Fråga om marknadsnoterade aktier i Hakon Invest AB respektive i Royal Ahold N.V. kan anses som näringsbetingade enligt den s.k. utredningsregeln i 24 kap. 14 § IL när de innehas av ett aktiebolag som bedriver en ICA-butik

1 Sammanfattning

Marknadsnoterade aktier i Hakon Invest AB bör normalt anses som näringsbetingade enligt den s.k. utredningsregeln i 24 kap. 14 § IL när de innehas av ett aktiebolag som bedriver en ICA-butik. Förutsättningen härför är att innehavet är långsiktigt och stabilt.

Motsvarande aktieinnehav i det marknadsnoterade holländska bolaget Royal Ahold N.V. bör normalt inte anses som näringsbetingat enligt utredningsregeln.

Bedömningen görs utifrån de sakförhållanden som redovisas under avsnitt 4.

2 Frågeställning

Skatteverkets expertgruppen Näring-Bolag har fått en fråga angående om ett ICA-butiksbolags (ett aktiebolag som bedriver en ICA-butik) innehav av aktier i de marknadsnoterade bolagen Hakon Invest AB respektive Royal Ahold N.V. ska kunna anses vara näringsbetingade enligt den s.k. utredningsregeln i 24 kap. 14 § IL.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Lagstiftning och förarbeten

Den s.k. utredningsregeln i 24 kap. 14 § första stycket 3 IL innebär att om övriga förutsättningar i 13 och 14 §§ är uppfyllda så är en andel näringsbetingad om "innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära".

Regeln har sitt ursprung i lagstiftning från 1960 (prop. 1960:162, bet. 1960:BevU79, sFs 1960:658) när den s.k. Annell-lagen infördes. Huvudregeln i kommunalskattelagen var vid denna tidpunkt att utdelning från aktiebolag till aktiebolag var skattefri. Från denna huvudregel infördes genom 1960 års lagstiftning en undantagsregel om att utdelning från aktier som förvärvats i kapitalplaceringssyfte skulle beskattas. En schablonregel infördes som reglerade när aktier skulle anses innehavda i kapitalplaceringssyfte. Rörelsebetingade aktier ansågs inte förvärvade i kapitalplaceringssyfte.

Regeln har härefter undergått en del ändringar bl.a. att man ska bedöma syftet med innehavet av andelarna och inte specifikt syftet vid förvärvet. Någon ändring i den grundläggande synen att det är utdelningar på kapitalplaceringsinnehav som ska beskattas har inte gjorts. Den övergripande frågan är således om aktier kan anses innehavda i kapitalplaceringssyfte. I prop. 1960:162, s. 31 anges som exempel där förvärvet inte bör anses vara i kapitalplaceringssyfte att förvärvet kan ha skett för att trygga tillförsel av råvaror, såsom ett led i avsättningen av produkter eller för att samordna rörelser eller rörelsegrenar hos flera företag. Vidare anges att det inte bör räcka med enbart den omständigheten, att ett företag förvärvar aktier i ett annat företag för att få visst inflytande i dess förvaltning. Det uttalas även att bedömningen inte bör vara alltför sträng (uttalandena är återgivande av de sakkunnigas bedömningar, men departementschefen gör ingen annan bedömning, se s. 67 i prop. 1960:162).

3.2 Rättspraxis

De rättsfall från Regeringsrätten som har hittats och som kan vara av värde för frågans besvarande återges i bifogad fil.

4 De förmodade sakförhållandena

De sakuppgifter som har tagits in i detta avsnitt har stämts av med ICA centralt.

4.1 ICA-organisationens uppbyggnad i slutet av 1990- talet

Av årsredovisningarna för ICA Handlarnas AB, namnändrat till ICA AB den 13 januari 1999, för åren 1997-2000 framgår följande (uppgifterna från årsredovisningarna är tagna från Bolagsverkets näringslivsregister).

ICA-verksamheten var organiserad så att alla ICA- handlare (får förmodas vara fysiska personer) var medlemmar i ICA Förbundet som är en ideell förening. Förbundet drev sin verksamhet genom ICA-koncernen,som bestod av ICA Handlarnas AB (som senare bytte namn till ICA AB) som var moderbolag till ett antal dotterbolag. Förbundet ägde direkt eller indirekt (via ICA Förbundet AB, som i allt väsentligt endast ägde aktier i ICA Handlarnas AB) över 51 % av ICA Handlarnas AB. Övriga aktier ägdes av aktiva ICA-handlare och före detta ICA- handlare (här får man förmoda att även butiksbolag som ägde aktier inkluderas). ICA-koncernen ägde även ett antal butiksbolag. Detta ägande hade samband med det finansieringsavtal som tillämpades inom ICA- verksamheten. Under den s.k. grundperioden ägde ICA- koncernen 91 % av aktierna i butiksbolaget. När butiksbolagen började att bli bärkraftiga skulle ICA- handlaren överta alla aktier utom en.

Om det fanns ett avtalsmässigt krav på att ICA- handlaren (eller dennes bolag) skulle äga aktier i ICA Handlarnas AB är osäkert. Oavsett om ett sådant på avtal grundat krav fanns är det uppenbart att detta varit målsättningen och ett viktigt fundament i organisationens uppbyggnad. I årsredovisningen för ICA Förbundet Invest AB (senare namnändrat till Hakon Invest AB) för år 1999 sägs att medlemmarna i enlighet med ICA-stadgan ska äga aktier i ICA AB. Det är även så att hela organisationen var uppbyggd utifrån att det skulle förekomma visst korsvist ägande mellan huvudorganisationen å ena sidan och ICA-handlarna respektive deras bolag å andra sidan.

4.2 ICA-organisationens nuvarande uppbyggnad och vägen dit

I det följande används det nya namnet ICA AB i stället för det gamla ICA Handlarnas AB. Av årsredovisningarna för ICA AB för åren 1998-2001 och årsredovisningarna för ICA Förbundet Invest AB som tidigare hette ICA Förbundet AB och sedan bytte namn till Hakon Invest AB för åren 1999-2006 framgår följande.

Från och med 1999 fick ICA Förbundet och ICA AB separata styrelser. En planerad börsnotering av ICA AB avbröts eftersom ICA Förbundet (via ICA Förbundet Invest AB), Canica (ett företag som sedermera sålde sitt innehav och som saknar intresse i detta sammanhang) och det holländska detaljhandelsföretaget Ahold kommit överens om samägande av ICA AB. Under 1999 fick ICA AB förändrade uppgifter jämfört med året innan. Bolagets uppgift blev att samordna och utveckla detaljhandelsverksamheten samt att förvalta koncernens kapital. All övrig verksamhet överläts till ett dotterbolag (som nu fick namnet ICA Handlarnas AB och senare bytte namn till ICA sverige AB), som därmed svarade för samordningen av verksamheten i sverige.

Den 27 april 2000 blir ICA AB dotterbolag till ICA Ahold AB. ICA AB ägs nu av ICA Ahold AB som i sin tur ägs av Ahold, ICA Förbundet Invest AB (som senare bytte namn till Hakon Invest AB)och Canica. Omstruktureringen gick till så att ICA Ahold AB (ägt av ovan nämnda tre ägare) riktade ett erbjudande till aktieägarna i ICA AB (dvs. ICA Förbundet via ICA Förbundet Invest AB samt aktiva och före detta aktiva ICA-handlare och deras butiksbolag) om att förvärva B och C aktier i bolaget mot kontant betalning. 99 % av aktieägarna accepterade erbjudandet. På extra bolagsstämma i ICA Förbundet Invest AB beslöts att bolaget skulle rikta en nyemission till de B- och C- aktieägare i ICA AB som accepterade ICA Aholds AB:s ovannämnda uppköpserbjudande att förvärva preferensaktier i ICA Förbundet Invest AB. Efter genomförd nyemission var det ca. 3200 aktieägare i ICA Förbundet Invest AB, varav ICA Förbundet ägde 75 % (stamaktier) och resterande delägare ägde 25 % (de nyemitterade preferensaktierna). De ICA-handlare och butiksbolag som accepterade erbjudandet att säja aktier i ICA AB fick således tillfälle att bli ägare i ICA Förbundet Invest AB (sedermera Hakon Invest AB) och därigenom indirekta ägare i ICA AB som de sålt.

Inom ICA AB finns nu övergripande ledningsfunktioner och olika staber för ekonomi, finans, juridik, personal och affärsutveckling. Även övergripande ledning för IT och samordningsfunktioner för inköp och egna märkesvaror.

Den 15 januari 2002 fusioneras ICA AB med ICA Ahold AB. Det gemensamma namnet blir under 2003 ICA AB.

Av årsredovisningen för år 2000 framgår att ICA Förbundet Invest AB:s bolagsordning anger att bolagets rörelse ska drivas i överensstämmelse med av ICA Förbundet fastställda riktlinjer. Bolagets uppgift är bl.a. att samordna och planera verksamheten inom ICA- rörelsen. Flertalet aktieägare är aktiva ICA-handlare. Detta förhållande består enligt uppgift i årsredovisningarna för åren 2001-2004. Bolaget har även vid en nyemission i Ahold förvärvat aktier i Ahold för 2,1 miljarder. Resterande likviditet på 2,8 miljarder har lagts ut till extern kapitalförvaltning.

Under 2003 ändras namnet på flera subjekt inom ICA- organisationen. ICA Förbundet blir ICA-handlarnas Förbund, ICA Ahold AB blir ICA AB och ICA Handlarnas AB (ska inte förväxlas med det bolag som var moderbolag i koncernen i slutet av 1990-talet och som sedan bytte namn till ICA AB) blir ICA sverige AB.

Vid ordinarie bolagsstämma i ICA Förbundet Invest AB beslöts att byta namn till Hakon Invest AB (Hakon). Bakgrunden till namnbytet uppgavs vara att särskilja och tydliggöra att verksamheten är helt skild från ICA AB. Vid bolagsstämman gavs bolaget också en annan inriktning samt en ny styrelse. som en förberedelse för Hakons börsnotering genomfördes stora förändringar i styrelsen. Tidigare bestod styrelsen uteslutande av ICA-handlare. Den nya styrelsen utsågs utifrån den kompetens och bakgrund som ansågs behövas i ett börsnoterat bolag. För att renodla verksamheten i Hakon överfördes den medlemsservice som då bedrevs i bolaget till ett av ICA-handlarnas Förbund helägt dotterbolag med namn ICA-handlarnas Medlemsservice AB. Den nya affärsiden anges vara att Hakon ska göra långsiktiga investeringar huvudsakligen inom handelsområdet i Norden med god riskspridning samt långsiktigt säkerställa ICA-iden. Mervärdet för aktieägarna ska skapas genom värdetillväxt i investeringarna samt en god direktavkastning. Hakon ska med ursprung och förebild i ICA-verksamheten samt sin finansiella kapacitet skapa förutsättningar för entreprenörskap, tillväxt och lönsamhet inom handel.

Hakons stamaktier börsnoterades den 8 december 2005. Utöver de noterade stamaktierna finns onoterade C- aktier.

Ägarstrukturen är nu följande. ICA-handlarnas Förbund äger 67, 4 % av aktierna i det börsnoterade Hakon(tidigare ICA Förbundet Invest AB). Resterande 32,6 % ägs av 13 075 aktieägare (tidigare drygt 3000). Hakon äger i sin tur 40 % av ICA AB med bl.a. dotterbolaget ICA Sverige AB. Resterande 60 % i ICA AB ägs av det börsnoterade holländska bolaget Royal Ahold N.V. (Ahold). Enligt ett aktieägaravtal mellan de två börsbolagen utövas det bestämmande inflytandet i ICA AB gemensamt. Det krävs enighet för beslut på bolagsstämman och i styrelsen.

ICA AB är nu moderbolag i ICA-koncernen. Fokus ligger på dagligvaror och cirka 2300 egna och handlarägda butiker i Sverige och Norge ingår i nätverket. I ICA AB finns tre övergripande koncernfunktioner för ekonomi, detaljhandel och varuförsörjning. ICA AB äger bl.a. ICA Sverige AB. ICA Sverige AB sägs vara ett renodlat försäljningsbolag med ansvar för drift, försäljning och etablering med inriktning på de fristående handlare som äger och driver sina butiker (1397 svenska ICA-butiker enligt Hakons årsredovisning för 2006). Av årsredovisningen för ICA Sverige AB för år 2006 framgår att bolaget är huvudleverantör till ICA-handlarna och deras butiksbolag och att bolaget innehar den detaljhandels- och partihandelsverksamhet som stödjer cirka 1400 ICA-butiker i Sverige.

Enligt uppgift från ICA-organisationen, regleras samarbetet mellan ICA-handlaren och ICA Sverige AB i ett antal olika avtal. I avtalen identifieras de krav som ställs för att en etablering, drift och överlåtelse av ICA-butik ska kunna ske samt de affärsmässiga villkoren mellan ICA Sverige AB och ICA-butiken. Genom avtalen regleras bl.a. följande mellan parterna:

• Bolaget erlägger royalty till ICA sverige AB för rätten att driva butik på det av ICA framtagna affärsläget.
• Aktieägaren har hembudsskyldighet till ICA sverige AB vid ägarförändringar i bolaget.
• Butiken erlägger en s.k. abonnemangsavgift till ICA bestående av en ICA-avgift och en profilavgift för finansiering av gemensamma resurser och utveckling av ICA-verksamheten i sverige.

Något samarbete eller några affärsrelation av betydelse mellan det enskilda butiksbolaget och Hakon finns normalt inte. Det torde normalt inte heller föreligga något sådant samband av betydelse mellan det enskilda butiksbolaget och ICA AB.

5 Skatteverkets bedömning

5.1 Bedömning av rättspraxis

I RÅ 2005 ref. 48 fann Regeringsrätten att det, bl.a. med hänsyn till att bedömningen numera även har betydelse för beskattning av kapitalvinster och kapitalförluster, är angeläget att bedömningen enligt utredningsregeln inte påverkas av tillfälliga förändringar i arten och omfattningen av relationen till berörda företag. Regeringsrätten ändrade skatterättsnämndens besked och ansåg att ett av de omfrågade innehaven inte var näringsbetingat och att det beträffande det andra innehavet saknades närmare uppgifter som skulle kunna vara av intresse för bedömningen, t.ex. vilken betydelse samarbetet mellan bolagen har för ägarbolagets ekonomi.

Rättsfallet får enligt expertgruppens bedömning anses ge uttryck för att det numera bör krävas en mer noggrann utredning om vilken betydelse samarbetet mellan bolagen har för ägarbolagets ekonomi. Det är oklart om Regeringsrätten menar att bedömningen ska var mer restriktiv än tidigare. Oavsett hur Regeringsrättens dom ska tolkas i denna del kan dock kravet på en noggrannare utredning indirekt ge ett sådant resultat. Det väsentliga är att utredningen når sådant djup att en stabil och tillförlitlig bedömning kan göras. Anledningen härtill är att klassificeringen även kan vara till nackdel för de skattskyldiga om en avyttring resulterar i en kapitalförlust och att det kan finnas risk för att de skattskyldiga argumenterar för olika bedömningar beroende på om kapitalförlust eller kapitalvinst uppstår.

I övrigt ger rättspraxis, enligt vad expertgruppen kan utläsa, ingen beaktansvärd ytterligare vägledning utöver den uppräkning av exempel som görs i förarbetena, dvs. att förvärvet (numera innehavet) kan ha skett för att trygga tillförsel av råvaror, såsom ett led i avsättningen av produkter eller för att samordna rörelser eller rörelsegrenar hos flera företag.

Exempel på att syftet med innehavet är att få avsättning för sina tjänster respektive produkter, genom innehav av aktier i en storkund är RÅ 1968 Fi 2036, RÅ 1972 Fi 940 och RÅ 1979 Aa 122.

Att samgående mellan individer och bolag för att tillgodose ett gemensamt behov till nytta för rörelserna är kvalificerande visar RÅ 1969 ref. 1 och delvis 1970 ref. 52 (flera av bolagsbildarna behövde tillgång till hotellrum för sina kunder).

Ytterst är det fråga om vilken betydelse marbetet/integrationen/det affärsmässiga sambandet mellan ägarbolaget och det ägda bolaget, inklusive dess dotterbolag, har för den rörelse som ägarbolaget bedriver (jfr RÅ 2005 ref. 48).

5.2 Bedömning i det omfrågade fallet

Vad som först ska bedömas är om marknadsnoterade aktier i Hakon innehas i kapitalplaceringssyfte eller pga. butiksrörelsens behov. Ytterst är det fråga om vilken ekonomisk betydelse innehavet har för den rörelse butiksbolaget bedriver. Bedömningen måste göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Sambanden mellan respektive butiksbolag och ICA-organisationen får dock normalt antas vara i det närmaste identiska för de allra flesta butiksbolag. Det kan dock inte uteslutas att omständigheterna i något fall är annorlunda. I det följande görs en bedömning utifrån ett förmodat normalläge.

Utifrån den organisation som fanns i slutet på 1990- talet är det ingen tvekan om att ett innehav i ICA- koncernens moderbolag, ICA Handlarnas AB, skulle anses vara näringsbetingat. Det är uppenbart att det fanns ett uttalat krav på att antingen ICA-handlaren eller butiksbolaget skulle äga aktier i ICA Handlarnas AB. Hela ICA-organisationen var vid den tiden en sluten organisation där korsvis ägande ingick som ett led i organisationen av verksamheten. Det fanns en nära integration inom hela ICA-organisationen. Genom samverkan ökade ICA-handlarnas konkurrenskraft. ICA-

handlarna var medlemmar i förbundet som tillsammans med ICA-handlarna och deras butiksbolag ägde ICA-koncernen som i sin tur ägde del i butiksbolagen. ICA-koncernen försåg ICA-butikerna med varor, tjänster och utvecklingsresurser. ICA-koncernen var med och startade butiksbolagen, lämnade stöd etc. och när ICA-handlaren hade visat sig kapabel övertog denne mer och mer av aktierna tills ICA-koncernen bara ägde en aktie. Innehavet var mer en del i det sätt som ICA- organisationen (inklusive ICA-handlarna och deras

bolag) hade valt att strukturera verksamheten på. Butiksbolagets innehav kunde därför knappast ha behandlats som ett kapitalplaceringsinnehav. Innehavet var typiskt sett långsiktigt och inte dikterat av kapitalplaceringsskäl. Jfr RÅ 1969 ref. 1.

Fr.o.m. den 1 juli 2003 när de nya reglerna om skattefria kapitalvinster på näringsbetingade andelar trädde i kraft är, om övriga förutsättningar är uppfyllda, alla onoterade aktier näringsbetingade.

Innan stamaktierna i Hakon börsnoterades var de således klassificerade som näringsbetingade redan genom att de var onoterade. Efter noteringen av stamaktierna den 8 december 2005 måste dessa för att anses vara näringsbetingade vara betingade enligt utredningsregeln. C-aktierna är inte marknadsnoterade och är därför näringsbetingade om övriga förutsättningar är uppfyllda. C-aktierna berörs inte alls i det följande. Om en andel upphör att vara näringsbetingad anses den enligt 25 kap. 6 § IL anskaffad för marknadsvärdet när karaktärsskiftet sker.

De historiska orsakerna till innehav av aktier i Hakon torde sakna betydelse, jfr RÅ 1995 ref. 48. Det som ska bedömas är innehavets betydelse idag.

Först kan konstateras att innehav som inte är långsiktiga och stabila inte kan anses näringsbetingade. Om aktier köps och säljs i viss omfattning visar det i sig att det är fråga om kapitalplacering.

Ett långsiktigt och stabilt innehav i Hakon kan däremot enligt expertgruppens bedömning anses vara näringsbetingat och anledningen härtill är följande.

ICA-kollektivet består av ICA-handlare och deras bolag. ICA-handlarna är organiserade i ICA-handlarnas Förbund.

Förbundet äger en majoritet i Hakon. sammantaget innehar ICA-handlarna indirekt (genom Förbundet och butiksbolagen) och direkt uppskattningsvis i vart fall över 80 % i Hakon. Det samarbete/den integrationen/ det affärsmässiga samband som finns mellan butiksbolaget och ICA Sverige AB har en mycket stor betydelse för butiksbolagets rörelse. Genom det aktieägaravtal som ingåtts mellan Hakon och Ahold så har Hakon tillsammans med Ahold det bestämmande inflytandet i ICA-koncernen. Hakon har vetorätt beträffande alla beslut. Härigenom är Hakon ICA-kollektivets kanal till inflytande i ICA- koncernen i vilken ICA Sverige AB ingår. ICA- verksamheten är även en mycket betydande del av Hakons verksamhet. sammantaget anser expertgruppen därför att de enskilda butiksbolagens långsiktiga och stabila innehav i Hakon fortfarande kan anses vara en del av ICA-kollektivets sätt att samarbeta till nytta för deras rörelser. Därmed är sådana innehav att anses som näringsbetingade enligt utredningsregeln.

När det gäller Ahold är det expertgruppens bedömning att innehav av sådana aktier normalt inte kan anses vara näringsbetingade enligt utredningsregeln. Ahold är inte ICA-kollektivets kanal till inflytande i ICA- koncernen och ICA-verksamheten är en liten del av Aholds verksamhet. Ett litet enskilt innehav i Ahold gör varken till eller ifrån medan ICA-kollektivets samlade innehav i Hakon har avgörande betydelse för ICA-butikernas verksamhet.