdelning har dock ingen möjlighet att få den utbetald innan värdepapperscentralen kan verkställa utbetalningen. Utdelningen kan därför inte anses vara disponibel för aktieägaren förrän beloppet faktiskt har mottagits.

Skatteverket anser således att i inkomstslaget kapital ska utdelning i ett avstämningsbolag tas upp till beskattning det beskattningsår då utdelningen faktiskt har mottagits av den person som är behörig att erhålla utdelningen.